En ordning av insekter som omfattar löss, blodsugande ektoparasiter hos däggdjur. Släktena Pediculus och Phthirus är av humanmedicinsk betydelse.
Parasitinvasion på huden av arter av ordningen Phthiraptera, särskilt Pediculus humanus (familjen Pediculidae), som parasiterar i huvud- och könshår hos människa.
'Phthirus' är ett släkte inom lopordningen och den specifika art som oftast refereras till är Phthirus pubis, även känd som skurvloppan. Denna art lever som ektoparasit på människan och infekterar vanligtvis pubeshåren, men kan också förekomma i andra kroppsbehår. Infektion med Phthirus pubis kallas ofta för 'krabbkvalster' eller 'loppkvalster'. Skurvloppan är mycket smittsam och sprider sig vanligtvis genom direkt kontakt med en infekterad persons kläder, sängkläder eller badhanddukar. Även om det inte är livshotande att ha skurvloppor är det fortfarande en besvärlig och ofta stigmatiserad sjukdom som kan orsaka obehag i form av klåda, irriterad hud och svullnader där loppan har borrat sig fast.
'Pediculus' är ett latinskt namn på en genus av löss som innefattar de två arterna människolus (Pediculus humanus corporis) och huvudlus (Pediculus humanus capitis). Människolusen parasiterar främst på människokroppen och livnär sig på blod, ofta orsakande klåda och irriterad hud. Huvudlussen lever istället i hårväxten på människans huvud och kan också orsaka klåda och andra symtom. Båda arterna sprider sig lätt från person till person genom direkt kontakt eller genom gemensam användning av saker som hattar, möss, handdukar och sängkläder.
Släktet Lepus, familjen Leporidae, ordningen Lagomorpha. Harar föds ovan mark, med päls och öppna ögon och öron. Harar har 24 kromosompar.
Phthiraptera är en ordning av ektoparasitiska insekter, även kända som lusar. De lever och livnär sig på hud och hår hos däggdjur och fåglar, och kan orsaka klåda och andra hudirritationer hos värddjuren. Phthiraptera innefattar flera familjer, bland annat Pediculidae (människolusar), Anoplura (blodlöss) och Trichodectidae (däggdjurslusar).

Anoplura är en ordning inom klassen Insecta (insekter) som innefattar hårda, små ektoparasiter, mest kända för att inkludera släktet Pediculus humanus, vilket omfattar arterna Pediculus humanus capitis (människans huvudlöss) och Pediculus humanus corporis (människans klädlöss). Dessa ektoparasiter lever som sugsvärmare på mänsklig blod och kan orsaka allvarliga hudinfektioner samt överföra olika sorters sjukdomar, till exempel tyfus.

Huvudlöss (Pediculus humanus capitis) är parasiter som lever och livnär sig på människans hår och skall. De är små, platta insekter som är gråbruna till färgen och lever främst i hårstrån bakom öronen och i nackhåren. Huvudlöss suger blod från människan och lämnar efter sig små, rödvioletta prickar på huden. De kan orsaka irritation, klåda och i vissa fall leda till infektioner om de skrapas bort. Huvudlöss sprider sig lätt från person till person genom direkt kontakt eller genom gemensam användning av till exempel hattar, mössor, handdukar och sängkläder.

'Phthirus' är ett släkte inom lopordningen och innehåller tre arter som parasiterar på människor: Phthirus capitis (huvudlus), Phthirus pubis (kroppslus eller skägglus) och Phthirus inguinalis (blygdlus). Dessa löss suger blod från sina värdar och kan orsaka klåda och andra obehagliga symptom. Phthirus-arter är smittsamma och sprids främst genom direktkontakt med en infekterad individ eller genom kontaminerade föremål som sängkläder, handdukar och hattar.

'Pediculus' är ett latinskt namn på en grupp löss som innefattar:

1. Pediculus humanus capitis: Huvudlus, en parasit som lever och suger blod från människors huvudhår.
2. Pediculus humanus corporis: Klädlus, en parasit som lever och suger blod från människors kläder och hud, ofta i sömmarna på kläderna.
3. Pediculus humanus humanus: En underart av Pediculus humanus som kan infektera både huvud och kropp.

Dessa löss är smittsamma och sprider sig vanligtvis genom direkt kontakt mellan människor eller genom gemensam användning av saker som hattar, möss, filtar, kläder och handdukar. Infektion med löss kan orsaka irriterande bett och i vissa fall leda till sekundära infektioner om bettstället skrapas eller klias.

I'm sorry for the confusion, but "Harar" is not a medical term or condition. It is a city in eastern Ethiopia, known for its rich history and cultural heritage. If you have any questions related to medicine or healthcare, I would be happy to try and help answer those for you.

'Phthiraptera' är ett taxonomiskt insektsordning som innefattar ektoparasiter, det vill säga djur som lever på ytan av andra djurs kroppar. De flesta arter inom denna ordning livnär sig på hudskal och hudvätskor från sina värddjur, men några få arter kan även suga blod.

Phthiraptera delas vanligen upp i tre underordningar:

1. Anoplura (stinklöss): De flesta av dessa insekter lever som ektoparasiter på däggdjur, där de suger blod från värddjuret. Ett exempel är människolusen (*Pediculus humanus corporis*).
2. Mallophaga (fjäderlöss): Dessa insekter lever huvudsakligen på fåglar och suger blod eller livnär sig på fjädrarna, huden och deras sekret. Några arter kan även parasitera på däggdjur.
3. Rhynchophthirina (svalblodlöss): Denna lilla underordning innehåller endast fyra kända arter, som alla lever som ektoparasiter på svalor och suger blod från dem.

Phthiraptera-insekterna är ofta väldigt värddjurspecifika, vilket betyder att de vanligtvis bara parasiterar en eller ett fåtal arter av däggdjur eller fåglar. De kan dock orsaka allvarliga hudinfektioner och överföra sjukdomar till sina värddjur.

Anoplura: Fahrenholzia pinnata från gnagare. Anoplura: Antarctophthirus trichechi från valross. ^ Phthiraptera.info Läst 2014- ... I äldre litteratur räknas Mallophaga och Anoplura ofta som två skilda ordningar. Forskning har emellertid visat att gruppen ... Anoplura (echte Läuse), de Gruiter; (p. 8) ^ T.ex. Hopkins, G. H. E.: The Mallophaga as an Aid to the Classification of Birds. ... Anoplura). Främsta skillnaden är att fågellössen har bitande mundelar, medan de äkta lössen har sugande mundelar. De engelska ...