Amfibieproteiner, eller amphipathic proteiner, är proteiner som innehåller både hydrofila (vattenlösliga) och hydrofoba (oljelösliga) aminosyror i sin sekvens. På grund av detta har de förmågan att interagera med både vatten- och lipidmiljöer, vilket gör dem funktionellt användbara inom celldelning, intracellulär trafficking och membranbildning.

Ett exempel på ett amfibieprotein är kärnmembranproteinet importin-α, som hjälper till att transportera proteiner in i cellkärnan genom att interagera med kärnporterna i kärnmembranet. Andra exempel på amfibieproteiner är de involverade i bildandet av lipiddroppar och autofagosomer, som är vesiklar som bildas under celldelning och autofagi.

Amfibier är en biologisk term som används för att definiera djur som kan leva och fortplanta sig både i vatten och på land. De har utvecklat speciella anpassningar för att kunna klara av dessa två olika miljöer. Exempel på amfibier är grodor, paddor och salamandrar.

Chytridiomycota är ett fylum (en högre taxonomisk rang) inom svampdjuren som även kallas för chytrider. Dessa svampar är enklare i sin byggnad jämfört med andra svampgrupper och har ofta en enda cellkärna och en enda flagell (en slags "svans" som hjälper till att röra sig framåt). Chytriderna lever ofta i vatten och kan vara parasiter på växter, djur eller andra svampar. En välkänd art inom gruppen är Batrachochytrium dendrobatidis som orsakar den dödliga hudsvampsjukan Chytridiomycos hos groddjur och har varit delaktig i massutdöenden av amfibier över hela världen.

I'm sorry for any confusion, but "Ranidae" is not a medical term. It is a taxonomic category in biology, specifically the name of a family of frogs commonly known as "true frogs." Members of this family include a wide variety of familiar species such as the American green frog and the European common frog.

If you have any questions about a medical term, I would be happy to help with that instead.

'Anura' är en taxonomisk term inom zoologi och den används för att klassificera en grupp av amfibier, även kända som paddor. Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskan och betyder 'utan svans', vilket refererar till deras typiska kroppsform utan en synlig svans hos de flesta vuxna djuren.

Anura innefattar två huvudgrupper: äkta paddor (Neobatrachia) och äldre, numera icke längre existerande arter som kallas för Gamle Världens paddor (Archaeobatrachia).

Exempel på välkända Anura-arter är grodor och fladdermöss. Dessa djur är kännetecknade av deras korta, kompakta kroppar, långa bakben, som de ofta använder för att hoppa eller simma, och sina våtbarhudade hudar. De flesta Anura-arter är också kända för sin metamorfos från ägg till grodyngel till fullvuxen individ.

Bufonidae er en familie i ordnen stungsmaskartade groddjur (Anura). Den inneholder cirka 370 arter, inklusive de välkända kännetecknas av den tjocka och knölformade huden samt giftiga körtlar bakom ögonen. De flesta arterna i familjen har en robust kroppsbyggnad med korta extremiteter, men det finns också undantag som exempelvis Caneroe-paddan (*Incilius valliceps*) från Mexiko och södra USA.

Giftet som produceras av Bufonidae-körtlarna är inte dödligt för människor, men kan orsaka irritation eller andningssvårigheter om det kommer i kontakt med ögon, slemhinnor eller sår. Det är värt att notera att vissa arter inom familjen har en mycket högre giftkoncentration än andra och kan vara farliga för människor.

Bufonidae-arter förekommer över stora delar av världen, men de flesta finns i tropiska områden i Central- och Sydamerika. Några arter har introducerats till andra kontinenter och kan orsaka ekologisk skada genom att konkurrera med inhemska arter om resurser eller äta upp dem.

Exempel på kända Bufonidae-arter är den vanliga paddan (*Bufo bufo*) som förekommer i Europa, guldbukig padda (*Incilius alvarius*) från sydvästra USA och nordvästra Mexiko samt Caneroe-paddan (*Incilius valliceps*) från Mexiko och södra USA.

'Urodela' er ein klasse i dyrekreftene (Kreftar) som også kallas for «stjernedeyr». Disse dyr er vannlevande og har en lengre svans enn andre kreftar. Til denne klassen hørmer arter som salamandrar og mudderpaddar.

