Arbetsgivarens hälso och sjukvårdskostnader. Medicinsk sök

En del av arbetsgivarens sociala avgifter (arbetsgivaravgiften).

Sjukförsäkringssystem för arbetstagare, vanligtvis omfattande även deras familjer och baserad på kostnadsdelning, så att arbetsgivaren betalar en viss andel av premien.

De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.

I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:

Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.

Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.

De utgifter en sjukvårdsinrättning eller -organisation har för sina läkemedel. Dessa utgör en del av den sjukvårdskostnad som belastar patienten.

Kostnader som direkt kan hänföras till en bestämd tjänst.

Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.

Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.

De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.

En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.

Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.

Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.

Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.

Sjukförsäkringsprogram avsedda att minska onödiga sjukvårdskostnader genom en mängd olika mekanismer, så som ekonomiska incitament för läkare och patienter att välja mindre kostsamma vårdformer, kritisk granskning av behoven av specialvård, större andel frivilligfinansiering, bättre styrning av inskrivning och tiden för sjukhusvård, styrmedel för kostnadsfördelning för öppenvårdskirurgi, selektivt val av vårdgivare och prioriterad handläggning av högkostnadsfall. Programmen kan tillhandahållas av olika sorters vårdgivarorganisationer.

Begränsning av, styrning av eller återhållsamhet med kostnader.

Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.

Det samlade utbudet av tjänster för diagnos och behandling av sjukdomar och främjande av hälsa.

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

"Arbetarskydd" kan definieras som de system, lagar och metoder som används för att förebygga skador, sjukdomar och ohälsa relaterade till arbete, samt skydda och främja arbetstagares hälsa och säkerhet i arbetslivet. Det inkluderar riskbedömning, arbetsmiljöundersökningar, användande av personlig skyddsutrustning, utbildning och information till arbetstagare, samt arbetsplatsbesök av myndigheter för att kontrollera att lagarna efterlevs.

Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en systematisk och preventiv metod för att främja, upprätthålla och stärka arbetstagares fysiska och psykiska hälsa samt deras förmåga till arbete, genom att identifiera och hantera risker i arbetsmiljön, erbjuda rådgivning och interventioner för individuella hälsofrågor, och främja hälsobefrämjande livsstilsval och beteenden inom en organisation.

Systematiska sammanställningar av data om hälsa och sjukdom i en folkgrupp i ett givet geografiskt område.

Försäkringsvillkor som innebär att försäkringstagaren måste betala en viss del av utbetalt försäkringsbelopp. Detta är en amerikansk sjukvårdsförsäkringsmodell med flera varianter, med t ex självrisk, delförsäkring och delbetalning. Försäkringspremier räknas inte hit.

Ett Nationellt Hälso- och Sjukvårdprogram definieras som en sammanfattad strategisk plan, utformad på nationell nivå, som etablerar prioriterade mål, initiativ och resurser för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, främja tillgänglighet, kvalitet och effektivitet i sjukvården samt minska hälsoekonomiska obalanser, med fokus på att möta de specifika behoven och utmaningarna hos landets befolkning.

Ett försäkringsbolags granskning av ansvarsskyldighet och ersättningsbelopp för vissa tjänster. Den kan även omfatta bedömning av om fordringsägare eller förmånstagare eller förmånsgivare är kvalificerade, samt om förmånen täcks eller inte av annan försäkring, eller om ett försäkringsåtagande är nödvändigt och av rimlig kostnad och kvalitet.

Sinnestillståndet hos en person som är psykiskt välanpassad.

Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.

Statistiska modeller för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster, och för finansiella överväganden. För tillämpning av statistiska metoder på prövning och kvantifiering av ekonomiska teorier finns termen "ekonometriska modeller".

Tillgången till arbetskraft, sjukvårdsinrättningar, budgetmedel, utrustning och material för tillhandahållande av erforderliga hälso- och sjukvårdstjänster.

Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.

Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

Kroppens tillstånd då den fungerar optimalt, utan tecken på sjukdom.

Minskning av kostnaderna i sin helhet för eller för delar av tillhandahållna varor eller tjänster.

"Vårdkvalitet kan definieras som den standarden och omfattningen av evidensbaserad, säker, effektiv, patientcentrerad vård som ges av kompetenta och respektfulla omsorgsgivare, med fokus på att uppnå de bästa möjliga kliniska resultaten och att förbättra den individuella patientens livskvalitet."

"Primärvård är den första kontakten med sjukvården, som erbjuder grundläggande, kontinuerlig och kompletterande vård till alla individer i en given population, inklusive förebyggande, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliteringsaspekter, ofta med fokus på att upprätthålla och främja individers hälsa och välbefinnande samt att koordinera vården när mer specialiserad expertis behövs."

Behovsbaserad planering av sjukvårdstjänster och -inrättningar.

Förhållandet mellan erhållen och tillförd energimängd.

Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.

Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.

Avtalad rättighet att mot betalning utföra vissa arbetsuppgifter för arbetsgivare. (http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O105388 ; Nationalencyklopedin 2002-11-06)

Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.

Samverkan mellan enskilda organisationer vid upphandling i syfte att erhålla lägre priser för varor och utrustning.

Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.

Tillämpning av matematiska formler och statistiska metoder för att pröva och kvantifiera ekonomiska teorier och lösa ekonomiska problem.

De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.

Det utbud av hälso- och sjukvårdstjänster som en samhällsgrupp eller ett samhälle kräver och som man kan eller vill betala för.

De ersättningar som omfattas av ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag.

Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av hälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.

Grupper av frivilliga som representerar olika intressen inom samhället, som t ex sjukhus, affärsverksamhet, läkarkår och försäkringsbolag, med det huvudsakliga målet att förbättra hälso- och sjukvårdens lönsamhet.

En måttabell baserad på modifiering av en standardlivslängdstabell och avsedd att spegla såväl livskvalité som livslängd. Tabellen kan användas för beräkning av utfallet av åtgärder och tjänster inom sjukvården.

Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.

Kronisk frånvaro från arbete eller andra plikter.

Preferred Provider Organization (PPO) är en typ av managed care-plan inom sjukvården, där försäkringsbolaget eller arbтоgevenören har ett nätverk av läkare, specialister och andra vårdgivare som erbjuder tjänster till medlemmarna till förmånliga avtalspriser. Medlemmarna har dock också möjlighet att söka vård utanför nätverket, även om det kan kosta mer. PPO-planen kombinerar således flexibilitet med möjlighet till besparingar genom att använda inomnätverksleverantörer.

Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.

"En arbetsplats är en plats där någon är anställd eller utför arbete, inklusive kontor, fabriker, byggnadsställen, sjukhus, skolor och hemmafirma, som är designad för att möjliggöra produktiv verksamhet inom ett yrke eller en bransch."

Inläggning av patient på sjukhus.

Proportionell fördelning av gemensamma kostnader på olika kostnadsställen, i förhållande till förbrukning.

Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.

Ett hälsovårdssystem som omfattar såväl läkare, sjukhus och andra sjukvårdstjänster som ett hälsovårdsprogram för att tillhandahålla ett totalt utbud av vårdtjänster åt kunderna. I ett fullständigt integrerat system råder jämvikt mellan de tre huvuddelarna, läkare, sjukhus och anslutning till programmet, i fråga om vårdresurser och vårdbehov.

Betalning för sjukvårdstjänster som inte täcks av ersättning från tredje part, som t ex sjukförsäkring.

En strategi för upphandling av sjuk- och hälsovård som skall ge vårdbeställarna och vårdmottagarna maximalt värde för priset. Konceptet utarbetades främst av Alain Enthoven vid Stanforduniversitetet. Strategin är beroende av sponsorer för de befolkningsgrupper som skall försäkras. "Sponsorn", i vissa fall sjukvårdsorganisationer i samverkan, verkar som mellanhand mellan vårdtagargruppen och konkurrerande vårdgivare. Konkurrensen baseras på årliga premiekostnader för ett bestämt, standardiserat vårdtjänstpaket.

Vårdformer för organiserad psykiatrisk vård.

"Yrkesskadeersättning är en form av socialförsäkring som erbjuder ekonomisk kompensation till en anställd som blivit skadad eller sjuk under arbetet och inte kan fortsätta sin yrkesverksamhet i samma utsträckning som före skadan."

Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.

"Miljövård" kan definieras som en aktivitet eller ett samhällsansvar som syftar till att bevara, vårda och skydda miljön från skada, försämring eller överbelastning, genom att minska negativa miljöeffekter och främja hållbar utveckling. Detta kan uppnås genom att förebygga, kontrollera och korrigera påverkan från olika aktiviteter och fenomen som kan ha en negativ inverkan på luft, vatten, mark, biologisk mångfald och naturresurser.

Patientacceptans av hälso- och sjukvård definieras som den grad av samtycke, förståelse och tillit som en patient har för den vård de mottar, inklusive behandlingsalternativ, processer och utgång i relation till sina medicinska behov, preferenser och kulturella bakgrund.

"Hälsoojämlikhet" betecknar ett tillstånd där alla individuer, oavsett bakgrund eller social status, har lika möjligheter att uppnå sin högsta möjliga hälsa och livskvalitet. Det innebär att alla ska ha tillgång till likvärdiga och rättvisa hälsovårdsresurser, samt att sociala och ekonomiska faktorer som påverkar hälsan ska vara jämnt fördelade i samhället.

Planer för rättvis fördelning och placering av tillgängliga hälsovårdsresurser.

"Socioeconomic factors refer to the conditions and circumstances related to a person's social and economic situation that can have an impact on their health outcomes, such as income, education level, employment status, housing quality, and access to healthcare services."

Metoder och förfaringssätt att diagnostisera sjukdomar eller bristande funktioner i matsmältningssystemet eller dess organ eller demonstrera deras fysiologiska processer.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Kostnader som debiteras patienten för erhållna vårdtjänster.

