En Alzheimer-vaccin är ett potentialellt terapeutiskt vaccin som utvecklas för att behandla Alzheimers sjukdom, en form av neurodegenerativ demens. Det huvudsakliga målet med en Alzheimer-vaccin är att stimulera immunsystemet att producera en specifik immunrespons mot betimmade proteiner som ansamlas i hjärnan och bidrar till sjukdomens patologi, framför allt β-amyloid (Aβ) och tau.
En form av presenil demens som vanligen beror på kronisk, nedbrytande hjärnsjukdom. I sjukdomsbilden ingår för tidigt inträdande av senilitet, förvirring och talrubbningar. Förtviningen av nervceller i hjärnan har likheter med för tidigt åldrande. Dubbelt så många kvinnor som män tycks drabbas.
"Vaccination" refers to the process of introducing a vaccine into the body, usually through injection, with the goal of stimulating an immune response and providing protection against a specific disease-causing agent, such as a bacterium or virus. Vaccines contain weakened or inactivated forms of these agents, or parts of them, which trigger the immune system to produce antibodies and memory cells that can recognize and fight off the pathogen if the individual is later exposed to it. This process helps to prevent or reduce the severity of infectious diseases and protects both individuals and communities from outbreaks.
En "vaccin, avdödat" är en typ av vaccin som innehåller en helt eller delvis inaktiverad patogen (sjukdomsalstrande organism), antingen virus eller bakterier, som används för att stimulera immunförsvaret att utveckla immunitet mot en specifik sjukdom utan att orsaka den sjukdomen.
En medicinsk definition av "virusvaccin" är:
"Kombinerad vaccin är ett vaccine som innehåller två eller flera antigen från olika sjukdomar, och administreras i samma injektion för att skydda mot flera sjukdomar samtidigt."
Antigenkodande bitar av rekombinant DNA,som ges som vaccin för förebyggande eller behandling av infektionssjukdom. Värdcellerna tar upp DNA:t, uttrycker antigenet och presenterar det för immunsystemet på ett sätt som liknar förloppet vid en naturlig infektion. Därmed framkallas ett humoralt och cellulärt immunsvar mot det producerade antigenet. Det rekombinanta DNA:t (DNA-vektorn) kallas naket DNA eftersom inga komplexa föreningar eller bärare behövs; plasmiden injiceras med saltlösning eller annan buffer.
Syntetiske vacciner är immunologiska preparat som innehåller syntetiskt framställda antigener, designade för att stimulera patientens immunsvar och ge skydd mot specifika sjukdomar, istället för att använda traditionella metoder som innebär att använda hela patogener eller delar av dem.
Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.
Vacciner bestående av inaktiverat HIV eller några av dess komponentantigener, utvecklade för förebyggande av AIDS. Vacciner innehållande antigener är framställda med genetisk rekombination.
"Peptidvaccin" är ett typ av vaccine som innehåller syntetiska peptider, dvs korta sekvenser av aminosyror, som är designade för att afterlysa specifika epitoper på en patogen. Dessa epitoper är vanligtvis proteiner eller andra molekyler som finns på ytan av en patogen och som kan kännas igen av immunsystemet. När peptidvaccinet ges till en individ, stimulerar de immunsystemet att producera specifika antikroppar eller T-celler som är riktade mot dessa epitoper, vilket ger skydd mot framtida infektioner med den patogenen. Peptidvacciner anses vara säkra och effektiva, men de kan vara mindre immunogena än andra typer av vacciner, såsom levande eller inaktiverade vacciner. Därför behöver de ofta kombineras med adjuvanter för att öka deras immunogenicitet.
Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Vacciner framställda av antigen från någon av de fyra arter av Plasmodium som orsakar malaria hos människor, eller från P. berghei, som ger upphov till malaria hos gnagare.
Amyloid beta-peptides (Aβ) are small protein fragments that accumulate and form amyloid plaques, which are a characteristic feature of Alzheimer's disease in the brain. These peptides are produced through the normal processing of the amyloid precursor protein (APP), but in Alzheimer's disease, an imbalance between production and clearance leads to their accumulation and aggregation into toxic oligomers and larger fibrillar structures. The buildup of Aβ is believed to contribute to neuronal dysfunction and death, ultimately leading to the cognitive decline seen in Alzheimer's disease.
En papillomvirusvaccin är ett immunprofilaktiskt vaccin som utvecklats för att förhindra infektioner med vissa typer av humana papillomvirus (HPV), som kan orsaka anogenitala kanncersammandraget, halscancer och genitala warvor. Vaccinet fungerar genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de virusproteiner som finns i vaccinet, vilket ger immunitet mot infektion med de HPV-stammar som vaccinet är riktat mot. De två huvudtyperna av papillomvirusvaccin som är tillgängliga idag är bivalent (Cervarix), kvadrivalent (Gardasil) och nonavalent (Gardasil 9), vilka ger skydd mot 2, 4 respektive 9 HPV-stammar. Vaccinet ges vanligen i två doser med ett mellanrum på sex månader till flickor och pojkar mellan 10 och 14 års åld
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektioner med Neisseria meningitidis.
Vacciner eller vaccinkandidater innehållande inaktiverat hepatit B-virus eller dess antigen och avsedda att förebygga hepatit B. Vissa vacciner framställs med rekombinantteknik.
Ett levande, försvagat virusvaccin, odlat i kycklingembryon, för massimmunisering av barn och för vaccinering av ungdomar och vuxna utan antikroppsskydd mot mässling. Barn vaccineras oftast med ett trippelvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund.
En uppslamning av avdödade Bordetella pertussis-bakterier som används för immunisering mot kikhosta (helcellsvaccin). Ofta används suspensionen i blandning med difteri- och stelkrampstoxoid, s k DTP-vaccin. Det finns även ett acellulärt kikhostevaccin, framställt av renade antigena beståndsdelar av kikhostebakterien, vilket ger färre biverkningar än helcellsvaccinet; också det används i kombination med difteri- och stelkrampstoxoid.
Vacciner eller vaccinkandidater med antigena polysackarider från Haemophilus influenzae, framställda för att förebygga infektionssjukdom. Vaccinet kan innehålla isolerade polysackarider eller polysackarider bundna till bärarmolekyler. Det kan även ingå i kombinationsvaccin tillsammans med difteri-, stelkramp- och påssjukevaccinkomponenter.
Medel för aktiv immunisering, baserat på en försvagad stam av Mycobacterium tuberculosis var. bovis, och som framkallar immunitet mot mykobakterieinfektioner. Genom sin förmåga att framkalla ospecifik immunitet har vaccinet också användning vid immunterapi av tumörsjukdomar. Kallas även BCG-vaccin.
"Inactivated poliovirus vaccine (IPV) is a dead-virus vaccine used to prevent polio infection."
Rabiesvaccinering refererer til den proces, hvor et individ modtager vaccination mod rabies, en dødelig infektion forårsaget af rabiesvirus, der overføres normalt gennem dyrenes bid. Vaccinen stimulerer immunsystemet til at producere antistoffer og T-celler, der beskytter mod rabiesinfektion. Denne proces indebærer typisk en serie injektioner med rabiesvaccin, som gives over en bestemt periode. Rabiesvaccineringsprogrammer er tilgængelige for mennesker og dyr for at forebygge rabiesinfektioner.
Rotavirusvaccines är vacciner som skyddar mot rotavirusinfektion, en vanlig orsak till allvarliga diarréer och mag-tarminflammationer hos barn världen över. Vaccineringen består av två eller tre doser beroende på typ av vaccine och ger aktiv immunitet genom att stimulera produktionen av antikroppar mot rotavirus. Genom att minska risken för allvarliga sjukdomsfall kan vaccineringen också reducera komplikationer, behandlingskostnader och dödlighet relaterad till rotavirusinfektioner.
