Anhedonia är ett medicinskt begrepp som refererar till oförmågan att uppleva nöje eller glädje i samband med aktiviteter som normalt skulle vara behagliga eller roliga. Det kan vara ett symtom på olika psykiatriska störningar, såsom depression, schizofreni och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Anhedoni kan uttryckas som en förlust av intresse för tidigare uppskattade aktiviteter, ett frånvaro av positiva känslor eller en nedsatt förmåga att känna igen positiva känslor.

I'm happy to help! However, I must clarify that as a assistant, I can provide a general explanation or overview of the concept of pleasure, but it is important to note that the interpretation of such concepts can vary depending on the medical or clinical context.

In a broad sense, pleasure is a subjective experience of enjoyment, satisfaction, or gratification that can be associated with various stimuli, activities, or thoughts. It is often described as a positive emotional state characterized by feelings of happiness, contentment, or well-being.

From a neurobiological perspective, pleasure is linked to the activation of reward pathways in the brain, particularly the mesolimbic dopamine system. This system involves several interconnected structures, including the ventral tegmental area (VTA), the nucleus accumbens (NAcc), and the prefrontal cortex (PFC). When activated, this system releases dopamine, a neurotransmitter associated with feelings of pleasure and reinforcement.

However, it is important to note that the experience of pleasure can be influenced by various factors, including individual differences in personality, mood, and mental health status. For example, individuals with depression or anxiety disorders may have difficulty experiencing pleasure due to alterations in brain chemistry and circuitry. Similarly, substance use disorders can hijack the reward system and lead to compulsive drug-seeking behavior despite negative consequences.

In summary, while pleasure is a complex and multifaceted concept that can be difficult to define precisely, it is generally understood as a positive emotional state associated with the activation of reward pathways in the brain. However, individual differences and various clinical conditions can influence the experience of pleasure.

'Affektiva symtom' refererar till emotionella symptom inom psykiatrisk terminologi. De affektiva symptomen är relaterade till humör och känslolivet, och kan vara positiva eller negativa beroende på om de involverar överdrivna, underdrivna eller olägena känslor.

Positiva affektiva symtom innefattar:

1. Eufori: En excesivt glad, uppiggad och optimistisk stämning som kan vara patologisk om den är överdrivet stark eller långvarig.
2. Mani: En psykiska tillstånd med eufori, ökat energilevel, tankeflöde och ibland grandiositet eller irritabilitet. Manier kan förekomma i bipolär sjukdom.

Negativa affektiva symtom innefattar:

1. Depression: En sänkt, nedstämd och negativ stämning som varar under en längre period. Det kännetecknas av trötthet, sömnproblem, förlorad aptit, koncentrationssvårigheter, dåliga minnen och i vissa fall självmords tankar.
2. Dystymi: En mildare form av depression som varar under en längre tid (minst två år) men inte är lika invalidiserande som en major depression.
3. Ångest: En känsla av oro, rädsla eller oro som kan vara specifik eller obesvarad.
4. Apati: Brist på motivation, intresse och engagemang i livet. Det kan leda till försummelse av personlig hygien, socialt isolering och brist på energi.

Affektiva symtom kan variera från milda till allvarliga och kan ha en betydande inverkan på individens vardagliga funktioner och kvalitet på livet.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizotyp personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett mönster av sociala och interpersonella brister, distansering från sociala relationer och kognitiva ovanligheter.