I medicinsk sammenheng kan ordet 'Urodela' referere til de medisinske forhold knyttet til disse dyr, men det er veldig spesielt i akademisk kontekst dette vil være relevant.

Salamandridae är en familj i ordningen stjärtlösa groddjur (Caudata eller Urodela). Den innehåller omkring 150 arter, företrädesvis i Europa och Asien, men även i Nordafrika och Nordamerika. Familjen kännetecknas av att ha en långsträckt kropp med fyra extremiteter, ett stjärtliknande svansparti och ofta hudkörtlar som producerar giftiga sekreter. Många arter i familjen har en delvis aquatisk livsstil och kan andas både genom lungor och hud. Salamandridae innehåller bland annat släktena salamander, trollsländor och vattensalamandrar.

'Ambystoma' är ett släkte av stjärtgroddjur som beskrevs av Tschudi 1838. Släktet ingår i familjen mullvadssalamandrar (Ambystomatidae). De olika arterna inom släktet 'Ambystoma' kallas ofta för axolotl eller mudder salamandrar på engelska.

Exempel på arter inom släktet 'Ambystoma' är:

* Axolotl (Ambystoma mexicanum)
* Östlig muddersalamander (Ambystoma maculatum)
* Västra muddersalamandern (Ambystoma gracile)
* Jeffersonmuddarsalamander (Ambystoma jeffersonianum)

Dessa arter förekommer främst i Nordamerika, men även i Mexiko. De är oftast akvatiska eller semiakvatiska och lever i sötvatten som dammar, pölar och långsamflytande vattendrag.

Ranavirus är ett samlingsnamn för en grupp virus som tillhör familjen *Iridoviridae* och kan infektera amfibier, fiskar, reptiler och fåglar. Virusstammen orsakar ofta sjukdomar hos värdar med svaga immunsystem eller under stress. Infektioner hos amfibier kan leda till en sjukdom som kallas ranavirose, vilket kan resultera i massdöd hos groddjurspopulationer. Symptomen på infektion inkluderar trötthet, svullnad, ulcerationer och nekros i huden, ögon, muskler och levern. Dessa virus kan spridas via direkt kontakt mellan värdar eller indirekt genom kontaminering av vatten, föda eller ytor med viruset.

'Ambystoma mexicanum' er en art av salamandrar som også kallas axolotl. Det er en neoten aquatisk salamanderart som lever i Xochimilco-sjøene sør for Mexico City i Mexico. Axolotler er unike blant salamanderene fordi de normalt ikke går gjennom en fullstendig metamorfose og forbliver i deres larverstadie hele livet, med kjennetegn som ytre garneller og en lengre, svevende hale. De kan leve i opp til 15 år og blir vanligvis mellom 20 og 45 cm lange. Axolotler er populære i laboratoriemiljøet på grunn av deres evne til å regenerere sine lemmer, hjerte, nervebaner og andre organiske væv fullstendig etter skade.

Reptiler är en klad (en naturlig grupp) av krypdjur som innefattar nu levande kräldjur, såsom ormar, ödlor, sköldpaddor och krokodiler, samt deras utdöda förfäder. Reptiler karaktäriseras av att de är kylande blodvärme-regulerande (poikilotermiska), har torr hud som lackas över med fjäll eller skal och lägger ägg på land med hårda skal. Deras embryon utvecklas inuti ett amniotiskt ägg, vilket ger skydd under utvecklingen och möjliggör äggläggning på land istället för i vatten. Reptilers lungor är anpassade till ett liv på land, med flera kapillärer som möjliggör effektiv syreupptagning.

Amfibiegifter är en typ av gift som produceras och utsöndras av vissa arter av grodor och groddjur. Detta gift kan vara mycket toxiskt för andra djur, inklusive människor, och kan orsaka en rad symtom som beror på vilken sorts gift det är och hur mycket som har absorberats.

Amfibiegifter kan delas in i två kategorier: neurotoxiner och cardiotoxiner. Neurotoxiner påverkar nervsystemet och kan orsaka symtom som förlamning, yrsel, andningssvårigheter och i värsta fall död. Cardiotoxiner påverkar hjärtat och blodkretsloppet och kan orsaka symtom som snabb hjärtslag, lågt blodtryck, chock och även död.