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av infektion med Vibrio cholerae. Det ursprungliga koleravaccinet bestod av avdödade bakterier, men nu finns andra vaccintyper.
En prekursor till amyloid-betaprotein (beta/A4). Förändringar i uttrycket av amyloid-betaproteinprekursorgenen (ABPP-genen), på kromosom 21, spelar en roll vid utvecklingen av neuropatologin i såväl A lzheimers sjukdom som Downs syndrom.
Tau-proteiner är ett typ av proteiner som förekommer naturligt i nervceller (neuron) i hjärnan och centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. De spelar en viktig roll i stabiliseringen och underhållet av strukturen hos neuronens transportbanor, som används för att transportera näringsämnen och andra vesiklar längs axonen (de långa utskotten på neuronen). Tau-proteinerna kan dock också aggregera och bilda klumpar, särskilt under patologiska tillstånd som exempelvis Alzheimers sjukdom. Dessa aggregat kallas då för neurofibrillära tangler och anses vara en av de patologiska markörerna för Alzheimers sjukdom, även om deras roll i sjukdomens uppkomst och utveckling fortfarande är under forskning.
Tyfoid-paratyfoid vaccines are immunizations designed to protect against typhoid fever and paratyphoid fevers, which are caused by the bacterial pathogens Salmonella Typhi and Salmonella Paratyphi A, B, and C. These vaccines help stimulate the immune system to develop a response that can provide protection against these infections if an individual is exposed to them in the future. There are several types of typhoid-paratyphoid vaccines available, including injectable and oral forms, with different efficacy rates and durations of protection.
Neurofibrillnystan är en typ av proteinaggregat som ansamlas inuti nervceller (neuron) i hjärnan och är associerade med neurodegenerativa sjukdomar, särskilt Alzheimers sjukdom. De består av tunt fibrillära strukturer som kallas neurofibriller, som i sin tur är uppbyggda av en proteinvariant känd som hyperfosforylerad tau-protein. I en enda mening:
En smittkoppsvaccin är ett medicinskt preparat som används för att förebygga smittkoppor genom att stimulera immunförsvaret att utveckla specifika antikroppar och T-celler mot variolavirus, den virusstam som orsakar sjukdomen. Vaccinet innehåller vanligtvis en liveattenuerad (svagt virulent) eller inaktiverad (död) virusstam, och kan ge aktiv immunitet som skyddar mot framtida infektioner med smittkoppor.
"Tuberkulosevaccin" är ett preventivt medel som ges för att förebygga tuberkulos, en infektionssjukdom orsakad av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Det vanligaste tuberkulosevaccinet kallas BCG (Bacillus Calmette-Guérin) och består av en attenuerad stam av Mycobacterium bovis, som ger ett visst mått av skydd mot allvarliga former av tuberkulos, särskilt hos barn. Det bör dock påpekas att BCG-vaccinet inte erbjuder fullständig immunitet och inte används rutinmässigt i alla länder.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Ett levande, försvagat varicellavirusvaccin för skydd mot vattkoppor. Det rekommenderas för barn mellan ett och tretton år.
Ett vaccin bestående av difteritoxoid, tetanustoxoid och helcellspertussisvaccin. Det skyddar mot difteri, stelkramp och kikhosta. Syn. DTP-vaccin; difteri-tetanus-pertussisvaccin; difteri-stelkramp-kikhostevaccin.
Amyloid plaque refers to the abnormal accumulation of misfolded proteins called beta-amyloid peptides in the brain. These peptides can clump together and form plaques that accumulate between nerve cells (neurons) and disrupt normal cell function. This process is a characteristic feature of Alzheimer's disease, which is the most common cause of dementia in older adults. The buildup of amyloid plaques is thought to contribute to the progressive loss of cognitive abilities and memory seen in Alzheimer's disease.
En påssjukevaccin, även känt som influensavaccin, är ett typ av vaccin som skyddar mot sjukdomen influensa (påssjuka). Vaccinet utvecklas varje år för att matcha de virusstammar som forskare förutser kommer att cirkulera under den kommande säsongen. Det rekommenderas vanligtvis att alla personer över 6 månader få vaccinering årligen, särskilt för dem som tillhör högriskgrupper, såsom äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med underliggande hälsoproblem.
Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med hepatit A-virus.
Tidsschema för optimala tidpunkter/intervall för primär och/eller sekundär immunisering.
Substanser som förstärker, stimulerar, aktiverar eller modulerar såväl det cellulära som humorala immunsvaret. De klassiska medlen (Freunds adjuvans, BCG, Corynebacterium parvum m fl) innehåller bakteriella antigener. Några är endogena (t ex histamin, interferon, transfer factor, interleukin-1). De kan vara antingen ospecifika eller antigenspecifika.
Immunisering/vaccination som ges efter en primär immunisering med samma eller närbesläktat antigen.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Ett kombinationsvaccin (trippelvaccin, mmr-vaccin), för förebyggande av mässling, påssjuka och röda hund.
"Streptococcus vaccines are pharmaceutical products designed to prevent infections caused by Streptococcus bacteria, a group of gram-positive cocci that can colonize various human tissues and cause a range of diseases, from mild throat infections to severe invasive illnesses. These vaccines typically contain antigens that stimulate the production of protective antibodies against specific Streptococcus species or strains, thereby enabling the immune system to recognize and neutralize the pathogen upon exposure, thus reducing the risk of infection and associated complications."
Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av mjältbrand.
"Denguevaccin" är ett vaccin som utvecklats för att förebygga denguefeber, en tropisk sjukdom som sprids via stickmyror. Denguevaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar och T-celler som erkänner och bekämpar denguevirus. Det finns idag tre licenserade denguevacciner: Dengvaxia, Qdenga och Andy vaccine. Dengvaxia är rekommenderat för personer mellan 9-45 år som redan har haft en naturlig dengueinfektion, medan Qdenga och Andy vaccine kan ges till personer från 12 års ålder oavsett tidigare dengueexponering. Det är viktigt att notera att alla denguevacciner kräver flera doser för full verkan.
En virosomvaccin är en typ av vaccine där ett virusomhölje används för att leverera ett antigen till kroppens immunsystem, vilket stimulerar immuniteten mot den specifika patogenen utan att orsaka sjukdom. Virusomhöljet är ofta helt eller delvis depurerat från det genetiska materialet som orsakar sjukdom, så vaccinet kan inte orsaka infektion. Istället fungerar virusomhöljet som en effektiv transportmekanism för att leverera antigenet till immunceller och inducerar starka både cell-medierade och humorala immunsvar.
Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).
Vacciner mot varje virus eller viruspartikel som orsakar hepatit.
Orale poliovaccin (OPV) är en typ av vaccin som skyddar mot poliomyelit, även känd som polio. OPV är en levande, svagt attenuerad vaccine som innehåller alla tre serotyperna av poliovirus. När vaccinet tas upp i munnen och sväljs, ger det immunitet genom att stimulera kroppens eget immunsvar mot viruset.
En gul feber vaccin är ett medicinskt preparat som ges för att förhindra infektion med bakterien som orsakar gula febern, *Salmonella enterica* serovar *Typhi*. Vaccinet stimulerar kroppens immunförsvar att producera en immunrespons mot denna specifika bakterie, vilket ger skydd mot sjukdomen om individen senare exponeras för den. Det finns två huvudtyper av gula feber vaccin: orala levvivacciner och injicerbara dödade vacciner. Båda typerna har visat sig vara effektiva i förebyggandet av gula febern, även om de kan ge olika grader av skydd och ha olika kontraindikationer och biverkningar.