För att ställa diagnosen schizotyp personlighetsstörning måste en individ uppfylla följande kriterier:

A. Fyra eller fler av följande kännetecken ska vara närvarande och ha varit påtagliga under minst två år:

1. Otillräcklig affektiv respons: En individ som har svårt att uttrycka emotionella svar som är normalt för olika sociala situationer och tenderar att uppfatta känslor på ett sätt som andra kan uppleva som egendomligt eller långt framskriden.
2. Överdrivna tankar om betydelsen av tillfälliga händelser (serindipitet): En individ som ser en överdriven koppling mellan tillfälliga händelser och sina egna tankar eller handlingar, vilket kan leda till onormala slutsatser.
3. Magisk tänkande och övertygelse om att harmlösa händelser har betydelse för ones personliga öden (magisk tankeföreställning): En individ som tror på eller upplever magiska företeelser, till exempel att tankar kan inflyta på fysiska ting eller händelser.
4. Uöverträffade sociala relationer med få intima vänner eller några nära relationer utanför familjen: En individ som har svårt att etablera och underhålla nära och betydande relationer på grund av brist på förmåga att uppleva empati, förstå andra människors känslor eller behov.
5. Överdrivet självmedvetenhet: En individ som är överdrivet medveten om sig själv och sina handlingar i sociala situationer, vilket kan leda till ångest eller förvirring.
6. Egendomliga beteenden eller företeelser: En individ som uppför sig på ett egendomligt sätt eller har egendomliga vanor, till exempel att tala med sig själv, skratta utan anledning eller ha en fixering av vissa objekt.

Det är viktigt att notera att alla människor kan uppvisa några av dessa drag ibland, men det är när de blir så vanliga och påverkar ens liv negativt som det kan vara ett tecken på en personlighetsstörning. Det finns också andra orsaker till att människor uppför sig på ett egendomligt sätt, såsom psykiska sjukdomar eller drogmissbruk. Om du är orolig över ditt eget beteende eller någon annans, kan det vara bra att prata med en läkare eller terapeut för att få mer information och hjälp.

Det finns ingen universell eller allmänt accepterad medicinsk definition av "lycka". Lycka är snarare ett subjektivt begrepp som kan variera mycket från person till person. Men i en bredare psykologisk kontext kan lycka definieras som en positiv känsla eller ett tillstånd av välbefinnande, som kan resultera från att uppnå personliga mål, uppleva positiva emotioner och ha goda sociala relationer.

I medicinsk forskning kan man istället tala om "subjektivt välbefinnande" eller "livskvalitet", som är mer precisa begrepp som mäts med standardiserade frågeformulär och skalor. Dessa konstrukt kan variera från att bedöma en persons tillstånd på ett specifikt ögonblick till att bedöma deras liv överlag, inklusive både positiva och negativa aspekter av det.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), utgiven av American Psychiatric Association, är schizoid personlighetsstörning en typ av personlighetsstörning som kännetecknas av ett livslångt mönster av avdrag från sociala relationer och en restriktiv affektivhet. Personen med denna störning har ofta svårt att upprätthålla intima vänskapsrelationer eller nära familjeband, tenderar att vara ensamvillig och föredrar att delta i aktiviteter själv istället för tillsammans med andra. De kan också ha svårigheter med att uttrycka känslor och är ofta indifferenta inför beröm eller kritik.

För att ställa diagnosen schizoid personlighetsstörning måste individen uppfylla följande kriterier:

A. En pervasivt mönster av avdrag från sociala relationer och en restriktiv affektivitet, som börjar under ungdomen och är stabil över tid, inom olika sammanhang.

B. Fyra eller flera av följande kriterier måste vara närvarande:

1. Inte uppskattar nära och intim kontakt, inklusive sexuella relationer, med någon annan.
2. Har vanligtvis inga vänner eller är ensamvillig.
3. Prefererar att delta i aktiviteter själv istället för tillsammans med andra.
4. Har svårigheter att uttrycka känslor till andra.
5. Ingen avvikande affektiv respons i interpersonella situationer.
6. Ingen tendens att reagera på sociala smädelser eller anklagelser och inte visar någon egentlig skam, ilska, känslomässig sårbarhet eller behov av uppskattning.
7. Ingen tydlig njutning i att vara tillsammans med andra och inget intresse för sociala aktiviteter.
8. Visar ofta en likgiltighet inför goda eller dåliga händelser som annars skulle väcka starka känslor.