"Folkhälsovard, eller offentlig hälsovård, är ett samlingsbegrepp för de preventiva och populärmedicinska insatser som genomförs på ett samhällsnivå med syfte att förbättra och bevara allmänna folkhälsoeffekter, reducera hälsoskillnader och främja jämlika möjligheter till hälsa för alla medborgare."

Inställning hos hälsovårdspersonal till patienter, kollegor, sjukvårdssystem osv.

Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).

I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.

"Primärvården (primary care) är den första kontakten mellan patienten och vården, medan samförsäkring (co-insurance) är en typ av försäkringsmodell där försäkringstagaren delar på kostnaden för vårdtjänster tillsammans med sin försäkringsbolag, vanligtvis i form av en procentsats av den totala behandlingskostnaden."

Formella program för standardiserad uppföljning av läkemedelsförskrivning. Uppföljningsanalysen kan beakta klinisk lämplighet, kostnadseffektivitet och, i vissa fall, utfall. Rapporten är vanligtvis retrospektiv, men vissa analysmoment kan göras innan läkemedel delas ut (som t ex i vissa datasystem, som ger rekommendationer när recept skrivs in).

Ekonomiska aspekter av farmaci och farmakologi vad gäller deras förhållande till utveckling och studier i ekonomisk läkemedelshantering och vad gäller läkemedels inflytande på vårdkostnader. Läkemedelsekonomi omfattar även ekonomiska synpunkter på läkemedelsdistributionssystem och förskrivning, särskilt vad gäller lönsamhetsvärderingar.

De samlade produktiva företagen inom ett visst område, som t ex bilindustrin, stålindustrin, livsmedelsindustrin. Hit räknas även ägarförhållanden och drift och skötsel av företag, fabriker osv.

"Hälsotillstånd, glesbygd" refererar till den allmänna hälsan hos de som bor i områden med låg befolkningstäthet, ofta karaktäriserade av svårigheter att få tillgång till grundläggande sociala och medicinska tjänster, lägre ekonomisk status, åldrande befolkningsgrupp och sämre levnadsvillkor jämfört med de boende i tätbefolkade områden.

Primär hälso- och sjukvårdstjänst för diagnostik, behandling och förebyggande hälsovård.

Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.

Sjukvårdstjänst med bestämda mottagningstider, som regel dagtid. Efter besök på en öppenvårdsinrättning för diagnostik eller behandling får patienten gå hem.

Begrepp, omfattande kvinnors fysiska och psykiska hälsotillstånd.

"Arbetsgivarens hälso- och sjukvårdskostnader" kan definieras som de kostnader som en arbetsgivare står för when it comes to the health and medical care of their employees. These costs can include a variety of expenses, such as:

* Health insurance premiums: Many employers offer health insurance coverage to their employees as a benefit of employment. The cost of these premiums can be significant, and are often shared between the employer and the employee.
* Medical treatments and procedures: If an employee becomes injured or ill on the job, the employer may be responsible for covering the cost of any necessary medical treatments or procedures. This could include hospital stays, surgeries, or physical therapy sessions.
* Prescription medications: If an employee is prescribed medication as part of their treatment, the employer may cover the cost of those medications.
* Preventative care: Some employers offer preventative care benefits, such as vaccinations or health screenings, to help keep their employees healthy and reduce the risk of illness or injury.

It's worth noting that the specific costs covered by an employer can vary depending on a number of factors, including the size and industry of the company, as well as the specific terms of the employer's health and benefits plans.

Arbetslivsförsäkring, på engelska kallat "Working Life Insurance", är en form av försäkring som erbjuds av vissa arbetsgivare till deras anställda. Denna typ av försäkring är vanligast i länder som Sverige och Finland.

Arbetslivsförsäkringen är en sammanfattande benämning på två olika försäkringsdelförmåner:

1. Långtidssjukförsäkring (Long-term sickness insurance): Denna del av försäkringen ger anställda fortsatta inkomster om de blir långtidssjuka och inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. Försäkringen betalar ut en ersättning som motsvarar en viss andel av den sjuke anställdas lön, ofta upp till 80 procent, under en given tidsperiod.

2. Arbetslöshetsförsäkring (Unemployment insurance): Denna del av försäkringen ger anställda ekonomiskt stöd om de blir arbetslösa. Försäkringen betalar ut en ersättning som motsvarar en viss andel av den arbetslösas lön, ofta upp till 80 procent, under en given tidsperiod.

Arbetslivsförsäkringens syfte är att ge anställda trygghet och skydd mot ekonomiska konsekvenser av långtidssjukdom, skada eller arbetslöshet. Det är värt att notera att villkoren och detaljerna för arbetslivsförsäkringar kan variera mellan olika länder och arbetsgivare.

Hälso- och sjukvårdskostnader kan definieras som de utlägg som görs för att möjliggöra diagnostisering, behandling, rehabilitering, longitudinell vård och stöd av individer eller populationer med avseende på deras hälsa och välbefinnande. Dessa kostnader kan innefatta både direkta kostnader, såsom läkarbesök, mediciner och operationer, samt indirekta kostnader, som t.ex. förlorad inkomst under sjukdomstiden eller transportskostnader till och från vården. Hälso- och sjukvårdskostnader kan också omfatta preventiva åtgärder och folkhälsoprogram som är avsedda att förbättra allmänna hälsotillståndet och förebygga sjukdomar.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

'Kostnader' i en medicinsk kontext refererar till de resurser som används för att producera en viss tjänst, behandling eller produkt inom sjukvården. Det kan handla om direkta kostnader, såsom löner till personal, kostnaden för medicinska förbrukningsvaror och utrustning, samt indirekta kostnader, som exempelvis underhåll och administration.

'Kostnadsanalys' är en metod för att undersöka och jämföra olika alternativs kostnader och effekter inom sjukvården. Det innebär att man ser på både de direkta och indirekta kostnaderna, liksom på resultaten av en viss behandling eller tjänst. Kostnadsanalys kan användas för att ta beslut om hur resurser ska allokeras inom sjukvården, samt för att utvärdera effektiviteten hos olika behandlingsalternativ.

Exempel på metoder som kan användas inom kostnadsanalys är:

* Kostnadseffektivitet: Jämför två eller flera alternativ med avseende på deras kostnader och effekter, för att se vilket alternativ som ger bäst värde för pengarna.
* Kostnadsnutvsättning: Uttrycker effekterna av en behandling i monetära termer, för att jämföra kostnader och effekter på samma skala.
* Break-even-analys: Beräknar när de extra kostnader som är associerade med ett nytt alternativ kompenseras av de extra effekterna det ger.

Sjukdomsbörda (disease burden) är ett begrepp inom folkhälsovetenskap som beskriver den totala negativa påverkan som en viss sjukdom eller hälsoproblem har på en population, både i termer av sjukdomens prevalens och incidens samt dess effekter på individens funktionalitet, kvalitet av liv och livslängd. Sjukdomsbördan mäts ofta med hjälp av olika metriker, till exempel dödlighet (mortalitet), sjukdomsfrekvens (morbiditet) och årliga sjukdomskostnader per capita. Andra metoder för att uppskatta sjukdomsbördan inkluderar disability-adjusted life years (DALY) och quality-adjusted life years (QALY).

Läkemedelskostnader är de utlägg som görs för att få tillgång till läkemedel och som används för att behandla sjukdomar, lindra symtom eller för preventiv medicin. Detta kan inkludera kostnaden för själva läkemedlet, men även relaterade kostnader såsom läkarbesök, tester och andra behandlingsformer som kan vara nödvändiga i samband med användandet av läkemedlen.

I vissa fall kan delar av läkemedelskostnaderna tas upp av sjukförsäkringssystem, statliga subventioner eller filantropiska organisationer, beroende på den specifika kontexten och lagstiftningen i varje land. I andra fall kan patienter behöva betala hela kostnaden själva.

Det är värt att notera att läkemedelskostnader kan variera mycket beroende på flera faktorer, såsom vilket läkemedel som behövs, hur effektivt det är, hur vanligt det används och vilken typ av sjukförsäkring eller hälsoförsörjning som finns tillgänglig.

"Direkta servicekostnader" är en term inom medicinsk ekonomi och hälsoekonomi. Den refererar till de kostnader som direkt kan hänföras till en viss behandling eller tjänst, såsom läkemedelskostnader, kirurgiska förbrukningsvaror och arvoden till personal som är involverad i den direkta patientvården. Det inkluderar också kostnader för utrustning och diagnosmetoder som används under en specifik behandling. Dessa kostnader står i kontrast till indirekta servicekostnader, även kallade "indirekta kostnader" eller "följkostnader", som inkluderar samhälleliga kostnader såsom produktivitetsförluster och sjuka dagars avdrag från arbetet.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

Kostnads-nyttoanalyser (CBA) är en metod för att jämföra de kostnader och nyttor som är associerade med olika alternativ inom en viss kontext, ofta i beslutsfattandeprocessen kring hälsovård.

CBA utvärderar alla relevanta kostnader och nyttor, både direkta och indirekta, för varje alternativ. Direkta kostnader kan inkludera t.ex. kostnaden för läkemedel, sjukhusvistelse eller arbetsledighet, medan indirekta kostnader kan innefatta produktivitetsförluster och kvaliteten på livet. Nyttor kan mätas i naturliga enheter, såsom levnadsår i gott hälsa (QALY) eller livsår i god hälsa (DALY), eller i monetära termer.

Genom att jämföja de totala kostnaderna och nyttorna för varje alternativ kan CBA hjälpa till att avgöra vilket alternativ som ger den största nettonytta, det vill säga skillnaden mellan nyttan och kostnaden. Detta kan användas som ett underlag för att ta beslut om hur resurser bäst ska användas inom hälsovården.

Hälso- och sjukvårdsutgifter (HSU) kan definieras som de kostnader som uppstår när en individ eller en population får vård och behandling inom hälso- och sjukvårdssystemet. Detta kan omfatta både direkta och indirekta kostnader.

