AnatomiOrganismerTekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapiFenomen och processer
Ambystoma mexicanumAmbystomaUrodelaPleurodelesVävnadsnybildningParabiosExtremiteterFrambenLarvAmfibier
Ambystoma mexicanum
En salamander (kallad axolotl) som förekommer i mexikanska insjöar.De står för ca 30 procent av alla stjärtgroddjur som används för forskningsändamål.
Ambystoma
Ett släkte av familjen Ambystomatidae (mullvadssalamandrar). De mest kända arterna av detta släkte är Ambystoma mexicanum och A. tigrinum.
Urodela
'Urodela' är en biologisk klass inom djurriket, som även kallas forontovertebrater eller stjärtlösa groddjur. Dessa är amfibier som tillbringar en del av sitt liv i vatten och en annan del på land. Urodela-klassen innefattar arter såsom salamandrar och mudderkrypare, vilka kännetecknas av sin långsträckta kroppsform, ben med många tår och frånvaro av en yttre stjärt hos de flesta vuxna individer.
Pleurodeles
Pleurodeles är ett släkte av vattenmärken (Salamandridae). Det innehåller vanligen fyra arter, men systematiken är omstridd. En vanlig art som ofta nämns i släktet är den italienska vattensalamandern (Pleurodeles Bertoli). Dessa amfibier förekommer naturligt i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. De kännetecknas bland annat av sin robusta byggnad, långa svans och färgstarka teckningar.
Vävnadsnybildning
"Vävnadsnybildning, eller fibros, är en patologisk process där normalt fungerande vävnad ersätts av keloid-liknande bindväv, vilket kan leda till stelhet, skada och organs dysfunktion."
Parabios
I en enda mening kan parabiose definieras som en sammanflätning eller förening av cirkulationssystemen hos två individer, vanligtvis genom en kirurgisk ingrepp. Detta skapar en gemensam blodkretslopp mellan de två individerna och kan användas i forskningssyfte för att studera effekterna av blandat blod eller för transfusion mellan dem.
Extremiteter
Kroppens lemmar.
Framben
Främre extremitet hos fyrfota djur.
Larv
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Amfibier
En klass av ryggradsdjur som kan leva såväl i vatten som på land. Hit hör t ex grodor, paddor och salamandrar. De har funnits sedan devontiden.
'Ambystoma mexicanum', vanligtvis känt som axolotl, är en neoten (ungefärlig översättning: ofullständigt utvecklad) salamanderart som lever i sötvatten och är ursprunglig för Mexiko. Denna art är känd för sin förmåga att regenerera sina lemmar, vilket gör den till ett viktigt djur i biomedicinsk forskning. Larver av axolotl kan bli könsmogna och fortplanta sig medan de fortfarande har yttre gälar och andra larvliknande kroppsdrag, vilket är ovanligt bland amfibier.

'Ambystoma mexicanum' er en art av salamandrar som også kallas axolotl. Det er en neoten aquatisk salamanderart som lever i Xochimilco-sjøene sør for Mexico City i Mexico. Axolotler er unike blant salamanderene fordi de normalt ikke går gjennom en fullstendig metamorfose og forbliver i deres larverstadie hele livet, med kjennetegn som ytre garneller og en lengre, svevende hale. De kan leve i opp til 15 år og blir vanligvis mellom 20 og 45 cm lange. Axolotler er populære i laboratoriemiljøet på grunn av deres evne til å regenerere sine lemmer, hjerte, nervebaner og andre organiske væv fullstendig etter skade.

'Ambystoma' är ett släkte i familjen molsälskningar (Ambystomatidae) som tillhör ordningen stjärtgroddjur (Caudata). Dessa amfibier kallas ofta för axolotl eller mudderkrypdjur och förekommer naturligt i Nordamerika. De är twoedeoiga, betydande för forskning på grund av deras regenerativa förmåga och används som laboratoriedjur inom biomedicinsk forskning. Det mest kända arten är axolotl (*Ambystoma mexicanum*) från Mexiko.

'Ambystoma' är ett släkte av stjärtgroddjur som beskrevs av Tschudi 1838. Släktet ingår i familjen mullvadssalamandrar (Ambystomatidae). De olika arterna inom släktet 'Ambystoma' kallas ofta för axolotl eller mudder salamandrar på engelska.

Exempel på arter inom släktet 'Ambystoma' är:

* Axolotl (Ambystoma mexicanum)
* Östlig muddersalamander (Ambystoma maculatum)
* Västra muddersalamandern (Ambystoma gracile)
* Jeffersonmuddarsalamander (Ambystoma jeffersonianum)

Dessa arter förekommer främst i Nordamerika, men även i Mexiko. De är oftast akvatiska eller semiakvatiska och lever i sötvatten som dammar, pölar och långsamflytande vattendrag.

'Urodela' är en biologisk klass inom djurriket, som även kallas forontovertebrater eller stjärtlösa groddjur. Dessa är amfibier som tillbringar en del av sitt liv i vatten och en annan del på land. Urodela-klassen innefattar arter såsom salamandrar och mudderkrypare, vilka kännetecknas av sin långsträckta kroppsform, ben med många tår och frånvaro av en yttre stjärt hos de flesta vuxna individer.

'Urodela' er ein klasse i dyrekreftene (Kreftar) som også kallas for «stjernedeyr». Disse dyr er vannlevande og har en lengre svans enn andre kreftar. Til denne klassen hørmer arter som salamandrar og mudderpaddar.

I medicinsk sammenheng kan ordet 'Urodela' referere til de medisinske forhold knyttet til disse dyr, men det er veldig spesielt i akademisk kontekst dette vil være relevant.