C. Kriterierna A och B orsakar kliniskt signifikanta funktionsnedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga områden av livet.

D. Det finns inga andra psykiatriska störningar som kan förklara kriterierna A och B bättre än PDN.

E. Kriterierna är inte till följd av en annan medicinsk, neurologisk eller neuropsykiatrisk störning (till exempel skador på hjärnan, demens, autism).

Det finns ingen enstaka "schizofren psykologi" som definierar alla personer med schizofreni, eftersom sjukdomen kan variera mycket från person till person. Men jag kan ge dig en allmän beskrivning av några av de psykologiska aspekterna av schizofreni.

Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som ofta påverkar tankar, känslor och beteenden. Personer med schizofreni kan ha svårt att skilja mellan fantasi och verklighet, vilket kan leda till hallucinationer (vanligtvis i form av hörselhallucinationer) och förföljelsemanier. De kan också ha kognitiva problem som påverkar deras minne, uppmärksamhet och förmåga att lösa problem.

Många personer med schizofreni har också affektiva symptom, såsom stora variationer i humör eller en platt affekt, vilket kan göra det svårt för dem att uttrycka känslor på ett normalt sätt. De kan också ha negativa symptom, som inaktivitet, avsaknad av motivation och socialt tillbakadragande.

Det är värt att notera att personer med schizofreni inte alltid upplever alla dessa symptom samtidigt, och att sjukdomen kan variera i svårighetsgrad över tid. Vissa personer kan ha en mild form av schizofreni och leda relativt normalt liv med hjälp av behandling, medan andra kan ha en allvarligare form av sjukdomen som kräver intensivare behandling och stöd.

Filosofi är inte en medicinsk term, utan snarare en akademisk disciplin som studerar de grundläggande frågorna om kunskap, realitet, existens, etik och naturen av människan och världen. Det finns dock filosofiska aspekter som kan diskuteras inom medicinen, såsom bioetik, som undersöker de etiska frågorna som uppstår i samband med medicinska behandlingar och forskning. Men själva termen 'filosofi' är inte en medicinsk definition.

In a medical context, "belöning" kan översättas till "reward" eller "incentive". Det är något som ges till en person för att uppmuntra till ett önskvärt beteende eller prestation. Exempel på belöningar inom medicinen kan vara lovord, uppmuntran, privilegier eller materiella ting som presenter. Belöningar används ofta i kombination med andra metoder för att stödja beteendemönster som leder till bättre hälsa och välbefinnande.

"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.

Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.

I medicinsk kontext, betyder "lättretlighet" vanligtvis att någon är i ett tillstånd där de är lättare än normalt påverkade av alkohol, läkemedel eller andra substanser. Det kan också användas för att beskriva en person som har en lägre toleransnivå för dessa substanser, vilket kan leda till att de blir berusade eller påverkade av mindre mängder än vanligt.

Det är värt att notera att begreppet "lättretlighet" kan variera beroende på kulturell kontext och sociala normer. Vad som kan betraktas som "lättretligt" i en kultur kan vara normalt i en annan. Dessutom kan olika individer ha olika reaktioner på samma mängd alkohol eller andra substanser, beroende på faktorer som ålder, vikt, kön och hälsotillstånd.

Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.

Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:

* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor

Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

'Schizofreni' är ett allvarligt och komplext psykiatriskt sjukdomstillstånd som kännetecknas av störningar i tankar, perceptioner, känslor, beteende och funktion. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom.

Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis att höra röster), illusioner, desorganiserade tankar och beteende samt störd affektivt tillstånd. Dessa symtom kan vara mycket uppenbara och kan orsaka stor lidande och funktionsnedsättning.

Negativa symtom innefattar avflackning, isolering, brist på motivation, brist på förmåga att känna glädje eller omtanke samt monotoni i tal och mimik. Dessa symtom kan vara mer subtila än positiva symtom, men de kan fortfarande orsaka betydande funktionsnedsättning och lidande.