Apolipoprotein E4 (ApoE4) är ett varianter av apolipoprotein E, som är ett protein involverat i lipidmetabolism, särskilt vid transport och metabolism av kolesterol i centrala nervsystemet. ApoE4-varianten har visats stödja upp en förhöjd risk för Alzheimers sjukdom jämfört med de andra varianterna, ApoE2 och ApoE3. Cirka 10-15% av populationen är bärare av ApoE4-varianten och har en ökad risktagga för att utveckla Alzheimers sjukdom jämfört med dem som inte bär på varianterna. Det är dock viktigt att notera att endast bärande av ApoE4-varianten inte garanterar att en individ kommer att utveckla Alzheimers, men det ökar den relativa risken.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
En medicinsk definition av 'Pestvaccin' är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot pest, en allvarlig infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis. Vaccinet består vanligtvis av inaktiverade eller dödade bakterier eller delar av dem och används för att stimulera kroppens immunförsvar att producera en immunrespons mot den aktiva bakterien, så att om en individ senare exponeras för den levande bakterien är kroppen redo att snabbt bekämpa den och förhindra sjukdomen. Pestvaccinet används främst för att skydda personer som arbetar i höga riskyrken, såsom laboratoriepersonal och personal inom smittskydd, men kan också ges till resenärer som planerar att besöka områden där pest är vanligt förekommande.
Suspensioner (uppslamningar) av inaktiverade eller avdödade svampar för förebyggande eller behandling av svampinfektioner.
Neurofibriller är inom medicin en benämning på de proteinaggregat som byggs upp av det abnormt foldade proteinet tau i hjärnans nervceller vid neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis Alzheimers sjukdom. Dessa neurofibriller ansamlas och bildar så kallade senile plackor som orsakar skada på de omgivande nervcellerna och bidrar till deras död.
"Rödahundvaccinet är ett preventivt medicinskt preparat som innehåller en levande attenuerad virusstam, används för att immunisera hundar mot den zoonotiska sjukdomen rödahund (rabbies)."
"Acellular vaccines are types of vaccines that contain one or more purified components of a pathogen, such as proteins or sugars, instead of the whole killed or weakened form of the pathogen. These vaccines are designed to stimulate an immune response that is specific to the particular component(s) they contain, providing protection against disease caused by that pathogen."
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Saidsvaccin, även känt som den livedattade BCG-vaccinen, är en typ av tuberkulosvaccin som utvecklades av Albert Calmette och Camille Guérin på 1920-talet. Vaccinet är uppkallat efter dess skapare, Hideyo Noguchi, som var känd under smeknamnet "Said."
Salmonella vaccines are biological preparations that contain antigens of Salmonella bacteria, which stimulate an immune response in animals and humans to protect against infection and disease caused by Salmonella species. These vaccines can help reduce the risk of salmonellosis, a foodborne illness with symptoms such as diarrhea, fever, and abdominal cramps. Vaccination is especially important for individuals at high risk, including young children, the elderly, and immunocompromised persons.
A Virus-Like Particle (VLP) vaccine is a type of vaccine that contains purified VLPs, which are structurally similar to viruses but lack the genetic material needed to replicate. VLPs are created by expressing viral envelope proteins in a laboratory setting, which self-assemble into particles that mimic the structure of the virus. These particles can stimulate an immune response without causing the disease. VLP vaccines have been developed for several viruses, including human papillomavirus (HPV) and hepatitis B virus (HBV).
Ett förvärvat, organiskt, mentalt sjukdomstillstånd med förlust av intellektuell förmåga i så svår grad att sociala och arbetslivsfunktioner störs. Funktionsstörningen är mångfaceterad och omfattar minnesförmåga, beteende, personlighet, omdöme, rymduppfattning, språk, abstraktionsförmåga och andra handlingsfunktioner. Den intellektuella försämringen är oftast progressiv och förskonar inledningsvis medvetandet.
Vacciner eller vaccinkandidater avsedda att förebygga ebola-hemorragisk feber.
Presenilin-1 (PSEN1) is a gene that provides instructions for making a protein involved in the breakdown of other proteins in the cell. In the brain, PSEN1 plays a critical role in the nervous system by functioning as a subunit of an enzyme called gamma-secretase, which is essential for proper brain function and development. Mutations in the PSEN1 gene are associated with early-onset familial Alzheimer's disease, a rare, inherited form of dementia that affects people under the age of 65. These mutations can lead to an overproduction of beta-amyloid proteins, which accumulate and form plaques in the brain, contributing to the development of Alzheimer's disease.
I en enkel mening kan App-sekreter (Acidic Phospholipase Protein) definieras som ett enzym komplex som deltager i den inflammatoriska svarskedjan och bryter ned specifika fosfolipider i celldelar och cellmembran, vilket resulterar i frisättning av proinflammatoriska mediatorer. Detta process kan leda till skada på omgivande vävnader under sjukliga tillstånd som inflammation och autoimmunitet.
Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.
Benämning på flera, sinsemellan strukturellt likartade och extracellulärt ansamlade proteiner i form av 7-10 nm långa fibriller. De återfinns i olika vävnader och färgas av kongorött och tioflavin.
Störningar i de mentala funktioner som är förknippade med tänkande, resonerande och ömdöme.
Neutralizing antibodies are a type of antibody that defends against pathogens such as viruses and bacteria by neutralizing their ability to infect human cells. They do this by binding to specific regions on the surface proteins of the pathogen, preventing it from attaching to and entering host cells. This renders the pathogen ineffective and helps to prevent or reduce the severity of infection. Neutralizing antibodies can be produced naturally in response to an infection or vaccination, or they can be generated artificially for therapeutic purposes.
Staphylococcus aureus vaccines are medical products designed to prevent infections caused by the bacterium Staphylococcus aureus, which can lead to a range of illnesses from skin and soft tissue infections to more severe and life-threatening conditions such as pneumonia, bloodstream infections, and endocarditis. These vaccines typically work by stimulating the immune system to produce an immune response against specific antigens found on the surface of S. aureus bacteria, thereby providing protection against infection. Several S. aureus vaccine candidates are currently in various stages of development, with the goal of reducing the significant burden of disease caused by this pathogen.
Kombinationsvacciner bestående av difteritoxoid, tetanustoxoid och en cellfri form av pertussisvaccin.
Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av cytomegalovirusinfektion.
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
Handlingsplaner för genomförande av immuniseringsåtgärder i syfte att förhindra olika smittsamma sjukdomar. Programmen kan avse en rad olika målgrupper: skolor, sjukhus, folkhälsoinrättningar, frivilligorganisationer inom hälsovård osv. De kan genomföras inom breda befolkningsgrupper eller på viss administrativ nivå: kommunal, landstings-, nationell eller internationell.
Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska genom en ihålig nål direkt in i muskelvävnaden.