Pleurodeles är ett släkte av vattenmärken (Salamandridae). Det innehåller vanligen fyra arter, men systematiken är omstridd. En vanlig art som ofta nämns i släktet är den italienska vattensalamandern (Pleurodeles Bertoli). Dessa amfibier förekommer naturligt i sydvästra Europa och nordvästra Afrika. De kännetecknas bland annat av sin robusta byggnad, långa svans och färgstarka teckningar.

I'm sorry for any confusion, but "Pleurodeles" is not a medical term. It is actually the genus name for a group of salamander species commonly known as Iberian ribbed newts. These newts are native to parts of southern Europe and are known for their distinctive ribs that can be extended through their skin. They are not typically associated with human health or medicine.

"Vävnadsnybildning, eller fibros, är en patologisk process där normalt fungerande vävnad ersätts av keloid-liknande bindväv, vilket kan leda till stelhet, skada och organs dysfunktion."

'Vävnadsnybildning' (engelska: 'tissue regeneration') är en naturlig process där skadat eller skört vävnader i kroppen repareras eller ersätts med nytt, friskt vävnadsmaterial. Denna process involverar celler som delar sig och differenseras för att bilda nya typer av vävnad, till exempel ben-, muskel- eller hudvävnad. Vävnadsnybildning kan också stimuleras konstlutligen med hjälp av medicinska behandlingar och terapier, såsom celltransplantation, vävnadstransplantation och användning av tillväxtfaktorer.

I en enda mening kan parabiose definieras som en sammanflätning eller förening av cirkulationssystemen hos två individer, vanligtvis genom en kirurgisk ingrepp. Detta skapar en gemensam blodkretslopp mellan de två individerna och kan användas i forskningssyfte för att studera effekterna av blandat blod eller för transfusion mellan dem.

'Parabios' är ett medicinskt begrepp som refererar till en tvillingförbindelse mellan två levande organismer, oftast två djur, där deras blodcirkulationssystem är sammanlänkat så att de delar på varandras blodkretslopp. Detta kan ske genom att skapa en konstgjord förbindelse mellan deras kroppar eller genom att förena dem genom kirurgi. Parabios-forskning har använts inom åldrandeforskningen för att undersöka effekterna av ungt blod på äldre organismers åldrande och läkande processer.

I medicinsk kontext, avser "extremiteter" vanligtvis de yttre kroppsdelarna som sticker ut från kroppens trunk (kroppens huvud och bål). Detta inkluderar armarna, händer och fingrar samt benen, fötter och tår. Således kan "extremiteter" definieras som de yttre kroppsdelarna som används för rörelse och känselupplevelser i omgivningen.

"Extremiteter" er en medicinsk terminologi som refererer til de yderste lemmene på kroppen, inklusive arme og ben. Disse lemmene er forbundet til kroppen via skuldre og hofter og består af flere led, muskler, sener og knogler, der gør det muligt for individet at bevæge sig og udføre daglige aktiviteter.

I en enda medicinsk betydelse kan 'framben' definieras som den främre delen av benet, belägen mellan knäleden och fotroten. Det är den del av benet där muskler och senor arbetar tillsammans för att flexera (böja) låret och vridande rörelser i foten. Frambenen innehåller också stora blodkärl, nerver och ledhinnor som är nödvändiga för att underhålla hälsa och funktion hos benet.

'Framben' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den främre (ventrala) sidan av kroppen, särskilt i samband med beskrivningar av positioner och rörelser hos djur, inklusive människor. På motsvarande sätt kan 'bakben' användas för att referera till den bakre (dorsala) sidan av kroppen.

Exempel: När en person går på alla fyrar, stöder de frambenen framför sig och bakbenen bakom sig.

I medicinsk kontext, refererar "larv" till ett tidigt stadium i utvecklingen av vissa arter av parasitiska djur, som insekter och maskar. Under larvstadiet har dessa djur ofta en mycket annorlunda form och funktion jämfört med deras vuxna form (imago). Larver kan variera i utseende och beteende beroende på art, men de flesta är små, rörliga och lever av näring som de tar från sin omgivning. Vissa larver kan orsaka sjukdom hos människor och djur genom att infektera kroppen och utvecklas till sina vuxna stadier.

I medicsin betyder "larv" ofta ett stadium i utvecklingen av vissa parasitiska organismers livscykel, där de lever som parasiter inuti värddjuret. Under larvstadiet kan parasiten fortplanta sig och/eller växa, innan den fortsätter till nästa stadium i sin livscykel.

Exempel på parasiter som har ett larvstadium inkluderar roundworms (ascaris), hookworms, threadworms och pinworms. Larven kan vara specialiserad för att infektera värddjuret genom olika sätt, till exempel via huden, mag-tarmkanalen eller andningsvägarna.

Det är viktigt att notera att termen "larv" kan ha andra betydelser inom andra vetenskapliga områden än medicin.

I en enskild medicinsk betydelse kan "amfibier" referera till organismer som har förmågan att överleva och fungera i två olika miljöer, vanligtvis vatten och land. Detta är dock inte en term som används inom medicinen på samma sätt som inom biologin. I medicinska sammanhang kan "amfibisk" istället användas för att beskriva något som har en dubbel funktion eller egenskap.

Amfibier är en biologisk term som används för att definiera djur som kan leva och fortplanta sig både i vatten och på land. De har utvecklat speciella anpassningar för att kunna klara av dessa två olika miljöer. Exempel på amfibier är grodor, paddor och salamandrar.