Direkta HSU är de kostnader som direkt förknippas med diagnos, behandling och eftervård av en sjukdom eller skada. Exempel på direkta HSU innefattar läkarbesök, mediciner, operationer, sjukhusvistelser och rehabilitering.

Indirekta HSU är de kostnader som uppstår som en följd av sjukdomen eller skadan, men som inte direkt förknippas med vård och behandling. Exempel på indirekta HSU innefattar produktivitetsförluster orsakade av sjukdom eller skada, såsom förlorad inkomst när en person inte kan arbeta, samt kostnader för omsorg om barn eller äldre när en vårdgivare är sjuk.

Det är värt att notera att HSU kan variera mycket beroende på flera faktorer, såsom typ och svårighetsgrad av sjukdomen eller skadan, tillgänglighet och kvalitet på vård och behandling, samhälleliga faktorer som levnadsstandard och socialt stöd, och individuella faktorer som ålder, kön och livsstil.

Folkhälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som:

"Folkhälsan är ett tillstånd av full och komplett hälsa. Full hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom eller invaliditet, utan också ett socialt och mentalt välbefinnande."

Denna definition understryker att folkhälsa handlar inte bara om fysisk hälsa, utan även om mental hälsa och socialt välbefinnande. Det innebär också att arbeta för att förbättra folkhälsan innebär att ta itu med bredare samhällsfrågor som socioekonomiska orsaker till ohälsa, som fattigdom, utbildning och diskriminering.

Hälso- och sjukvårdsförsörjning (Healthcare delivery) är den process genom vilken hälso- och sjukvård tillhandahålls till en individ eller population. Det inkluderar prevention, diagnosis, treatment och management av medicinska problem och förbättrande av allmänt hälsostatus. Hälso- och sjukvårdförsörjning kan ske i olika instanser som primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård, och kan levereras av en rad olika yrkesgrupper, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra allierade hälsoyrken. Målet med hälso- och sjukvårdförsörjning är att förbättra, underhålla eller återställa individens hälsa och välbefinnande till så hög en nivå som möjligt.

En "hälso- och sjukvårdsreform" är ett samlingsbegrepp för politiska förändringsinitiativ som syftar till att reformera och förbättra en nations hälso- och sjukvårdssystem. Definitionen kan variera beroende på kontext och plats, men den innefattar ofta förändringar av systemets finansiering, organisation, leverans och kvalitet.

Exempel på områden som kan täckas av en hälso- och sjukvårdsreform inkluderar:

1. Finansiering: Förändringar i hur hälso- och sjukvården finansieras, till exempel genom att införa nya betalningsmodeller, höja skatter eller avgifter, eller omstrukturera försäkringsprogram.
2. Organisation: Förändringar i hur hälso- och sjukvården är organiserad, till exempel genom att införa nya strukturer för ledning och administration, samordna olika tjänster eller omorganisera vårdgivare.
3. Leverans: Förändringar i hur hälso- och sjukvården levereras till patienter, till exempel genom att öka tillgängligheten till vård, förbättra kvaliteten på vården eller minska väntetider.
4. Kvalitet: Förändringar i hur kvaliteten i hälso- och sjukvården övervakas och förbättras, till exempel genom att införa standarder för vårdkvalitet, utvärdera resultat och patientupplevelser eller stödja forskning och utveckling.
5. Digitalisering: Förändringar i användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvården för att förbättra effektiviteten, säkerheten och tillgängligheten till vård.

Sjukförsäkring är ett system som erbjuder skydd och finansiell kompensation till en individ som blivit sjuk, skadad eller drabbad av någon form av funktionsnedsättning. Detta kan innefatta kostnader för medicinsk behandling, rehabilitering, läkemedel och eventuellt ersättning för inkomstbortfall. Sjukförsäkringar kan vara offentligt finansierade genom statliga program eller privatfinansierade genom försäkringsbolag. Syftet är att skydda individen ekonomiskt under tiden för sjukdom eller skada och möjliggöra tillgång till nödvändig medicinsk vård.

"Kontraktstyrd vård" (Contract-driven care) är ett system där en vårdenhet, såsom ett sjukhus eller en läkarpraktik, har ett formellt avtal med en betalare, till exempel en försäkringsbolag eller en statlig myndighet, om att erbjuda vissa tjänster till ett fastställt pris.

I kontraktstyrd vård specificeras ofta specifika kvalitetskrav och mål som måste uppnås för att avtalet ska fortsätta vara giltigt. Det kan handla om att uppfylla vissa kliniska utgångsmål, till exempel att en viss andel av patienter med diabetes ska ha kontrollerade blodsockernivåer, eller att uppnå patientbeläggningsmål, som att minska antalet återinträden i sjukvården.

Syftet med kontraktstyrd vård är ofta att främja kvaliteten och effektiviteten inom vården genom att ställa högre krav på leveransen av vårdtjänster och ge betalarna möjlighet att jämföra och välja mellan olika vårdenheter baserat på kvalitet, pris och patientnöjdhet.

Kostnadskontroll inom medicin är ett samlingsbegrepp för aktiviteter och processer som används för att övervaka, begränsa och optimera användandet av resurser inom sjukvården. Det kan handla om ekonomiska kontroller såsom budgetering, granskning av fakturor och kostnadseffektiv analys, men också om att ställa krav på dokumentation, behandlingsstandarder och kvalitetskontroll för att undvika onödiga behandlingar och förbättra patientresultaten. Kostnadskontroll innebär ofta en balans mellan att erbjuda högkvalitativ sjukvård och att använda resurserna på ett ekonomiskt hållbart sätt.

Healthcare policy, also known as health policy, refers to decisions, plans, and actions that are undertaken to achieve specific healthcare goals within a population. It is formulated by governmental and non-governmental organizations with the goal of improving the health and well-being of citizens, reducing health disparities, and increasing access to quality healthcare services.

Healthcare policy can cover a wide range of issues, including:

* Access to healthcare services: This includes policies related to insurance coverage, provider reimbursement, and regulations that affect the availability and affordability of healthcare services.
* Quality of care: Policies may focus on improving the quality of care delivered in various settings, such as hospitals, clinics, and long-term care facilities.
* Public health: This includes policies related to disease prevention, health promotion, and environmental health, such as vaccination programs, smoking cessation initiatives, and food safety regulations.
* Health workforce: Policies may address issues related to the education, training, and deployment of healthcare professionals, including doctors, nurses, and allied health workers.
* Research and innovation: This includes policies that support research and development in healthcare, such as funding for clinical trials and incentives for the development of new treatments and technologies.

Healthcare policy is a complex and multifaceted field that requires collaboration between various stakeholders, including policymakers, healthcare providers, patients, and advocacy groups. It is informed by evidence-based research, best practices, and ethical considerations, with the ultimate goal of improving health outcomes and reducing health disparities for all members of society.

Healthcare, eller hälso- och sjukvård, är en term som ofta används för att beskriva systemet av tjänster, institutioner och personal som arbetar med att upprätthålla, vårda och behandla människors hälsa. Det kan omfatta preventiv vård, akut vård, kronisk sjukvård och rehabilitering.

En mer formell definition från World Health Organization (WHO) definierar hälso- och sjukvård som: "Alla offentliga och privata aktiviteter whose primary goal is to promote, restore or maintain health." Det inkluderar också "services provided by clinical professionals and allied health personnel, such as physicians, nurses, dentists, psychologists, social workers, pharmacists, midwives, dietitians, and others."

I vissa länder kan hälso- och sjukvården vara statligt finansierad och erbjudas gratis till medborgarna, medan andra länder har en blandning av offentlig och privat finansiering. Oavsett system är målet att säkerställa att alla människor har tillgång till vård på ett rättvist, effektivt och kvalitetsgaranterat sätt.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

"Arbetarskydd" är ett begrepp inom arbetslivssäkerheten och hänvisar till de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska risker för skada eller sjukdom i samband med arbetet. Detta kan omfatta en rad olika åtgärder, såsom tekniska lösningar, organisatoriska förändringar och användande av skyddsutrustning.

Den medicinska aspekten av "arbetarskydd" handlar främst om att förebygga eller minska exponeringen för faktorer som kan skada hälsa, såsom kemiska ämnen, fysikaliska skadegörare och psykosociala belastningar. Detta kan uppnås genom att utvärdera arbetsmiljön, identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och trygghet.

Exempel på medicinska aspekter av "arbetarskydd" kan inkludera:

* Användning av andningsskydd för att förebygga exponering för kemiska ämnen eller damm
* Användning av lyftstöd för att minska belastningen på ryggraden under lyft
* Anpassning av arbetsplatsen och arbetet för att undvika repetitiva rörelser eller monotona uppgifter som kan leda till muskel-skeletta problem
* Psykosocialt stöd och resurser för att hantera stress, mobbning eller andra psykosociala risker på arbetsplatsen.

Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en strategi och en samling av praktiker som syftar till att främja och stödja arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Den inkluderar preventiva åtgärder, utbildning och sensibilisering, hälsokontroller, behandling av sjukdomar och skador samt återgång till arbetet efter sjukdom eller skada. Företagshälsovård kan också innebära att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande, genom att exempelvis minska stressfaktorer, främja rörlighet och motion, erbjuda hälsosam mat och stödja ett balanserat arbete-liv. Målet med företagshälsovård är att förbättra produktiviteten, minska sjukfrånvaron och öka personalets lojalitet och sammanhang.