"Alzheimer's vaccines" refer to immunotherapeutic approaches being developed to treat Alzheimer's disease, a neurodegenerative disorder. The main goal of these vaccines is to induce an immune response against beta-amyloid plaques and tau tangles, two abnormal protein accumulations that are hallmark features of Alzheimer's disease.

There are two primary types of Alzheimer's vaccines:

1. Active immunization: This approach involves administering a vaccine that contains beta-amyloid or tau proteins or fragments, aiming to stimulate the immune system to produce antibodies against these targets. The first generation of Alzheimer's vaccines, called AN1792 (also known as "Alzhemed" or "Amyloid Immunotherapy"), was an active immunization approach using beta-amyloid peptide. However, the clinical development of this vaccine was halted due to meningoencephalitis, a severe side effect observed in some patients.
2. Passive immunization: This method involves directly administering preformed antibodies against beta-amyloid or tau proteins, bypassing the need for the immune system to produce its own antibodies. Several passive immunization treatments are currently being investigated in clinical trials, such as aducanumab, solanezumab, gantenerumab, and crenezumab.

It is important to note that while these vaccines have shown promise in preclinical and early-stage clinical trials, their efficacy and safety profiles are still being evaluated in larger, more diverse populations. Additionally, it remains unclear whether targeting beta-amyloid or tau proteins alone will be sufficient to halt or reverse Alzheimer's disease progression.

Alzheimer's disease is the most common cause of dementia, which is a continuous decline in thinking, behavioral and social skills that disrupts a person's ability to function independently. The early signs of the disease include forgetting recent events or conversations. As the disease progresses, a person with Alzheimer's disease will develop severe memory impairment and lose the ability to carry out everyday tasks.