Det är värt att notera att inte alla grodor och groddjur producerar gift, och att de flesta arter som gör det inte använder sitt gift för att attackera eller försvara sig mot människor. I stället används giftet ofta som ett försvar mot rovdjur, eller som hjälpmedel vid jakt på byten.

"Triturus" er en slags paddelik gruppe med salamandere som inneholder flere forskjellige arter, inkludert de veldig kjente engelske navnene "newts." Disse amfibiene er kjent for deres lange, slanke kropp og lange haler. De lever i vann og på land, og de har en unik livscyklus med både larver som lever i vann og voksne former som lever på land. Disse dyrer er ofte populære i terrariedyrhobbyen på grunn av deres unike utseende og adferd.

Det er viktig å nevne at "Triturus" ikke lenger er en gyldig videnskapelig navn for denne gruppen av dyr. I stedet er de nå delt opp i flere ulike slikter, som f.eks. "Lissotriton", "Ichthyosaura", og "Triturus" selv. Disse sliktene inkluderer noen arter som tidligere var plassert under "Triturus".

'Xenopus laevis' är ett amfibieväxt som tillhör släktet Xenopus och familjen pipagrodor. Denna art är ursprungligen hemmahörande i subsahariska Afrika, där den förekommer i stillastående eller långsamt flytande vattensamlingar.

Xenopus laevis är en tvåbensegellös grodart som blir cirka 10-15 cm lång och kännetecknas av sin robusta byggnad, grönaktiga till bruna färger och sina tydligt framträdande, knölformade parotidkörtlar bakom ögonen.

Denna art är välkänd inom forskningen, speciellt inom molekylärbiologi och genetik, eftersom den har en lång livslängd i fångenskap (upp till 15 år) och är lätt att hantera och föröka. Xenopus laevis används ofta som ett modellorganism för att studera utvecklingsbiologi, neurobiologi och immunologi.

I biologin refererar metamorfosen till den process där ett djur genomgår en fullständig eller delvis förändring av sitt utseende och/eller sin funktion under sin livscykel. Denna förändring innebär ofta att djuret vid födseln har ett annat utseende än vuxet exemplar, och det finns många olika typer av metamorfoser hos olika djurarter.

Ett vanligt exempel på metamorfos är hos insekter, där larven (som kan se väldigt annorlunda ut jämfört med den vuxna individen) genomgår en rad förändringar och slutligen blir en puppa. Under puppstadiet sker ytterligare förändringar innan den vuxna insekten kläcks ut. Andra exempel på djur som genomgår metamorfos är grodor och krabbor.

'Bufo arenarum' er en art av padder i familien sköldpaddstuvor (Bufonidae). Den kallas också vanligen för argentinsk toad eller sandtoad. Denna art härstammar från södra Sydamerika, specifikt från Argentina och Uruguay.

'Bufo arenarum'-individerna är stora, robusta padder med en kroppslängd på upp till 20 cm. De har en grönaktig eller brunaktig färg på ryggen, ofta med mörkare fläckar eller strimmor. Buken är vitaktig eller gulaktig. Paddan har en tjock hud med utskott och vårtor, som innehåller giftkörtlar.

Dessa padder lever i olika habitat, från gräsmarker till halvöknar, men de föredrar fuktiga områden nära vattenkällor, såsom sjöar och floder. De är aktiva på natten och livnär sig av insekter, spindlar och andra små ryggradslösa djur.

Det är viktigt att notera att 'Bufo arenarum'-arter producerar ett starkt neurotoxiskt gift som kan vara farligt för människor och husdjur om de kommer i kontakt med det eller sväljer det. Om du möter en sådan art rekommenderas det att undvika direktkontakt och söka medicinsk hjälp om någon har blivit exponerad för giftet.

"Rana pipiens" er en art av gropefrøer som også kallas for den amerikanske gropefrøen eller den common gropen froggen. Denne arten er vanlig i Øst-Nordamerika og lever vanligvis i ferskvann, slik som søer, damme, vannløp og sumpland. De er kjente for å ha en klumpformet hudutvoksning på bakkroppen der de lever, noe som gir dem namnet "gropfrø." De kan bli mellom 2,5 til 7,6 cm i lengde og har en grønn, brun eller gråaktig kropp. Rana pipiens er en allatør og spiser et bredt spekter av små dyr som insekter, ormer og sneklokkeormer. De er også viktige forskningsdyr og har blitt brukt i biologisk forskning siden tidlig 1900-tal.