Schizofreni kan också påverka kognitiva funktioner som uppmärksamhet, minne, planering och förmåga att lära sig nya saker. Dessa kognitiva symtom kan vara lika viktiga som de positiva och negativa symtomen när det gäller funktionsnedsättning och livskvalitet.

Det är värt att notera att schizofreni inte innebär en split personality eller flersidighet av personlighet, vilket är två missförstånd som ofta förekommer. Istället är det ett allvarligt och komplext tillstånd som kräver professionell behandling och stöd för att hanteras effektivt.

Medicinskt sett betyder "självstimulering" ofta att en person aktivt påverkar sina kroppsfunktioner eller sinnesintryck för att uppnå ett specifikt erotiskt eller sexuellt mål. Det kan innebära olika former av handlingar beroende på individen, men exempelvis kan det handla om att direkt manipulera könsorganen för att uppleva lust och eventuell orgasm.

Det är viktigt att notera att självstimulering är en normal och hälsosam del av människors sexuella liv, som kan hjälpa till att reducera stress, förbättra sömnen och öka den sexuella belastningen. Det finns inga bevis på att självstimulering är skadligt eller onormalt, utom när det utövas av personer som inte har nått lagstadgad ålder eller på ett tvångsmässigt sätt.

"Uttryckt känsla" är ett begrepp inom psykologi och kommunikation som refererar till en känsla som visas eller uttrycks explicit genom individens tankar, handlingar, språk eller kroppssignaler. Det kan handla om både positiva känslor som gladje, omtanke och kärlek, såväl som negativa känslor som ilska, rädsla och sorg.

Uttryckta känslor kan variera i intensitet från subtila till starkt uttalade. De kan uttryckas genom olika medel, inklusive:

1. Mimik: Användning av ansiktsuttryck som exempelvis en bred grinna eller en sorgsen min för att kommunicera glädje eller sorg.
2. Gestikulerande: Användning av kroppsspråk, såsom armrörelser eller kroppshållning, för att uttrycka känslor som entusiasm, trötthet eller irritation.
3. Språk: Användning av vokal ton och val av ord för att kommunicera känslor genom talat eller skrivet språk.
4. Fysiologiska reaktioner: Ändringar i hjärtfrekvens, andning eller pupillstorlek som kan indikera starka känsloreaktioner.

Det är värt att notera att uttryckta känslor inte alltid korrelerar med den personliga upplevelsen av en känsla, eftersom det finns många orsaker till varför någon kan ha svårt att uttrycka sina känslor öppet. Exempelvis kan en person ha lärt sig att dölja sin sorg eller rädsla i vissa sociala situationer, vilket gör att de inte ger ifrån sig några tydliga tecken på sin inre känsloupplevelse.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

I den medicinska kontexten kan "drivkraft" översättas till "motivation". Det är en subjektiv känsla eller impuls som driver en person att handla eller uppnå vissa mål. Motivationen kan komma från inre (intern) orsaker, såsom individens egna behov, önskemål och målsättningar, eller yttre (extern) orsaker, som belöning, social påverkan eller tvång.

Exempel: En persons drivkraft att sluta röka kan bero på en intern motivation att förbättra sin hälsa och leva längre, samt en extern motivation att undvika negativa hälsokonsekvenser som rökning kan medföra.

Tonisk immobilitetreaktion (TIR) är en patologisk reflex hos nyfödda barn som visar sig som en ökad muskeltonus och stelhet i kroppen när de manipuleras eller rörs. Den toniska immobilitetreaktionen uppstår ofta som ett svar på en skräckreaktion eller stress, vilket leder till en generell kontraktion av skelettmuskulaturen och en reducerad flexibilitet i lederna.

TIR kan vara ett tecken på neurologiska problem, såsom cerebral pares (CP) eller andra skador på centrala nervsystemet. Vid en neurologisk undersökning av barn under två månader gammalt bör tonisk immobilitetreaktion utvärderas som en del av den standardiserade Amiel-Tison-testen för neonatal neurologisk bedömning.