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

Kostnadsfördelning är inom ekonomi och hälsoekonomi ett begrepp som beskriver hur totala kostnader för en viss tjänst, produkt eller process delas upp och fördelas över en viss tid, mängd eller enhet. I medicinsk kontext kan kostnadsfördelning avse hur sjukvårdsorganisationer fördelar sina resurser och kostnader för att leverera olika former av vård till patienter. Detta kan innebära att analysera och jämföra kostnader och effektivitet mellan olika behandlingsalternativ, utrustningar eller procedurer för att optimera användningen av resurser och minska onödiga kostnader. Kostnadsfördelningsanalys kan vara viktig när det gäller att ta beslut om hur resurser ska allokeras inom en sjukvårdsorganisation eller ett hälso- och sjukvårdsystem för att maximera effektiviteten och kvaliteten på vården.

"Nationellt hälso- och sjukvårdprogram" är ett samlingsbegrepp för en regerings eller en nations officiella policy och strategi angående sitt lands hälso- och sjukvård. Det innefattar ofta mål, prioriteter, strategier och åtgärder som planeras att genomföras på nationell nivå för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, skydda folkhälsa och ge vård till de behövande. Det kan också omfatta reglering av hälso- och sjukvården, planering av resurser och finansiering, samt övervakning och utvärdering av programmets resultat.

Exempel på nationella hälso- och sjukvårdsprogram kan vara policyer för att minska barnadödligheten, bekämpa infektionssjukdomar som tuberkulos eller HIV/AIDS, främja en hälsosam livsstil, förbättra tillgängligheten och kvaliteten på vårdtjänster, samt stärka hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet.

"Försäkringsmedicinsk bedömning" är ett begrepp som används inom försäkringsvärlden, särskilt inom liv- och sjukförsäkringar. Det handlar om en medicinsk utvärdering av en persons hälsotillstånd och risker i relation till ett försäkringsbolags produkt eller tjänst.

Den försäkringsmedicinska bedömningen innefattar ofta en granskning av den tilltänktes medicinska historik, läkarens utlåtande och eventuella laboratorie- eller diagnosrapporter. Bedömningen används för att avgöra om personen uppfyller de krav som ställs för att få försäkringsskydd och/eller vilka villkor och begränsningar som ska gälla i samband med försäkringen.

Exempel på aspekter som kan ingå i en försäkringsmedicinsk bedömning är:

* Personens allmänna hälsotillstånd och livslängd
* Förekomsten av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar
* Risker för allvarliga sjukdomar eller komplikationer
* Behandlingshistorik och medicinering
* Levnadsvanor som rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet

Den försäkringsmedicinska bedömningen görs ofta av en särskild försäkringsmedicinsk expert eller en läkare anställd av försäkringsbolaget. Målet är att ge ett objektivt och professionellt omdöme om personens hälsotillstånd och risker, så att försäkringsbolaget kan ta ett ställningstagande till ansökan om försäkring.

Psykisk hälsa (mental health) är en del av den övergripande hälsan och välbefinnandet. Det innefattar våra känslor, tankar, beteenden och relationer med oss själva och andra människor. Psykisk hälsa inkluderar att hantera stress, ha positiva sociala förbindelser, kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan psykisk hälsa definieras som ett "stånd till välbefinnande i vilket individen realiserar sitt potential, hanterar normala livseventualiteter, arbetar produktivt och bidrar till sin gemenskap". Det är också när en person kan hantera stress, anpassa sig till förändringar och hantera besvärande livsupplevelser. Psykisk ohälsa innebär att en persons tankar eller känslor påverkar deras vardagliga funktion negativt och kan leda till sjukdomstillstånd som depression, ångest, psykos eller andra psykiatriska störningar.

En 'Hälso- och sjukvårdsundersökning' (HSU) är en systematisk undersökning av en individuals hälsa, som vanligtvis utförs av en legitimerad hälsovårdpersonal såsom läkare eller sjuksköterska. Målet med en HSU är att upptäcka eventuella hälsoproblem i ett tidigt skede, förhindra sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, och att uppdatera individens medicinska historia.

En HSU kan innefatta en rad olika procedurer, beroende på individens ålder, kön, familjemedicinsk historia och andra faktorer. Typiska komponenter i en HSU kan vara:

* En medicinsk anamnes, där individen frågas om sin medicinska historia, livsstil, symptom och hälsovärn.
* En fysisk undersökning, där hälsovårdspersonalen utför en grundläggande fysiskt tillsyn av kroppen, inklusive att lyssna på hjärtat och lungorna, titta i ögonen och munnen, och känna efter lymfknutar och andra fysiska tecken på sjukdom.
* Undersökningar som blodprov, urinprover eller avbildande undersökningar som röntgen eller ultraljud, för att få ytterligare information om individens hälsa.
* Råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten, ändra kosten eller ta preventiva mediciner.

HSU:er är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede och för att främja en god allmän hälsa. De rekommenderas vanligen regelbundet, beroende på ålder, kön och hälsostatus.

Ekonomiska modeller är matematiska eller statistiska representationer av ekonomiska system, processer eller behov. De används för att analysera och förutsäga hur olika ekonomiska faktorer påverkar varandra och systemet som helhet. Ekonomiska modeller kan vara mycket enkla, med bara några få variabler, eller mycket komplexa, med tusentals variabler och underliggande ekvationer. De kan användas för att stödja beslut inom områden som finansiell analys, offentlig politik, företagsstrategi och investeringsanalys. Exempel på ekonomiska modeller är input-output-modeller, neoklassiska tillväxtmodeller, generella jämviktsmodeller och simulationsmodeller.

Hälso- och sjukvårdsresurser kan definieras som de tillgångar och kapaciteter som används för att främja, upprätthålla och återställa folkhälsa och välbefinnande samt att minska ohälsa och lidande. Detta inkluderar:

1. Materiella resurser: Exempelvis byggnader, utrustning, läkemedel och teknik.
2. Mänskliga resurser: Innefattar hälso- och sjukvårdspersonal som läkare, sjuksköterskor, specialister, terapeuter med flera.
3. Finansiella resurser: De ekonomiska medlen som används för att finansiera hälso- och sjukvården, till exempel skattemedel, försäkringspremier och privata betalningar.
4. Informationsresurser: Innefattar kunskap, information, forskning och utbildning inom hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdsresurserna bör vara tillgängliga, tillgängliga och användbara för alla medborgare oavsett ekonomisk status, etnicitet, kön, ålder eller funktionsnedsättning. Dessutom bör de användas på ett effektivt, rationellt och hållbart sätt för att maximera deras potential att främja folkhälsa och minska ohälsa.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet (i engelska "healthcare accessibility") är ett begrepp som ofta används inom hälso- och sjukvårdssektorn och avser de faktorer som påverkar en persons möjlighet att få tillgång till rätt typ av vård, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Det kan handla om både fysiska, kulturella, socioekonomiska och administrativa aspekter.

En medicinsk definition av hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan vara: "den grad till which individuals are able to obtain appropriate care when they need it in relation to their health needs." (Levesque, Harris & Russell 2013). Denna definition understryker vikten av att det inte bara handlar om att ha tillgång till sjukvårdstjänster, utan också om att ha möjlighet att använda dem på ett lämpligt sätt.

Det kan vara flera faktorer som påverkar en persons hälso- och sjukvårdstillgänglighet, till exempel:

* Geografisk avstånd till vårdenheter
* Öppettider och väntetider
* Kostnader för vård och läkemedel
* Språk- och kulturbarriärer
* Attityder hos vårdpersonal och organisationer
* Tillgång till information om tillgängliga tjänster och behandlingsalternativ

Det är viktigt att notera att hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan variera mellan olika grupper i samhället, beroende på faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa aspekter när man utformar och förbättrar hälso- och sjukvårdssystem.

Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.

Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:

* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.

Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.

En allmänt accepterad definition av hälsa är den som ges av Världshälsorganisationen (WHO), som definierar hälsa som: "Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, mental och social välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning."

Denna definition understryker att hälsa är mer än bara frågan om fysiskt tillstånd, utan inkluderar också mentalt och socialt välbefinnande. Det betyder att för att ha bra hälsa behöver en inte bara vara frisk från sjukdomar, utan också ha ett gott psykiskt tillstånd och stödja sig på starka sociala band.

"Kostnadsbesparingar" på medicinskt område refererar till insatser, metoder eller beslut som tas för att minska användandet av resurser eller sänka kostnader inom sjukvården, utan att påverka den kvalitativ vård som patienten får. Det kan handla om en rad olika åtgärder, till exempel att ersätta ett dyrare läkemedel med ett billigare alternativ, att minska antalet icke-nödvändiga tester eller behandlingar, att förbättra effektiviteten inom sjukvården eller att förhindra onödigt sjukhusvistelse. Kostnadsbesparingar kan vara nödvändiga på grund av stigande kostnader och begränsade resurser, men det är viktigt att de sker på ett sätt som inte inverkar negativt på patienternas vård och hälsa.

'Vårdkvalitet' (eng. healthcare quality) kan definieras som graden av målorienterad, patientcentrerad vård och service som mäter, förbättrar och upprätthåller höga standarder för sjukvården genom att mäta resultat och tillhandahålla relevant information till alla intresserade partier. Denna definition inkluderar aspekter av effektivitet, säkerhet, patientcentreradhet, timeliness, effektivitet och jämlikhet i vården. Målet är att förbättra individuella patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka systemets hållbarhet och prestationer.

Primärvård är den första kontakten med det medicinska sjukvårdsystemet när en individ eller familj söker vård. Det innefattar ofta preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar, samt stöd till sjukdomars förlopp och rehabilitering. Primärvården är vanligtvis den lägsta nivån av sjukvård i ett land och omfattar ofta vårdgiver som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdare. Primärvårdens mål är att ge helhetsskydd till individen eller familjen, ta hand om deras grundläggande medicinska behov och försäkra att de får den rätta vården på rätt plats när det behövs.

Healthcare planning, in a medical context, refers to the process of determining the necessary resources, facilities, and services required to provide quality healthcare to a specific population. It involves analyzing the health needs of the community, establishing priorities, setting goals and objectives, and developing strategies to effectively and efficiently meet those needs within available resources. The ultimate aim is to improve overall community health, prevent diseases, and provide appropriate treatment and care for individuals. This can include planning for hospital and clinic facilities, workforce recruitment and training, public health programs, and healthcare technology infrastructure.