In Alzheimer's disease, changes in the brain begin years before symptoms appear. The damage initially occurs in the hippocampus, the part of the brain essential for forming memories. As more neurons (brain cells) die, additional parts of the brain are affected and begin to shrink. By the final stage of Alzheimer's disease, damage is widespread and brain tissue has significantly decreased.

Although there is no cure for Alzheimer's disease, treatments can temporarily slow the worsening of dementia symptoms and improve quality of life. Medications are available to help maintain mental function, control behavioral symptoms, and manage sleep disturbances. Supportive measures, such as ensuring a safe environment, can be helpful for people with more advanced dementia.

Sources: Mayo Clinic och National Institute on Aging.

En vaccine er ein preparat som ges aktiv immunforsvar mot en spesifikke sykdom. Vaccinene inneholder vanligvis et dødt eller avskjævt smitteagent, eller deler av dette, der stimulerer kroppens immunsystem til å produsere antistoff og aktivere immunceller mot den speisifiske sykdommen. Dette gir beskyttelse mot fremtidig infeksjon med den samme typen smitteagent. Vaccinering er en viktig offentlig helsemaatekanmerke for å forebygge spredning av infeksjonssykdommer og redusere antall tilfeller og komplikasjoner relatert til disse sykdommene.

"Vacciner, avdödade" refererar till en typ av vaccinering där smittaämnen eller delar av smittaämnena dödats (av inactivation) och används för att stimulera immunförsvaret hos en individ. Detta medför en immunitet mot specifika sjukdomar utan att riskera att insjukna i den aktiva infektionen.

Avdödade vacciner är ofta framställda genom att behandla smittaämnena med kemiska eller fysiska metoder, såsom formaldehyd eller hög temperatur, för att desaktivera deras förmåga att orsaka sjukdom. Dessa inaktiverade vacciner ger ändå en robust immunrespons, eftersom de fortfarande kan behålla vissa antigeniska egenskaper som aktiverar immunförsvaret.

Exempel på avdödade vacciner är:

1. Poliovaccin (IPV) - skyddar mot polio
2. Influensavaccin (influenza) - skyddar mot säsongsinfluenza
3. Hepatitis A-vaccin - skyddar mot hepatit A
4. Pertussis (kikhosta) komponent i kombination med dTap-vaccin

En virusvaccin är ett preventivt medicinskt preparat som utformats för att ge immunitet mot specifika infektionssjukdomar orsakade av olika typer av virus. Vaccinerna fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera en respons mot ett specifikt virus, så att om individen senare exponeras för samma virus kan deras immunsystem snabbt och effektivt bekämpa det och förhindra sjukdom.

Virusvacciner kan tillverkas på olika sätt beroende på vilken typ av virus de är riktade mot. Några exempel på metoder för att framställa virusvacciner innefattar:

1. Att använda levande, avsvagnade (dvs. försvagade) virus som inte orsakar sjukdom men fortfarande kan stimulera immunförsvaret.
2. Att använda döda viruspartiklar som inte kan replikeras eller orsaka sjukdom, men som ändå kan framkalla en immunrespons.
3. Att använda delar av viruset, såsom proteiner eller andra antigener, för att stimulera immunsvaret. Dessa delar kallas subuniteter och kan till exempel framställas genom bioteknologiska metoder.
4. Genetisk vaccinering (eller DNA-vaccinering) där en del av virusets genetiskt material injiceras för att stimulera immunsvaret.

Exempel på vanliga virusvacciner inkluderar de som skyddar mot influensa, mässling, röda hund, pockor och zostervaksin (som ger immunitet mot både kylande sjuka och gurtis). Det är viktigt att notera att virusvacciner kan ha olika effektivitet och säkerhet beroende på individuella faktorer, såsom ålder, hälsa och immunförsvar.

"Kombinerade vaccin" är en typ av vaccine som innehåller två eller flera olika antigen från olika sjukdomar. Detta möjliggör att en individ kan immuniseras mot flera sjukdomar samtidigt med endast en injektion, vilket kan spara tid, pengar och minska smärtan och obehaget som är associerat med flera injektioner. Kombinerade vaccin används ofta i preventiv medicin för att skydda barn mot vanliga barnsjukdomar såsom difteri, stelkramp, trötthet, halsfluss, mässling, röda hund och hjärnhinneinflammation. Exempel på kombinerade vaccin inkluderar Pentacel (difteri, stelkramp, tetanus, polio och hälsofluss) och ProQuad (mässling, röda hund, hjärnhinneinflammation och mässlingsherpes zoster).

DNA-vaccine, på svenska DNA-vaccin, är en typ av vaccin där genetisk information kodad i DNA används för att stimulera immunförsvaret hos en individ. DNA-vaccinet innehåller ett stycke DNA som har blivit konstruerat för att koda en specifik protein från en patogen, till exempel ett virus eller en bakterie. När DNA-vaccinet introduceras i kroppen, tas det upp av celler och översätts till proteiner med hjälp av värdcellens egna maskineri. Dessa protein kan sedan presenteras för immunsystemet, vilket inducerar en immunrespons som ger skydd mot den specifika patogenen.

DNA-vacciner har visat sig vara säkra och effektiva i djurstudier, men det har varit svårt att uppnå tillräckligt höga koncentrationer av proteinet för att inducerar en stark immunrespons hos människor. Därför forskas det intensivt på metoder för att förbättra effektiviteten hos DNA-vacciner, till exempel med hjälp av elektroporation eller nanopartiklar som kan underlätta upptaget och översättningen av DNA i celler.

Syntetiske vacciner er vacciner som ikke er dannet ud fra et levende eller inaktiveret agent, men i stedet er fremstillet i laboratoriet ved hjælp af kemiske metoder. Disse vacciner indeholder ofte syntetiserede dele af en patogen, såsom et syntetisk proteine eller peptider, der kan stimulere et immunrespons i modtageren uden at udløse sygdommen. Syntetiske vacciner anvendes bl.a. til at forhindre infektioner med HIV og visse former for cancer.