Det är viktigt att upptäcka och diagnostisera TIR så snart som möjligt, eftersom det kan vara ett tecken på allvarliga neurologiska skador eller sjukdomar. Även om det inte finns någon specifik behandling för tonisk immobilitetreaktion, kan tidig intervention och terapi hjälpa att minska komplikationer och förbättra utvecklingsmöjligheterna för barn med neurologiska problem.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

'Socialt beteende' refererer til individets interaksjon og adferd i forhold til andre mennesker og samfunnsmiljøet rundt om seg. Dette inkluderer følelser, tanker, kommunikasjon, relasjoner og handlinger overfor andre mennesker. Socialt beteende kan variere i forskjellige kulturelle, sosiale og personlige kontekster. Det er en viktig del av menneskelig adferd og er ofte formet gjennom oppdragelse, erfaringer og læring.

Saccharose, ofta kallat sackaros, är ett disacharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, som är kopplade till varandra via en glykosidbindning. Saccharose förekommer naturligt i många sockerrika livsmedel, såsom sockerbetor, sockerrör och flera olika frukter. När vi äter livsmedel som innehåller saccharose spjälkas det upp av vår kropp till glukos och fruktos, vilka kan användas som energikälla.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Subliminal stimulering refererer til præsentationen af en stimulus, oftest i form af et visuelt eller auditivt signal, på en så lav intensitet eller kort varighed, at det under normale forhold ikke opfattes bevidstt af modtageren. Målet med subliminal stimulering er typisk at påvirke modtagerens adfærd, følelser eller tanker på en underbevidst måde, uden at de er klar over, at de bliver påvirket.

Det er vigtigt at notere, at effekten af subliminal stimulering er omstridt inden for forskningsfællesskabet, og der findes ikke videnskabelige beviser for, at det kan anvendes tilfældigt og pålideligt til at ændre adfærd eller indflyde på beslutningstagning. Nogle studier har vist positive effekter, mens andre ikke har kunnet dokumentere nogen signifikant virkning. Derfor anbefaler vi Vær forsigtig med at drage konklusioner om subliminal stimulering på basis af begrænset videnskab eller anekdotisk evidens.

Sinnesjämviktsstörningar, även kända som sensoriska integrationsstörningar, är en neuropsykiatrisk diagnos som innebär att individen har svårt att bearbeta och integrera information från flera sinnen samtidigt. Detta kan leda till problem med balans, rörelsekoordination, ljud- och taktillämpning, touch, smak och lukt.

Den som har en sinnesjämviktsstörning kan ha svårt att tolka den information de får in via sina olika sinnen, vilket kan leda till förvirring, stress och frustration. Detta kan påverka deras förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, som att klä sig själv, äta eller delta i sociala situationer.

Sinnesjämviktsstörningar är vanligare hos barn med utvecklingsstörningar, men kan även förekomma hos personer utan några kända neurologiska skador eller sjukdomar. Det finns olika behandlingar och terapier som kan hjälpa personer med sinnesjämviktsstörningar att hantera deras symtom, till exempel sensomotorisk träning, visuell-perceptuell träning och social kompetensutveckling.

Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.

'Treatment-resistant depressive disorder' is a term used to describe a condition where a person with depression does not respond to appropriate courses of two or more antidepressant treatments. This can include different types of medications and/or psychotherapy, also known as talk therapy. The symptoms of depression, such as low mood, loss of interest in activities, changes in appetite and sleep, and feelings of worthlessness and guilt, persist despite these interventions.

It's important to note that treatment resistance can be a complex issue with many contributing factors, including the severity of the illness, the presence of co-occurring disorders, and individual differences in how people respond to medication. A thorough evaluation by a mental health professional is necessary to determine if a person has treatment-resistant depression and to develop an appropriate treatment plan. This may include trying different medications or combinations of medications, adjusting dosages, adding psychotherapy, or considering alternative treatments such as electroconvulsive therapy (ECT) or transcranial magnetic stimulation (TMS).