"Effektivitet" er en central begrep innenfor medicin og forskning, som refererer til målingen av hvor vel et behandlingsalternativ fungerer under reelle forhold i praksis. Effektiviteten måles ved å sammenligne utfallsmålinger for en gruppe som har mottatt behandling med en kontrollgruppe som enten mottar en annen type behandling eller ingen behandling alls.

Effektivitetsmålingene kan inkludere forskjellige typer utfall, som kan være kliniske (f.eks. smerteredusering, forbedring av funksjon), biologiske (f.eks. ændringer i laboratorievurderinger) eller patientrapporterte (f.eks. forbedring av livskvalitet).

Et behandlingsalternativ kan være effektivt hvis det fører til en signifikant forbedring i et utfall jevnt forholdet til risikoen, bivirkningene og omkostningene. Det er viktig å undersøke effektiviteten under reelle forhold siden resultatene kan variere fra de kontrollert settede forsøkene som vanligvis gjennomføres i forskningssetting.

Den medicinska termen för "hälso- och sjukvårdssektor" är "healthcare sector" eller "healthcare system". Detta omfattar alla offentliga, privata och ideella institutioner, organisationer, aktörer och resurser som erbjuder medicinska tjänster, produkter och vård till en individ eller population för att främja, upprätthålla och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt behandla och rehabilitera sjukdomar och skador. Det inkluderar läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare, psykologer, specialister, vårdpersonal, kliniker, sjukhus, hälsocentraler, äldreboenden, mentalsjukvård, preventiv vård, folkhälsa, offentlig hälsa, rehabilitering, läkemedel, medicintekniska produkter och tjänster, forskning, utbildning och annan relaterad verksamhet inom hälsovården.

Hälsobeteende (eng. health behavior) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till individers val och handlingar som har en direkt påverkan på deras hälsa och välbefinnande. Det kan handla om att inta en balanserad diet, regelbundet fysisk aktivitet, undvika tobak och alkoholmissbruk, hantera stress, söka regelbunden preventiv vård samt upprätthålla god personlig hygien. Hälsobeteenden kan också inkludera att undvika riskfyllda beteenden som exempelvis rattfylleri och droganvändning.

Det är värt att notera att hälsobeteende inte bara påverkas av individens personliga val och preferenser, utan också av sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Exempelvis kan en persons socioekonomisk status ha en betydande inverkan på deras möjligheter till att göra hälsosamma val och utöva hälsosamma beteenden.

I medically related context, "anställning" kan översättas till "employment". Employment refererar till ett formellt avtal mellan en arbetsgivare och en anställd person där den senare utför arbete i utbyte mot lön. Detta inkluderar ofta vissa förmåner och skydd, såsom sjukpenning, semester och lagstadgad arbetsskydd.

Employment är också en central del av många individs liv och hälsa. Arbete kan ge mening, struktur och socialt stöd till individen. Dessutom kan sysselsättning ha positiva effekter på den mentala och fysiska hälsan, såsom minskad risk för depression och höjd livslängd.

Hälso- och sjukvårdspersonal är en samlande beteckning på de olika yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, med målet att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos individer eller populationer.

Typiska yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdspersonal är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, optiker, sjukgymnaster och vårdbiträden. Deras arbetsuppgifter kan variera stort beroende på yrkesgrupp och specialisering, men de har alla en gemensam uppgift att främja och vårda människors hälsa och välbefinnande.

"Collective purchase" (även kallat "gruppinköp") är ett samarbete mellan en grupp individer eller organisationer som sluter sig tillsammans för att gemensamt köpa varor eller tjänster till ett reducerat pris. Detta kan ske genom att gruppen utnyttjar sin sammanlagda köpkraft för att förhandla ned priset hos leverantörer, vilket i slutändan ger alla deltagare i kollektivinköpet en ekonomisk fördel.

Exempel på varor eller tjänster som kan ingå i kollektivt inköp är:

* Försäkringspolicer (exempelvis hemförsäkringar, bilförsäkringar)
* Medicinska produkter och läkemedel
* Kontorstillbehör och IT-utrustning
* Energi och el (exempelvis kollektivt inköp av el till flerbostadshus)
* Resor och resorrelaterade tjänster (exempelvis hotellbokningar, flygbiljetter)

Syftet med kollektivt inköp är att uppnå bättre villkor och priser än vad enskilda köpare kan förväntas få genom sina egna förhandlingar. Detta kan också leda till en mer hållbar och effektiv användning av resurser, eftersom gruppen tillsammans kan fatta beslut som tar hänsyn till deras gemensamma behov och intressen.

Hälso- och sjukvårdsorganisationer (HSFO) är en samlande beteckning på de olika formerna av organisationer som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till en population. Detta kan inkludera offentliga institutioner, såsom statliga eller kommunala sjukhus och hälsocentraler, samt privata aktörer som för-kliniska laboratorier, specialistkliniker och vårdföretag. HSFO kan också omfatta ideella organisationer, som exempelvis patientföreningar och ideella hjälporganisationer, som bidrar till att stödja och främja individers hälsa och välbefinnande.

HSFO har ofta en komplex struktur med olika nivåer av ansvar och ledning, inklusive administrativ personal, vårdpersonal och styrgruppmedlemmar. Deras huvudsakliga syfte är att erbjuda effektiva, säkra och kvalitativa hälso- och sjukvårds tjänster till patienter och klienter, samt att främja forskning, utbildning och utveckling inom området.

I en medicinsk kontext kan HSFO också syfta på de organisationer som ansvarar för planering, finansiering och koordinering av hälso- och sjukvården på olika geografiska nivåer, från lokala primärvårdsenheter till regionala eller nationella myndigheter. Dessa organisationer kan ha ansvar för att utforma policyer och riktlinjer inom området, samt att övervaka och bedöma kvaliteten på de tjänster som erbjuds.

Ekonometrisk modellering är en metod inom ekonomisk forskning och analys som använder statistiska, matematiska och grafiska metoder för att studera och förutsäga ekonomiska fenomen. När det gäller 'modeller, ekonometriska' kan det syfta på de matematiska ekvationer och modellstrukturer som används för att beskriva och analysera ekonomiska relationer mellan olika variabler, såsom produktion, konsumtion, investering, inflation, arbetslöshet med mera.

Ekonometriska modeller bygger ofta på tidseries or time series data och använder sig av diverse statistiska metoder som regressionsanalys, variansanalyser, sannolikhetsfördelningar och andra ekvationsmodeller för att uppskatta parametrarna i ekvationerna. Dessa modeller kan sedan användas för att simulera olika scenarier och förutsäga framtida utvecklingar inom ekonomin.

Exempel på ekonometriska modeller är linear regression, logistisk regression, autoregressiva integrerade moving average (ARIMA) modeller, vector autoregression (VAR) modeller och cointegreringsteori. Dessa modeller kan användas inom olika områden som finansiell ekonomi, makroekonomi, industriell organisation, arbetsmarknadsekonomi och miljöekonomi.

Sjukhuskostnader är de totala utgifterna eller utlägg som en sjukhusbehandling orsakar. Dessa kostnader kan innefatta allt från läkarbesök, operationer, medicinska behandlingar och diagnostiska tester till vårdpersonal, sjukhusinredning och underhåll.

Sjukhuskostnaderna kan också delas upp i direkta kostnader som är relaterade till specifika patienter eller behandlingar, såsom läkemedelskostnader och operationskostnader, samt indirekta kostnader som inte är direkt relaterade till en viss patient eller behandling, såsom personal- och infrastrukturkostnader.

Det är värt att notera att sjukhuskostnaderna kan variera mycket beroende på faktorer som sjukhusets storlek, lokalisering, typ av behandlingar som erbjuds och hur komplexa patienternas tillstånd är.

'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.

'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.

I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.

'Försäkringsskydd' (översatt till engelska: 'Insurance protection') är ett kontrakt mellan en försäkringsbolag och en individ eller företag, där försäkringsbolaget enas om att betala ut en viss summa pengar eller utföra specifika tjänster till den sårbara parten i händelse av oväntade och oförutsedda händelser som specificeras i policyn. Detta görs i utbyte mot betalning av en premie.

Exempel på olika typer av försäkringsskydd inkluderar, men är inte begränsat till: livförsäkring, sjukvårdsförsäkring, hemförsäkring, bilförsäkring och skadeförsäkring. Varje policypolica har sina egna villkor, inklusive de täckta händelserna, undantag och eventuella begränsningar.

Health education, eller hälsoupplysning, är en process av undervisning och kommunikation som syftar till att stödja individers och gemenskapers förståelse av hälsa, sjukdomar och hälsovård. Det innebär att ge relevant information, kunskap och färdigheter för att främja, upprätthålla och förbättra folks hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdomar.

Hälsoupplysning kan omfatta en mängd olika aktiviteter som till exempel att ge rådgivning, sprida information via olika medier, erbjuda utbildningsprogram, stödja självhjälpsgrupper och delta i politiska processer för att främja hälsa.

Denna typ av upplysning är viktig för alla individer, oavsett ålder eller bakgrund, eftersom den kan hjälpa till att stärka individens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa och göra informade val om sin livsföring. Hälsoupplysning kan också bidra till att minska negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa och sjukdomar, samt stödja ett hälsofrämjande samhällsklimat.

Frivilliggrupper inom hälso- och sjukvård definieras som en samling av individer som på frivillig basis ger sitt tids- och ibland även ekonomiska stöd till att främja hälsan och välfärden hos andra. Dessa grupper kan vara organiserade på olika sätt, exempelvis som en ideell förening, en klubb eller en enskild aktör inom samhället. Deras arbete kan omfatta en rad olika uppgifter, såsom att erbjuda information och stöd, delta i preventiv verksamhet, hjälpa till under katastrofer och kriser eller stötta den medicinska behandlingen av patienter. Frivilligverksamheten inom hälso- och sjukvården kan vara en viktig komplement till det formella vårdsystemet och kan bidra till att förbättra patienternas livskvalitet och trygghet.