Bakterielle vacciner är preparat som används för att inducera immunitet mot infektioner orsakade av bakterier. De kan innehålla hela eller delar av bakterier, som dödade eller avskaligade, eller specifika proteiner (antigen) från bakterien.

Det finns två huvudsakliga typer av bakteriella vacciner:

1. Konjugatvaccin: Denna typ av vaccine innehåller en koppling av en bakteriepolysackarid till ett protein. Detta hjälper att stärka immunsvaret genom att aktivera T-celler, som är viktiga för att eliminera infektioner. Konjugatvacciner används ofta för att skydda mot bakterier som orsakar allvarliga sjukdomar hos barn, till exempel Haemophilus influenzae typ b (Hib) och pneumokocker.

2. Subunit vaccin: Denna typ av vaccine innehåller en specifik del av bakterien, såsom ett protein eller en polysackarid, som orsakar immunsvaret. Exempel på subunitvacciner är den dTP-vaccinen (diftieri, tetanus och stelkramp) och Hepatitis B-vaccinen.

Bakteriella vacciner kan ge aktiv immunitet, vilket innebär att kroppen producerar en immunrespons som ger skydd mot framtida infektioner med samma bakterie. De kan också ge passiv immunitet, där immunglobuliner (antikroppar) från vaccinet ger omedelbar, men tillfällig, immunitet.

Det är viktigt att notera att bakteriella vacciner inte skyddar mot alla typer av bakterieinfektioner och att de inte behandlar aktiva infektioner. De används främst för att förebygga sjukdomar och minska spridningen av infektioner i populationen.

En AIDS-vaccin är ett potentialt preventivt medel mot HIV-infektioner. Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera en specifik immunrespons, såsom produktion av antikroppar eller aktivering av T-celler, som kan erkänna och bekämpa HIV-viruset.

Det är värt att notera att det ännu inte finns någon licensierad AIDS-vaccin på marknaden, trots intensiva forskningsansträngningar under många år. Detta beror delvis på den stor variation som finns bland HIV-stammar världen över och dess förmåga att mutera hastigt, vilket gör det svårt att utveckla en effektiv vaccin mot alla former av viruset.

En peptidvaccin är en typ av vaccin som innehåller små proteinkedjor (peptider) som är kemiskt bundna till ett transportprotein, vanligtvis ett protein som heter "kristalliseringsproteinet av bakteriofagen Qβ" eller KLH. Peptidvacciner stimulerar immunsystemet att producera en specifik immunrespons mot de peptider som ingår i vaccinet. Dessa peptider är ofta delar av virus- eller bakterieproteiner och kan vara specifika för en viss sjukdom eller patogen. När immunsystemet sedan stöter på dessa peptider igen, till exempel under en infektion, kommer det att ha en snabbare och starkare respons mot den aktuella sjukdomen eller patogenen. Peptidvacciner används idag inom medicinen för att behandla cancer och andra sjukdomar där specifika proteiner spelar en viktig roll i sjukdomens uppkomst eller progression.

En konjugatvaccin är en typ av vaccin där man kombinerar en antigen (ett ämne som framkallar immunsvar) med ett protein som verkar som en transportör. Konjugatvaccin används ofta för att skydda barn under två års ålder mot bakterieinfektioner, särskilt pneumokocker och meningokocker.

Den vanligaste anledningen till användandet av konjugatvacciner är när den målade antigenen är för svag för att framkalla ett starkt immunsvar hos organismen. Genom att koppla samman antigenen med ett protein som lätt stimulerar immunsystemet, kan konjugatvaccinet ge en starkare och långvarigare immunitet än en vanlig vaccin.

Ett exempel på en konjugatvaccin är Prevnar, som används för att skydda mot pneumokockinfektioner. I denna vaccinen är antigenen från pneumokocker kopplad till ett protein hämtat från difteribakterier. När barnen får vaccinet, lär sig deras immunsystem att känna igen och bekämpa både antigenen och proteinet, vilket ger ett skydd mot pneumokocker.

Vaccination, även känt som immunisering, är en förebyggande metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för ett antigen som liknar den patogen som orsakar sjukdomen. Detta stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket innebär att kroppen lär sig att känna igen och bekämpa den specifika patogenen om individen exponeras för den i framtiden.

Det finns olika typer av vacciner, men de flesta innehåller ett dödad eller avsvagt patogen, en del av ett patogen eller ett genetiskt material som kodar för ett protein från patogenen. När vaccinet ges till en individ, triggas immunsystemet att producera specifika antikroppar och aktivera T-celler som är specialiserade på att bekämpa den specifika patogenen. Dessa immunitetsmekanismer förblir i kroppen även efter att vaccinet har avtagit, vilket ger en långvarig skydd mot sjukdomen.

Vaccination är en effektiv metod för att kontrollera och eliminera infektionssjukdomar på populationnivå, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter att alla individer ska vaccineras enligt de nationella immunisationsschemana som finns i respektive land.

En malariavaccin är ett vaccin som utvecklats för att förhindra malaria, en infektionssjukdom som orsakas av parasiter i släktet Plasmodium och som huvudsakligen sprids via myggor. Vaccinet fungerar genom att stimulera immunförsvaret hos den vaccinerade personen att utveckla en immunrespons mot specifika proteiner på ytan av Plasmodium-parasiten, vilket gör det svårare för parasiten att infektera röda blodkroppar och orsaka sjukdom.

Det finns idag inga godkända malariavaccin på marknaden, men flera kandidater befinner sig i olika faser av utveckling och kliniska prövningar. De flesta av de aktuella vaccinkandidaterna riktar in sig på att ge skydd mot den vanligaste malariasmittan, Plasmodium falciparum.

Amyloid beta-peptides (Aβ) are small protein fragments that are derived from the larger amyloid precursor protein (APP). APP is a transmembrane protein that is expressed in many tissues, including the brain. In the brain, APP can be cleaved by enzymes called secretases to produce several different peptides, one of which is Aβ.