Sociala beteendestörningar (SBD) är en grupp psykiatriska diagnoser som kännetecknas av utvecklingsstörningar i sociala interaktioner och kommunikation, samt av restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden. SBD innefattar en rad olika diagnoser, såsom autism, Aspergers syndrom och pervasiv utvecklingsstörning (PDD-NOS).

Autism är den mest kända formen av sociala beteendestörningar. Den kännetecknas av svårigheter i social interaktion, såsom att ha svårt att upprätthålla öga-kontakt, att tolka andras kroppsspråk och att förstå sociala konventioner. Personer med autism har ofta också svårigheter med kommunikation, både verbalt och nonverbalt, och kan ha fördröjda språkutveckling eller tala på ett sätt som annorlunda. De kan också ha restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden, såsom att vara fixerade vid specifika rutiner eller objekt.

Aspergers syndrom är en mildare form av autism som kännetecknas av svårigheter i social interaktion och ofta också av restriktiva och gentekniska intressen. Personer med Aspergers syndrom har dock vanligtvis normalt eller nära normalt språkutveckling och inte sällan hög intelligens.

Pervasiv utvecklingsstörning (PDD-NOS) är en diagnos som används när individen uppfyller några, men inte alla, kriterier för autism eller Aspergers syndrom. PDD-NOS kännetecknas av svårigheter i social interaktion och kommunikation samt av restriktiva och gentekniska intressen eller beteenden, men dessa symtom är vanligtvis mindre allvarliga än hos personer med autism eller Aspergers syndrom.

Det är viktigt att notera att alla barn och ungdomar med autism, Aspergers syndrom eller PDD-NOS är unika och har sina egna styrkor och utmaningar. Det finns inga två personer som är exakt lika, och det kan variera mycket mellan individer vad gäller symtom, svårigheter och behov.

'Animal behavior' er en gren av biologi som undersøker hvordan dyr oppfør seg og hvorfor de gjør det. Dette inkluderer studier av dyrs kommunikasjon, sosiale strukturer, rutiner, instinkter og adaptive strategier i forhold til deres miljø.

En mer medisinsk definisjon av 'djurs beteende' kan være relatert til dyreetisk avvik, som er abnorme, kompulsive eller skadelige handlinger som utføres av dyr. Disse handlingene kan være satt i sammenheng med fysiologiske lidelser, psykiske lidelser eller både de to. Forskere og dyrlæger kan analysere dyrs beteende for å diagnosticere og behandle sykdommer, stressrelaterte problemer eller adferdsproblemer hos dyr i fangenskap eller i vilt tilstand.

A connectome är en detaljerad karta över alla neuronala förbindelser i ett nervsystem. Termen introducerades först år 2005 och refererar till den kompletta sammanställningen av strukturella och funktionella förbindelser mellan neuron i hjärnan eller i andra delar av det nervösa systemet.

En connectome kan beskrivas på olika nivåer av detalj, från en grovskuren karta över de stora nervbanorna till en mycket detaljerad karta över varje enskild synaptisk förbindelse mellan neuron. Den senare typen av connectome kan bara produceras genom att använda elektronmikroskopi och datorbaserad analys, ett process som fortfarande är under utveckling och kommer att ta mycket tid för stora hjärnor som människans.

Studier av connectomer kan ge oss en bättre förståelse av hur hjärnan fungerar på cellulär nivå, vilket kan vara värdefullt för att förstå och behandla sjukdomar som relateras till nervsystemet, såsom neurodegenerativa sjukdomar, psykiatriska störningar och skador på hjärnan.