"Quality-adjusted life year" (QALY) är ett mätetal som används inom hälso- och sjukvården för att bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ. Det uttrycker både livslängd och livskvalitet.

QALY beräknas genom att multiplicera den extra livslängd som behandlingen ger med en viktningsfaktor för den förväntade livskvalitén under denna tid. Livskvalitetsvikten ligger mellan 0 och 1, där 1 betyder full livskvalitet och 0 betyder dödsfall.

Exempel: Om en behandling ger en patient ytterligare ett år att leva med en livskvalitetsvikt på 0,7 kommer QALY-värdet att bli 0,7. Om samma behandling ger två år med en livskvalitetsviktningsfaktor på 0,5 under det första året och 1 under det andra året, blir QALY-värdet (0,5 + 2) = 2,5.

QALY används ofta vid ekonomisk analys av olika behandlingsalternativ, där målet är att maximera samhällets välfärd genom att jämföra kostnader och effekter i form av QALY.

Global hälsa är ett omfattande och multidisciplinärt koncept som handlar om att förbättra hälsa och välfärd för alla människor i alla delar av världen. Det inkluderar en bred vetenskaplig och politisk agenda med fokus på att minska ohälsosociala orättvisor, bekämpa sjukdomar och epidemier, främja hälsofrämjande livsstilar och miljöer samt stärka hälso- och sjukvårdssystem över hela världen. Global hälsa tar hänsyn till de sociala, ekonomiska, politiska och miljömässiga determinanterna för hälsa och betonar därför samarbete och samverkan mellan länder, organisationer och individer över gränserna.

'Frånvaro' kan i medicinsk kontext definieras som ett tillstånd där en individ eller en del av kroppen är avsaknlig eller inte fungerar som förväntat på grund av sjukdom, skada eller genetisk anomali. Det kan också referera till när någon missar en medicinsk behandling eller en kontrollbesök hos en vårdgivare.

Exempel på medicinska frånvaro-tillstånd inkluderar:

* Absens (avsaknad) av en kroppsdel, såsom ett extremitet eller en organ
* Avsaknaden av en funktion i en kroppsdel, till exempel saknas hörsel eller syn
* Avsaknad av ett hormon eller en kemisk substans i kroppen
* Avsaknad av ett visst beteende eller förmåga som normalt förväntas finnas hos en individ, till exempel saknar minnet eller förmågan att tala

Frånvaro kan också vara en temporär tillstånd, såsom när någon missar en dos av sin medicin eller när en patient inte dyker upp till ett planerat sjukhusbesök.

Preferred Provider Organization (PPO) är en typ av administrativt nätverk av vårdleverantörer (sjukvårdsinstitutioner, läkare, specialister med mera), som har ett kontrakt med en försäkringsbolag eller en annan finansiell förmånsadministratör. Syftet är att erbjuda policyhållarna (försäkringstagarna) vården de behöver till en lägre kostnad genom att använda nätverket av förvaltade vårdleverantörer. Policyhållarna har möjlighet att välja att söka vård utanför nätverket, men det kommer vanligtvis att medföra högre kostnader för dem.

I en PPO-modell har vårdleverantörerna och försäkringsbolagen ofta förhandlat ned priserna på vården och tjänsterna, vilket gör det attraktivt för policyhållarna att stanna inom nätverket. Dessutom kan PPO-nätverken erbjuda extra förmåner som exempelvis lägre sjukhusavgifter eller rabatter på vissa tjänster när de använder sig av nätverksleverantörer.

Sammanfattningsvis är Preferred Provider Organizations en administrativ struktur där ett försäkringsbolag har ett kontrakt med en grupp vårdleverantörer, vilket möjliggör att policyhållarna får tillgång till vården de behöver till förmånliga priser.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

'Arbetsplats' kan definieras som en plats där någon arbetar eller utför yrkesmässiga sysslor på regelbunden basis. Enligt den medicinska perspektivet kan en arbetsplats också ses som en miljö där individen kan vara utsatt för diverse hälsorisker beroende på arbetets natur, såsom fysiska, kemiska, ergonomiska eller psykosociala faktorer. Dessa risker kan potentiellt leda till skador, sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Arbetsmiljömedicin är ett medicinskt specialområde som undersöker och försöker förebygga dessa risker och främja arbetarnas hälsa och trygghet.

'Sjukhusvistelse' betyder att en person är inlagd på sjukhus för att få vård och behandling. Det kan involvera att en patient delar rum med andra patienter på en vårdavdelning, eller att de har ett eget rum. Under sin vistelse på sjukhuset kommer patienten att ses av olika läkare, sjuksköterskor och övrig personal som arbetar på sjukhuset. De kan få mediciner, operationer, terapi eller andra behandlingar beroende på vad som behövs för att behandla deras tillstånd.

Sjukhusvistelsen kan variera i längd från några timmar till veckor eller månader beroende på patientens tillstånd och behandlingsbehov. Under sin vistelse på sjukhuset kommer patienten att få regelbundna mottagningar och undersökningar för att övervaka deras tillstånd och behandling.

Det är viktigt att följa personalens instruktioner under en sjukhusvistelse för att maximera chanserna för en snabb och fullständig återhämtning.

'Anslagsfördelning' är ett medicinskt begrepp som ofta används inom fysiologi och relaterar till muskelaktivitet. Det refererar till hur en muskels kraftfördelning sker vid olika längder av muskeln, och hur detta påverkar muskulaturens förmåga att generera kraft under olika förhållanden.

Mer specifikt refererar anslagsfördelning till den kraft som en muskel kan producera vid olika längder av muskeln, och hur stor andelen av den totala kraften som kan genereras vid en given muskellängd jämfört med den maximala kraften som kan produceras när muskeln är i sin optimala längd.

En muskel har vanligtvis en optimal längd där den kan producera mest kraft, och när muskeln förkortas eller sträcks ut från denna optimala längden kommer anslagsfördelningen att bli sämre, vilket innebär att muskeln kan producera mindre kraft.

Det är viktigt att ta hänsyn till anslagsfördelning när man utför olika typer av övningar och träning, eftersom det kan påverka hur mycket kraft som kan genereras under olika förhållanden. Genom att optimera anslagsfördelningen kan man öka sin styrka och prestanda inom olika idrotter och aktiviteter.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Folkhälsoadministration, eller "Public Health Administration", är ett samlingsbegrepp för de administrativa funktioner och strukturerna som styr och hanterar offentlig hälsovård på olika nivåer, till exempel lokalt, regionalt och nationellt. Det inkluderar planering, implementation, bedömning och kontinuerlig förbättring av offentliga hälsoprogram och tjänster med målet att förbättra och skydda hela befolkningens hälsa och välfärd. Det kan också innefatta övervakning och förebyggande åtgärder för att hantera smittsamma sjukdomar, miljöhälsoproblem och andra folkhälsohot.

Den integrerade vård- och sjukvården (eng. "Integrated healthcare") är en modell för att leverera vård och behandling till patienter genom att koordinera alla aspekter av deras vård, inklusive preventiva tjänster, akuta omsorg, kroniska sjukvård och rehabilitering. Den integrerade vården strävar efter att förbättra patientens helhetliga välbefinnande genom att ta hänsyn till deras fysiska, mentala, sociala och emotionella behov.

Den integrerade vård- och sjukvården innebär ofta ett samarbete mellan olika vårdgivare, såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och socialarbetare, för att ge koordinerad, helhetlig vård till patienten. Denna modell kan även innebära samarbete mellan olika vårdenheter, såsom primärvård, specialistvård och socialtjänster, för att säkerställa en smidig övergång mellan olika nivåer av vård.

Den integrerade vård- och sjukvården kan även innebära användandet av teknik och information för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare, samt ge patienten tillgång till relevant information och stöd för att aktivt delta i sin egen vård. Detta kan leda till bättre resultat för patienten, minskad risk för komplikationer och lägre kostnader för sjukvården.

Medicinskt sett betyder självfinansiering att en individ eller ett hem betalar själva alla kostnader för medicinska behandlingar, läkemedel och andra hälsovårdstjänster utan någon form av försäkring eller offentlig finansiering. Det innebär att personen direkt betalar till leverantören av tjänsten, oavsett om det är en läkare, ett sjukhus eller en apotek.

Självfinansiering kan vara nödvändig när individen inte har tillgång till offentlig finansiering eller försäkring, vilket kan bero på att de inte är berättigade till det på grund av sitt medborgarskap, residensstatus eller inkomst. Det kan också vara fallet när behandlingen inte är täckt av försäkringen eller om den överstiger de tilldelade ekonomiska gränserna.

Det är värt att notera att självfinansiering kan vara en betydande börda för många individer, särskilt de som har kroniska sjukdomar eller behöver dyra behandlingar. Det kan leda till ekonomisk utsatthet och ofta undviks av dem som inte har resurser att betala.

I medicinska sammanhangen kan "konkurrensutsättning" (engelska: *competitive inhibition*) syfta på en process där en substans, en så kallad inhibitor, tävlar ut om en aktiv plats eller en bindningsplats hos ett enzym med den substrat som skall bearbetas. Detta leder till att reaktionen mellan enzym och substrat fördröjs eller helt hejdar, vilket kan användas terapeutiskt för att påverka olika biokemiska processer i kroppen.

Exempelvis finns det läkemedel som fungerar genom att konkurrera ut skadliga ämnen från sina respektive bindningsplatser hos vissa enzymer, vilket leder till att de skadliga processerna inte kan fortsätta. Detta är en vanlig mekanism för flera olika slags läkemedel, inklusive vissa sorters kolesterolsenlowerande och antiinfektiva medel.