'Xenopus' är ett släkte groddjur som tillhör familjen pipagrodor. Det mest välkända arten inom släktet är Xenopus laevis, även känd som afrikansk klokrypare. Denna art är vanligen vad man avser när man talar om 'Xenopus' i medicinska sammanhang.

Xenopus laevis används ofta inom forskning, speciellt inom utvecklingsbiologi och molekylär biologi, på grund av deras lätta hantering, snabba embryonala utveckling och stora ägg som är lämpliga för mikroinjektion. Deras genetiska och morfologiska likheter med människan gör dem också användbara som modellorganismer för att studera många aspekter av mänsklig fysiologi och sjukdomar.

I medicinska sammanhang kan Xenopus användas för att undersöka utvecklingen av olika organ och system, såsom det nervsystemet, muskelsystemet och det reproduktiva systemet. De kan också användas för att studera immunologi, toxicologi och farmakologi.

'Bufo marinus', ofta känd som den kanadensiska paddan eller giftig padda, är en artsdefinition inom medicinen. Denna art tillhör familjen paddor (Bufonidae) och är ursprungligen hemmahörande i södra USA, Central- och Sydamerika.

Den kanadensiska paddan är känd för att producera ett starkt neurotoxin som innehåller ämnen som kan vara farliga eller dödliga för människor och andra djur om det kommer i kontakt med huden eller om det konsumeras. Bufotoxinerna består bland annat av biologiskt aktiva peptider och steroider, inklusive bufaginer, bufoteniner och cinobufaginer.

I medicinen har den kanadensiska paddans gift använts traditionellt i vissa kulturer för olika ändamål, såsom behandlingar av diverse sjukdomar som hjärtproblem, cancer och psykiska störningar. Dock finns det inte tillräckligt med vetenskapliga bevis för att stödja användningen av paddans gift i medicinska sammanhang, och det kan vara farligt att använda det utan professionell medicinsk övervakning.

I medicsin betyder "larv" ofta ett stadium i utvecklingen av vissa parasitiska organismers livscykel, där de lever som parasiter inuti värddjuret. Under larvstadiet kan parasiten fortplanta sig och/eller växa, innan den fortsätter till nästa stadium i sin livscykel.

Exempel på parasiter som har ett larvstadium inkluderar roundworms (ascaris), hookworms, threadworms och pinworms. Larven kan vara specialiserad för att infektera värddjuret genom olika sätt, till exempel via huden, mag-tarmkanalen eller andningsvägarna.

Det är viktigt att notera att termen "larv" kan ha andra betydelser inom andra vetenskapliga områden än medicin.

En svampinfektion är en infektion orsakad av en svamp, även kallat mykos. Svampar finns överallt i vår omgivning och många av oss har svampar på oss utan att det ger upphov till några problem. Ibland kan dock svampar orsaka infektioner, särskilt hos personer med försvagat immunsystem eller vid svampar som producerar toxiner. Svampinfektioner kan drabba huden och skinnlagret (dermatofytoser), luftvägarna (aspergillos, kryptokockos) eller andra organ i kroppen (kandida, histoplasmos). Behandlingen av svampinfektioner beror på vilken typ av svamp som orsakar infektionen och var denna finns lokaliserad.

"Rana catesbeiana" er en art av grope som også kallas den amerikanske storgronen. Det er en stor, robust gropeart med en grøn, brun eller olivgrøn bakkropp og en hvit mage. De har ofte mørke, flate prikker på siden og ryggen. De kan bli opp til 10-20 cm lange og er kjente for deres karakteristiske, dypt "baa"-lignende sang som hannen synger for å tiltrekke hunnen under parringstiden. Denne arten er også kjent for sin evne til å æte små dyr, inkludert andre groper og små paddere. De lever vanligvis i vannområder som søer, damme og langsomtflytende floder i Øst-Nordamerika, men har blitt innført i mange deler av verden og kan nå å utgjøre en trussel for lokal fauna.