'Ventral Tegmental Area' (VTA) er en del av hjernen som består av samlinger av neuroner i midtbrainen. VTA er specifikt lokalisert i den ventrale delen av tegmentumet, og det inneholder en heterogen befolkning av dopaminerge neuroner som projekterer til forskjellige områder i hjernen, inkludert limbisk systemet og striatum. Disse dopaminerge sirkulasjonene er involvert i reguleringen av en rekke funksjoner, inkludert belønning, motivasjon, kognisjon og bevegelse. VTA er også involvert i reguleringen av smerte, appetitt og sosiale adferd. På grunn av sin rolle i belønning og positivt forstærkende læring er VTA ofte en fokus i studiene av abusiv bruk av stoffer og andre addiktive adferdsmønstre.

Dopamin är ett signalsubstanstans i centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. Det produceras i substantia nigra och vasofascicular area i hjärnan samt i adrenala gånglien. Dopamin har en roll som neurotransmittor och är involverat i flera viktiga kroppsliga funktioner, såsom rörelsekoordination, motivation, belöningssystem, emotionell respons, minnesbildning och kognitiv flexibilitet.

Dopamin påverkar också hjärtats frekvens och blodtryck genom att verka som en vasokonstriktor i sympatiska nervsystemet. I kroppen konverteras aminosyran tyrosin till dopamin via enzymet tyrosinhydroxylas, och sedan kan dopamin omvandlas till andra signalsubstanser såsom noradrenalin och adrenalin.

Dysfunktion i dopaminsystemet har associerats med flera neurologiska sjukdomar, som Parkinson's disease, schizofreni, ADHD och beroendesjukdomar.

Nucleus accumbens (NAcc) är en del av dämpningssystemet i hjärnan och är belägen i den ventrala striatum. Det är en viktig struktur inom belöningssystemet och är involverad i positiva känslor, motivation, lärande och minne. NAcc består av två delar: en central part (core) och en skalig part (shell). Den skaliga delen tar emot information från amygdala och hippocampus, medan den centrala delen tar emot information från kortikala områden.

NAcc är rik på dopaminreceptorer och aktivering av dessa receptorer leder till en ökning av dopaminutsläpp i strukturen. Dopamin är en neurotransmittor som är involverad i belöningssystemet och ger en positiv känsla när det utsöndras. Flera studier har visat att NAcc aktiveras vid olika former av belöningar, till exempel mat, sex, droger och pengar. Dessutom är NAcc involverad i negativa känslor som sorg och frustration.

Dålig funktion eller skada på NAcc har visats korrelera med en rad psykiatriska tillstånd, inklusive depression, bipolär sjukdom, schizofreni och ADHD.

'Limbiska systemet' är ett samlingsnamn för en grupp av strukturer i hjärnan som är involverade i känslor, minnen, motivation, belöningssystem och andra emotionella processer. Det består av amygdala, hippocampus, cingulat gyrus och andra angränsande strukturer. Limbiska systemet har starka kopplingar till det autonoma nervsystemet och endokrina systemet, vilket gör att det kan påverka fysiologiska processer som hjärtslag, andning och hormonnivåer i samband med emotionella reaktioner. Det är också involverat i inlärning av kopplingar mellan specifika händelser och känslor, så kallad klassiskt konsitionellt lärande.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

'Tegmentum mesencephali' er en anatomisk betegnelse for den del af midbrættet (mesencephalon) som ligger medialt og dorsalt i forhold til det mediane fure, og ventralt i forhold til cerebrospinalvæsken i det forthridende hulrum. Det består af en samling af kerner og fibretråde (kernetracter) der er involveret i forskellige neurofysiologiske funktioner, herunder blandt andet motorisk kontrol, smertefølelse, opmærksomhed, søvn/vågen cyklus, øre-balance og øjebevægelser.

Tegmentum mesencephali inkluderer strukturer som substantia nigra, red nucleus, tectum, periaqueductal grey (PAG) og oculomotoriske kerner, der alle er vigtige for normal hjernefunktion. Skader på denne region kan resultere i en række neurologiske symptomer, afhængig af hvilken del af tegmentumet der er skadet.