'Psykiatrisk vård' är en form av sjukvård som riktar sig till personer med psykiatriska störningar, såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och neurokognitiva störningar. Den kan innebära behandling med mediciner, terapi och andra former av stöd. Psykiatrisk vård kan ges på olika sätt, beroende på personens behov och sjukdomsbild. Det kan vara ambulant vård, dagvård, boenden i specialenhet eller akut vård på psykiatrisk avdelning på sjukhus. Målet är att hjälpa den enskilde att hantera sin sjukdom och förbättra deras livskvalitet.

'Yrkesskadeersättning' är ett begrepp inom arbetsskadelagstiftningen och betecknar den ekonomiska kompensation som en arbetstagare kan ha rätt till om han eller hon drabbats av en arbetsskada, det vill säga en skada orsakad av arbetet. Yrkesskadeersättning innebär att den skadade arbetstagaren får ersättning för sin förlorade inkomst under tiden då han eller hon inte kan arbeta på grund av skadan, och kan även omfatta kostnader för behandling och rehabilitering.

Den exakta definitionen och de detaljerade reglerna för yrkesskadeersättning varierar mellan olika länder och jurisdiktioner, men syftet är alltid att ge skydd till arbetstagare som drabbats av skador orsakade av deras arbete.

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar (eng. Healthcare Priorities) kan definieras som en process där resurser, inklusive tid, personal och finansiella medel, fördelas inom hälso- och sjukvården på ett sätt som ger högsta möjliga samhällsnytta. Det innebär att man tar hänsyn till behov, effektivitet, kostnadseffektivitet och rättvisa när man bestämmer vilka behandlingar och tjänster som ska erbjudas.

Prioriteringar kan göras på olika nivåer, från individuell patientvård till populationsnivå. På individnivå kan prioriteringar handla om att avgöra vilken behandling som är mest lämpad för en specifik patient, medan prioriteringar på populationsnivå kan handla om att avgöra vilka tjänster och behandlingsformer som ska erbjudas i ett helt hälso- och sjukvårdsystem.

Exempel på faktorer som kan påverka prioriteringar inom hälso- och sjukvården är allvarligheten av en sjukdom eller skada, patientens prognos, möjligheterna till att förbättra livskvaliteten, kostnaden för behandlingen och dess effektivitet.

Det är viktigt att prioriteringar inom hälso- och sjukvården görs på ett transparent och rättvist sätt, så att alla intressenter, inklusive patienter, anhöriga och personal, har tillgång till information om hur beslut fattas och kan delta i processen.

Environmental care, även kallat miljövård eller miljöskydd, är ett samlingsbegrepp för aktiviteter och åtgärder som syftar till att skydda, vårda och förbättra miljön. Det innefattar att minska eller eliminera negativa påverkan från mänsklig verksamhet på naturen och hälsan hos levande varelser, inklusive människor.

Miljövård kan omfatta en rad olika aspekter, till exempel att:

* Minska luft-, vatten- och markföroreningar
* Skydda naturresurser som mark, vatten och biologisk mångfald
* Förhindra klimatförändringar genom att minska utsläpp av växthusgaser
* Främja hållbara livsstilar och produktionssätt
* Följa och efterlev miljölagar och regler

Miljövård är en viktig del av den offentliga hälsovården, eftersom en skadad eller utsatt miljö kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

Hälsoojämlikhet (eng. Health equity) kan definieras som prevention och eliminering av hälsorelaterade skillnader, som är förvrängda, avoidable och orättvisa, genom att fokusera på att minska de sociala orsakerna till hälsoproblem och ojämlikheter. Det innebär att alla individer, oavsett vem de är och var de bor, ska ha möjlighet till en lika bra hälsa och tillgång till hälsovård på lika villkor. Hälsoojämlikhet handlar inte bara om att ge alla samma behandling, utan snarare att ta hänsyn till de individuella och sociala förhållanden som kan påverka en persons hälsa och möjligheter till att leva ett friskare liv. Det innebär också att arbeta aktivt med att minska de negativa effekterna av social determinanter av hälsa, såsom socioekonomiska faktorer, diskriminering och social utsatthet, som kan leda till hälsoproblem och ojämlikheter.

Sjukvårdsransonering, även känd som "medical rationing", är ett kontroversiellt koncept där resurser för sjukvård begränsas eller delas ut på ett begränsat sätt till vissa patienter, baserat på olika kriterier som kan inkludera prognos, ålder, funktionsnivå, livskvalitet och andra faktorer. Detta sker ofta i situationer där resurser är otillräckliga eller begränsade, till exempel under en pandemi eller i ett sjukvårdsystem med brist på resurser.

Sjukvårdsransonering kan vara ett mycket etiskt och politiskt känsligt ämne, eftersom det kan innebära att vissa patienter nekas vård som kan rädda deras liv eller förbättra deras hälsotillstånd. Därför är det viktigt att ha etiska riktlinjer och processer i place för att garantera att rationeringen sker på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

Diagnostiska tekniker för mat- och näringsabsorptionssystemet innefattar en uppsättning metoder och tester som används för att ställa diagnos på olika sjukdomar och tillstånd som kan påverka mag-tarmkanalen och näringsupptagningen. Några exempel på dessa tekniker inkluderar:

1. Gastroskopi/Ösoskopi: En fiberoptisk tub med en kamera och ljuskälla används för att inspektera matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen. Denna metod kan användas för att upptäcka skador, infektioner, tumörer och andra abnormaliteter.
2. Kolonoskopi: En fiberoptisk tub används för att inspektera kolon och rektum för att upptäcka polypper, cancer, inflammation och andra tillstånd.
3. Capsule endoscopy: En liten kapsel med en kamera innesluten sväljs av patienten och färdas genom mag-tarmkanalen medan den tar bilder som kan användas för att upptäcka skador, blödningar, tumörer och andra abnormaliteter.
4. Gastrointestinal radiografi: Kontrasterande vätskor färdas genom mag-tarmkanalen medan röntgenbilder tas för att upptäcka strukturella abnormaliteter som obstruktioner, inflammation och tumörer.
5. Breath tests: Patienten andas in en lätt radioaktiv gas efter att ha intagit en speciell sockerlösning. Mängden gas i utandningsluften mäts för att upptäcka bakterieinfektioner som orsakar malabsorption.
6. Stool samples: Provtagning av avföring kan användas för att upptäcka infektioner, inflammation och malabsorption.
7. Blood tests: Blodprover kan användas för att mäta nivåerna av näringsämnen, vitaminer, mineral och hormoner som kan vara påverkade av mag-tarmproblem.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

"Arvoden och avgifter" är två olika typer av betalningar som kan gälla inom medicinska sammanhang.

1. Arvode: Detta är en betalning som ges till en läkare eller annan vårdpersonal för att utfört en specifik tjänst eller procedur. Arvodet är ofta baserat på en fastställd skala och beräknas utifrån komplexiteten och tiden för den utförda tjänsten.

2. Avgifter: Detta är en betalning som krävs av patienten eller försäkringsbolaget för att få tillgång till vårdtjänster, medicinska undersökningar eller behandlingar. Avgifterna kan variera beroende på typen av tjänst och plats där den utförs.

I vissa fall kan arvodet och avgiften vara samma sak, till exempel när en patient betalar direkt till en läkare för en konsultation eller en procedur. I andra fall kan arvodet betalas av sjukvårdsorganisationen eller försäkringsbolaget och avgiften betalas av patienten.

Folkhälsovård, eller befolkningshälsa, är ett område inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att förbättra och skydda helheten av en populations hälsa och välbefinnande. Detta uppnås genom att implementera strategier och program som främjar sund livsstilar, förebygger sjukdomar och skador, och minskar sociala och ekonomiska dispariteter i hälsa. Folkhälsovården inkluderar också att övervaka och utvärdera populationens hälsa, samt att informera och engagera allmänheten och beslutsfattare i frågor som rör befolkningshälsan.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

"Barnhälsovård" er en betegnelse for de medisinske tjenestene og forsorgen som fokuserer på barns helse og velbefindende. Dette inkluderer forebyggende tiltak, screening, diagnose, behandling og oppfølging av sykdommer og skader hos barn i alderen fra spædbarn til ungdom. Barnhälsovård omfatter også å ta vare på barns psykiske helse og sociale velbefindende, inkludert støtte til forældre og familier.

En medisinsk definisjon av "barnhälsovård" kan være:

"Barnhälsovård er en gren av helse- og sykepleietjenestene som fokuserer på å forbedre, holde og styrke barns hele velbefindende fra spædbarnsalderen til ungdommen. Dette inkluderer forebygging, screening, diagnostisering, behandling og oppfølging av fysiologiske, utviklingsmessige og psykiske problemer, samt støtte til barns familie og omsorgsgivere."

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Primärvård' (Primary care) är den första kontakten mellan patienten och vården, och innefattar vanligen läkare som allmänläkare eller familjeläkare, sjuksköterskor, tandläkare och barnmorskor. Primärvårdens syfte är att erbjuda preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar samt att koordinera vården när patienten behöver specialistvård.

'Samförsäkring' (Co-insurance) är en typ av försäkringsmodell där försäkringstagaren och försäkringsbolaget delar på kostnaderna för vården i ett visst förhållande. Det vill säga, om samförsäkringen är inställd på 80/20, betalar försäkringstagaren 20% av kostnaden medan försäkringsbolaget betalar de resterande 80%. Samförsäkringen aktiveras vanligen när sjukvårdsutgifterna når en viss gräns, så kallad 'deductible' eller 'överklot'.