Aβ peptides can vary in length, but the most common forms are 40 and 42 amino acids long, referred to as Aβ40 and Aβ42, respectively. These peptides have a tendency to misfold and aggregate into beta-sheet structures, forming insoluble fibrils that deposit as plaques in the brain. The accumulation of these plaques is a characteristic feature of Alzheimer's disease (AD), and it is believed that the aggregation and deposition of Aβ play a central role in the development and progression of this disorder.

The exact mechanisms by which Aβ contributes to AD are not fully understood, but it is thought that the accumulation of these peptides leads to neurotoxicity, inflammation, and oxidative stress, which ultimately result in the death of neurons and cognitive decline. Therefore, understanding the biology of Aβ and developing strategies to target its production, aggregation, and clearance are important areas of research in the search for new treatments for AD.

Papillomvirusvaccin är ett typ av preventiv vaccin som skyddar mot infektion med vissa typer av humant papillomavirus (HPV). HPV är en sexuellt överförbar virus som kan orsaka olika typer av cancersjukdomar, till exempel livmoderhalscancer, anuscancer och cancer i mun, svalg och könsorgan. Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot virusets ytproteiner, vilket gör det svårare för viruset att etablera en infektion i kroppen.

Det finns två typer av Papillomvirusvaccin som är godkända för användning i Sverige:

1. Bivalent HPV-vaccin (Cervarix): skyddar mot HPV-typerna 16 och 18, som tillsammans orsakar omkring 70% av alla livmoderhalscancerfall.
2. Nonavalent HPV-vaccin (Gardasil 9): skyddar mot HPV-typerna 6, 11, 16, 18, 31, 33, 45, 52 och 58. HPV-typerna 16 och 18 orsakar omkring 70% av alla livmoderhalscancerfall, medan typerna 6 och 11 kan orsaka genitala vårtor och andra icke-cancerrelaterade sjukdomar. De övriga HPV-typerna som vaccinet skyddar mot är också kända för att orsaka cancer i livmoderhalsen och andra områden.

Papillomvirusvaccin ges vanligen till flickor och pojkar mellan 9 och 14 års ålder, men kan även ges till äldre individer upp till 26 års ålder som inte tidigare har blivit vaccinerade. Vaccinet ges i tre doser över en sexmånadersperiod för att uppnå full effekt.

Meningokockvaccin är ett slag av vaccin som ger immunitet mot olika serotyper av meningokocker, bakterier som kan orsaka allvarliga infektioner som meningit (hjärnhinnesjukdom) och sepsis (blodförgiftning). Det finns flera olika typer av meningokockvacciner, som ger skydd mot olika serotyper av bakterier. Några exempel är konjugatvaccin som ger skydd mot serogrupperna A, C, W och Y, och meningokock serogrupp B-vaccin. Meningokocker cirkulerar i populationen och kan orsaka utbrott av sjukdom, särskilt bland barn, ungdomar och äldre vuxna med nedsatt immunförsvar. Meningokockvaccination rekommenderas därför ofta för barn i olika åldrar som en del av den rutinmässiga barntillsynen, samt för personer som tillhör riskgrupper eller som ska resa till områden där sjukdomen är vanligare än i Sverige.

Hepatitis B-vaccinet är ett preventivt vaccin som ger immunitet mot Hepatit B-virus, ett virus som kan orsaka leverinflammation (hepatit) och leda till kronisk leverinfektion, levercirros och levercancer. Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot Hepatit B-virusets yttre skalprotein, HBsAg (hepatitis B surface antigen). Dessa antikroppar ger skydd mot infektion om individen utsätts för virus i framtiden.

Hepatitis B-vaccinet ges vanligen i tre doser som ges med ungefär en månads mellanrum. Den fullständiga kursen av vaccination erbjuds vanligtvis till nyfödda barn, men det kan också ges till äldre barn, ungdomar och vuxna som behöver immunförsvar mot Hepatit B-virus. Vaccinet är säkert och ger effektivt skydd mot Hepatit B-infektion hos de flesta mottagare.

Mässlingsvaccinet är ett lev vaccin som innehåller levande, svagt virala partiklar av mässlingvirus. Det används för att ge aktiv immunitet mot mässling och förhindra spridning av sjukdomen. Vaccinet verkar stimulera kroppens immunförsvar att utveckla specifika antikroppar och cellmedierad immunitet mot mässlingvirus, vilket ger skydd mot framtida infektioner med sjukdomen. Mässlingsvaccinet ges vanligtvis i form av en injektion och kräver ofta två doser för att uppnå full effektivitet.

Enligt den svenska Folkhälsomyndigheten definieras kikhostevaccin som "ett vaccin som ger skydd mot kikhoste, en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus pyogenes. Vaccinet innehåller vanligen ett preparat av dödade bakterier eller delar av dem."

Och enligt den amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) är kikhostevaccin "en typ av vaccin som ger immunitet mot kikhoste, en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus pyogenes. Det finns två typer av kikhostevaccin: en konjugatvaccin och en polyosidvaccin. Båda vaccinen ger skydd genom att stimulera produktionen av antikroppar mot kikhostebakterier."

'Haemophilus vaccines' refererar till vacciner som är riktade mot Haemophilus influenzae typ b (Hib), en bakterie som kan orsaka allvarliga infektionssjukdomar, särskilt hos barn under 5 år. Dessa sjukdomar inkluderar meningit (hjärnhinneinflammation), epiglottitis (svullnad av struphuvudet) och pneumoni (lunginflammation).

Det finns två huvudsakliga typer av Hib-vacciner:

1. Konjugatvaccin: Denna typ av vaccine kopplar Hib-antigen till ett protein som stärker immunförsvaret och ger långvarig immunitet. Konjugatvaccinet är den vanligaste typen av Hib-vaccin som används idag och ges vanligen i tre doser under barnets första år och en boosterdos när barnet är 12–15 månader gammalt.