'Ponds' är ett engelskt medicinskt begrepp som står för "persistent oxygen need at rest". Det kan översättas till svenska som "konstant syrebehov i vila". Det används för att beskriva en patient som har ett fortsatt behov av extra syre även när de är i vila, vanligtvis på grund av sämre lungfunktion eller hjärtsvikt.

"Animal diseases" or "djursjukdomar" refer to illnesses or medical conditions that affect the health and well-being of non-human animals. These can include infectious diseases caused by viruses, bacteria, parasites, or fungi, as well as non-infectious conditions such as cancer, heart disease, and genetic disorders.

Some examples of common animal diseases include:

* Canine distemper: a viral disease that affects dogs and other animals
* Feline leukemia: a viral disease that affects cats
* Bovine tuberculosis: a bacterial disease that affects cattle and other animals
* Avian influenza: a viral disease that affects birds and can sometimes infect humans
* Rabies: a viral disease that affects mammals, including dogs, cats, and wildlife

Veterinarians and animal health professionals work to prevent, diagnose, and treat animal diseases in order to protect the health of animals and people. This includes administering vaccines, providing medical treatment, implementing biosecurity measures, and promoting responsible animal care practices.

'Notophthalmus viridescens' är den vetenskapliga beteckningen för en groddjursart som tillhör familjen salamandrar (Salamandridae). Den kallas även vanligen för östlig tigergroda eller östlig vårgroda. Denna art förekommer naturligt i östra Nordamerika och kan leva både i vatten och på land.

Östlig tigergroda har en distinkt utseende med sin gröna till bruna grundfärg, vita eller gula fläckar och svarta markeringar som liknar tigrstreck. Den kan genomgå tre olika livsfaser: ägg, larv (kallad vårgroda) och adult grodform. I sin vuxna form kan den bli upp till 20 centimeter lång.

Östlig tigergroda är ett viktigt studieobjekt inom biologi och medicin, bland annat på grund av dess förmåga att regenerera sina lemmar efter skador. Den har också använts i forskning om hudgifter och läkemedelsverkan.

En embryo hos icke-däggdjur (excl. behandling av människan) är ett organism i en tidig utvecklingsfas, vanligen från befruktning till att de specifika kroppsdelarna och systemen har bildats och börjar fungera koordinerat.

För exempelvis hos en amfibie, kan embryots utveckling delas in i olika faser: fertilisation, segmentering, gastrulation, neurulering, organogenes och systemgenes. Under denna tid kommer embryot att utvecklas från en zygot till en larv med en uppsättning fungerande organ.

Det är värt att notera att definitionen av "embryo" kan variera mellan olika arter och forskningsområden, så det är alltid viktigt att specificera vilket djur som avses när man diskuterar denna term.

En "endangered species" är enligt medicinsk terminologi en art eller population av djur, växter eller andra levande organismer som är hotade av utrotning i ett visst geografiskt område. Detta kan bero på många olika orsaker, till exempel habitatförlust, föroreningar, klimatförändringar, överexploatering eller konkurrens med invasiva arter.

I flera länder, inklusive USA och Sverige, använder man sig av en officiell lista över hotade arter som förvaltas av myndigheterna. I USA är det Fisk-och Viltjägarnas Departement (US Fish and Wildlife Service) som ansvarar för att administrera och uppdatera den federala listan över hotade och hotade arter, medan Sveriges motsvarighet är ArtDatabanken.

Det är viktigt att bevara hotade arter eftersom de ofta har en viktig funktion i sina ekosystem och kan vara ett tecken på ett hälsosamt miljö. Dessutom kan de ha ett vetenskapligt, kulturellt eller ekonomiskt värde för människan.

En DNA-virusinfektion är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus med en genetisk uppbyggnad baserad på dubbelsträngat DNA (dsDNA) eller enkelsträngat DNA (ssDNA). Det finns olika typer av DNA-virus, exempelvis herpesvirus och papovavirus. När ett DNA-virus infekterar en värdcell kan det integrera sitt genetiska material i värdcellens DNA eller behålla sin självständighet som en plasmid. Virusets genetiska information kan sedan antingen replikeras och producera nya viruspartiklar eller också förändra värdcellens genetiska information och på så sätt orsaka cellförändringar eller cancer. Behandlingen av DNA-virusinfektioner beror på vilken typ av virus det är, men kan innefatta antivirala läkemedel, immunterapi eller symtomatisk behandling.