Medicinsk definition av 'Analys av läkemedelsförskrivning och användning' (drug prescription and utilization analysis) är en systematisk granskning och utvärdering av hur läkemedel förskrivs och används inom ett specifikt sammanhang, till exempel inom en vårdgiving, en patientgrupp eller en population. Analysen inkluderar ofta att samla in data om frekvens, volym, typ och kostnad av läkemedelsförskrivningar och användning, jämföra dessa med riktlinjer och forskningsresultat, och identifiera eventuella problem eller möjligheter till förbättring. Syftet är att stödja kvaliteten, säkerheten, effektiviteten och ekonomin inom medicinsk behandling genom evidensbaserade beslut om läkemedelsförskrivning och användning.

Läkemedelsekonomi (engelska: Health Economics) är ett multidisciplinärt forskningsfält som kombinerar insikter från bland annat nationalekonomi, hälso- och sjukvårdsorganisation, statistik och epidemiologi. Läkemedelsekonomi handlar om att analysera ekonomiska aspekter av hälsa, sjukdom och vård, med syfte att underlätta beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Det kan till exempel gälla att jämföra kostnader och effekter av olika behandlingsalternativ, att analysera hur resurser fördelas inom vården eller att studera incitamentstrukturer och beteende i hälso- och sjukvårdssektorn.

En central del av läkemedelsekonomin är kostnadseffektivitet, vilket handlar om att jämföra kostnader och effekter av olika behandlingsalternativ för att hitta den mest kostnadseffektiva lösningen. Det kan till exempel gälla att jämföra en dyr läkemedelsbehandling med en billigare, men potentiellt mindre effektiv behandling. Genom att ta hänsyn till både kostnader och effekter kan man få en mer helhetlig bild av vad som är värt att investera i inom hälso- och sjukvården.

I den medicinska kontexten kan "industri" referera till farmaceutisk industri, som är den del av den större produceringen och distributionen av läkemedel. Farmaceutisk industri innefattar företag som utvecklar, tillverkar och säljer läkemedel för att användas i kliniska situationer. Detta kan omfatta alla aspekter av läkemedelsutvecklingen, från grundläggande forskning och preklinisk utvärdering till kliniska prövningar och slutligen kommersiell distribution.

Farmaceutisk industri är en viktig del av det moderna sjukvårdssystemet, eftersom de flesta läkemedel som används i dagens medicinska behandlingar utvecklas och produceras av dessa företag. Dessa företag arbetar ofta tätt med läkare, forskare och andra hälsoexpertiser för att säkerställa att de nya läkemedlen som utvecklas är effektiva och trygga för patienter att använda.

Det är värt att notera att farmaceutisk industri också kan vara en kontroversiell fråga i vissa fall, eftersom det finns oro över konflikter av intresse mellan läkemedelsföretag och hälsoexpertiser som kan påverka beslut om patientvården. Dessutom har höga kostnader för utvecklingen av nya läkemedel lett till en diskussion om läkemedelsprisers påverkan på tillgängligheten till vård och behandlingar för patienter.

Det finns inga etablerade medicinska definitioner specifika för "hälsa i glesbygd". Men hälsan i glesbygd kan påverkas av olika faktorer som särskiljer den från hälsa i mer urbana områden. Följande är några aspekter som ofta diskuteras i samband med hälsa i glesbygd:

1. Geografisk isolering: Avstånd till vårdcentrum, sjukhus och andra viktiga faciliteter kan vara större, vilket kan leda till sämre tillgång till vårdtjänster och fördröjd diagnostik och behandling.
2. Demografiska faktorer: Befolkningen i glesbygd tenderar att vara äldre, och det kan finnas högre andelar av fattigdom och lägre utbildningsnivåer, vilket alla kan påverka hälsa negativt.
3. Social isolation: Äldre invånare och andra med sämre socialt stöd kan vara mer utsatta för ensamhet och depression.
4. Hälsoförbundna livsförhållanden: Levnadsvillkor som inkluderar bostads- och arbetsmiljö, fysisk aktivitet, kosthållning och tobaksbruk kan vara sämre i glesbygd, vilket kan leda till högre risk för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
5. Hälsoförbundna beteenden: Alkohol- och drogmissbruk kan vara vanligare i glesbygd, vilket kan leda till sämre hälsoutfall.
6. Tillgång till hälsa- och sjukvårdstjänster: Lägre befolkningstäthet kan resultera i sämre tillgång till specialistvård och andra viktiga tjänster som primärvård, mental hälsa och preventiv vård.
7. Kulturella faktorer: Kultur, traditioner och språkskillnader kan påverka individers tillgänglighet till information om hälsovård och deras villighet att söka vård.
8. Miljöfaktorer: Exponering för skadliga miljöfaktorer som luft- och vattenföroreningar kan vara högre i glesbygd, vilket kan leda till ökade hälsorisker.

"Distriktssjukvård" är ett begrepp som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och specialistvården som erbjuds på lokal nivå. Det kan definieras som den sjukvård som ges till en viss geografisk population av läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal i samarbete med sociala tjänster. Distriktssjukvården är ofta inriktad på preventiv medicin, tidig behandling och rehabilitering samt att stödja patienter och deras familjer i sjukdoms- eller funktionsnedsättningsprocessen. Den kan också erbjuda akutvård och vissa planerbara operationer på lokal nivå.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

'Ambulatory care' refererar till sjukvårdstjänster som ges på en klinik eller ett sjukhus, där patienten inte behöver bli inlagd eller stanna över natten. Detta innebär att patienten kommer och går samma dag för att få vård och behandling, till exempel för en operation, en undersökning eller en terapi. Ambulatory care kan också kallas 'dagvård'.

Kvinnohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alla aspekter av kvinnors fysiska, mentala och sociala hälsa under olika livsfaser. Det omfattar specifika ämnen såsom reproduktiv hälsa, men även allmän hälsa, sjukdomsprevention, behandling och rehabilitering av sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnohälsan inkluderar också att ta hänsyn till de speciella utmaningarna och förhållanden som är unika för kvinnor på grund av deras biologiska och sociala roller, såsom menopaus, graviditet, mammografi, reproduktiv rättighet, våldtäkt, könsbaserad diskriminering och andra former av könsrelaterat våld.

Informationen skall avse arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkring, kostnaderna för försäkringen och omfattningen av den. ... Försäkringsbolaget inträder i den försäkrades rätt till skadestånd i fråga om ersättning för sjukvårdskostnader och andra ... Hälso och sjukvård Immaterialrätt Insolvensrätt Jordbruk, jakt och fiske Kommunalrätt Konkurrensrätt Kultur Kyrkorätt ... Informationen skall avse arbetsgivarens skyldighet att teckna försäkring, kostnaderna för försäkringen och omfattningen av den. ...

https://lagar.nj.se/ersattningsratt/forsakringsavtalslagen

Information om hälso- och sjukvårdstjänsterna i Finland och utomlands Om du är sjukförsäkrad i Finland och har fått vård ... som har uppstått i ditt boende under tiden som du studerar eller praktiserar ut 24 maj 2020 Ersätter arbetsgivarens försäkring ... utanför EU/EES eller Reseförsäkringen ersätter till exempel sjukvårdskostnader om du blir akut sjuk utomlands eller drabbas av ...

https://hurmanblirrikwpng.web.app/92768/98851.html

Tekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapi12

Psykiatri och psykologi8

Specialiteter och yrken4

Antropologi, utbildning, sociologi och sociala företeelser9

Teknologi, industri, lantbruk2

Humaniora1

Informatik2

Personer1

Hälso- och sjukvård83

Geografiska orter1

Arbetsgivarens hälso- och sjukvårdskostnader

Arbetslivsförsäkring

Hälso- och sjukvårdskostnader

Förenta Staterna

Kostnader och kostnadsanalys

Sjukdomsbörda

Läkemedelskostnader

Direkta servicekostnader

Hälsotillstånd

Kostnads-nyttoanalys

Hälso- och sjukvårdsutgifter

Folkhälsa

Hälso- och sjukvårdsförsörjning

Hälso- och sjukvårdsreform

Sjukförsäkring

Kontraktstyrd vård

Kostnadskontroll

Hälso- och sjukvårdspolitik

Hälso- och sjukvård

Hälsokampanjer

Arbetarskydd

Företagshälsovård

Hälsoundersökningar

Kostnadsfördelning

Nationella hälso- och sjukvårdsprogram

Försäkringsmedicinsk bedömning

Psykisk hälsa

Hälso- och sjukvårdsundersökningar

Modeller, ekonomiska

Hälso- och sjukvårdsresurser

Attityder till hälsa

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet

Hälso- och sjukvårdsforskning

Hälsa

Kostnadsbesparingar

Vårdkvalitet

Primärvård

Hälso- och sjukvårdsplanering

Effektivitet

Hälso- och sjukvårdssektor

Hälsobeteende

Anställning

Hälso- och sjukvårdspersonal

Kollektivt inköp

Hälso- och sjukvårdsorganisationer

Modeller, ekonometriska

Sjukhuskostnader

Hälso- och sjukvårdsbehov och efterfrågan

Försäkringsskydd

Hälsoupplysning

Frivilliggrupper inom hälso- och sjukvård

Kvalitetsvägd livslängd

Resultatvärdering (Hälso- och sjukvård)

Global hälsa

Frånvaro

Preferred Provider Organizations

Hälsomedvetande, attityder, beteende

Arbetsplats

Sjukhusvistelse

Anslagsfördelning

Munhälsa

Retrospektiva studier

Folkhälsoadministration

Hälso- och sjukvårdsförsörjning, integrerad

Självfinansiering

Konkurrensutsättning

Psykiatrisk vård

Yrkesskadeersättning

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar

Miljövård

Patientacceptans av hälso- och sjukvård

Hälsoojämlikhet

Sjukvårdsransonering

Socioekonomiska faktorer

Diagnostiska tekniker, matsmältningssystemet

Tvärsnittsstudier

Kohortstudier

Arvoden och avgifter

Folkhälsovård

Attityder hos hälsovårdspersonal