2. Polysackaridvaccin: Denna typ av vaccine innehåller endast Hib-antigen utan något protein. Polysackaridvaccinet ger kortare immunitet jämfört med konjugatvaccinet och används sällan idag.

Hib-vaccinering är en del av den rutinmässiga barntillsynen i många länder och har visat sig vara mycket effektivt för att förebygga Hib-infektioner.

Tuberkulosvaccinet, också känt som BCG-vaccinet (Bacillus Calmette-Guérin), är ett levande attenuerat vaccin som används för att förebygga tuberkulos (TBC). Det utvecklades av Albert Calmette och Camille Guérin på 1920-talet och har sedan dess använts i olika delar av världen.

BCG-vaccinet innehåller en svagt virulent form av Mycobacterium bovis, som är närbesläktat med den bakterie som orsakar mänsklig tuberkulos (Mycobacterium tuberculosis). Genom att exponera individens immunsystem för detta svagt infektiösa ämne stimuleras produktionen av cellmedierad immunitet, vilket ger skydd mot allvarliga former av TBC.

Det är värt att notera att BCG-vaccinet inte erbjuder fullständig immunitet mot tuberkulos och inte används systematiskt i alla länder. I vissa regioner där tuberkulosen är mer utbredd, som till exempel i många länder i Asien och Sydamerika, ges BCG-vaccinet vanligtvis till nyfödda barn för att skydda dem mot allvarliga former av TBC under barndomen. I andra delar av världen, inklusive Sverige, använder man sig inte av rutinimellan BCG-vaccination på grund av den lägre prevalensen av tuberkulos och de begränsade skyddseffekterna hos vaccinet.

Icke desto mindre kan BCG-vaccinet vara användbart i specifika situationer, till exempel för personer som arbetar inom vissa sjukvårdsområden eller för resenärer som planerar att besöka områden med hög förekomst av tuberkulos. Det är alltid viktigt att diskutera behovet och möjligheterna med en läkare innan man bestämmer sig för att vaccinera sig mot tuberkulos.

'Poliovaccin, avdödat' refererar till en specifik typ av poliovaccin som inte längre används på grund av säkerhetsrelaterade skäl. Det kallas också för det inaktiverade poliovaccinet (IPV) och utvecklades av Dr. Jonas Salk på 1950-talet.

Poliovaccinet avdödat är gjort av dödade polioviruspartiklar som injiceras i muskler för att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset, utan risk för sjukdom. Detta kontrasterar med det levande oralpoliovaccinet (OPV), som innehåller svagt virus och ges oralt (via munnen).

Trots att avdödat poliovaccin är mycket säkert, har det visat sig i mycket sällsyna fall orsaka en neurologisk sjukdom kallad vaccinassocierad poliomyelit (VAPP) hos den vaccinerade personen. Detta sker när den dödade viruset muterar till en form som kan orsaka sjukdom. Som ett resultat av det låga, men ändå existerande riskerna för VAPP och andra säkerhetsbekymmer har de flesta länder övergått till att använda det levande oralpoliovaccinet eller en kombination av båda typerna av vaccin.

I dagsläget är avdödat poliovaccin inte längre i bruk i större delen av världen, men det kan fortfarande användas i speciella situationer eller länder där tillgång till levande oralpoliovaccinet är begränsad.

Rabiesvaccinet är ett preventivt medicinskt preparat som används för att immunisera mot rabies, en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av rabiesvirus. Vaccinet stimulerar produktionen av antikroppar och cellulära immunitet mot viruset i kroppen. Det ges vanligen injicerat, och i allmänhet krävs en serie av injektioner för att uppnå full effektiv immunitet. Rabiesvaccinet används ofta för att vaccinera personer som är utsatta för ett högt risk för smitta, såsom veterinärer, djurskötare och resenärer till områden med hög förekomst av rabies.

Rotavirusvaccin är ett levande attenuerat vaccin som används för att förebygga rotavirusinfektioner, som kan orsaka allvarlig diarré och mag-tarmlåga hos barn under 5 år. Det finns två typer av rotavirusvacciner som är godkända av FDA (Food and Drug Administration) i USA: RotaTeq® och Rotarix®.

RotaTeq® innehåller en kombination av fem stammar av levande, attenuerade rotavirus och ges i tre doser vid 2, 4 och 6 månaders ålder.

Rotarix® innehåller en enda stam av levande, attenuerat rotavirus och ges i två doser vid 2 och 4 månaders ålder.

Båda vaccinerna ger skydd mot de vanligaste typerna av rotavirus som cirkulerar globalt och har visat sig vara effektiva för att reducera allvarliga sjukdomsfall, hospitaliseringar och dödsfall relaterade till rotavirusinfektioner hos barn.

En koleravaccin är ett vaccin som ger immunitet mot kolera, en infektionssjukdom orsakad av bakterien Vibrio cholerae. Det finns två huvudtyper av koleravacciner: inaktiverade vacciner och levande oral vacciner.

Inaktiverade koleravacciner består av dödade Vibrio cholerae-bakterier och ges vanligtvis som en injektion under huden eller i muskeln. Denna typ av vaccin ger skydd under ungefär sex månader till två år.

Levande oral koleravacciner innehåller levande, men starkt försvagade Vibrio cholerae-bakterier. De ges vanligtvis som en dryck och ger immunitet under upp till tre till fem år. Levande oral vacciner är ofta mer effektiva än inaktiverade vacciner när det gäller att förebygga kolera.

Båda typer av koleravacciner skyddar mot den vanligaste serotypen av Vibrio cholerae, serotype O1. Det finns också en annan serotyp, O139, som kan orsaka kolera, men det är mindre vanligt och båda typerna av vacciner ger inte lika bra skydd mot den här serotypen.

Amyloid-beta precursor protein (APP) er en transmembranprotein som normalt finnes i hjernen. Det er involvert i cellulær processing som involverer produksjon av beta-amyloid peptider, som kan akkumuleres og danne amyloidplakker i hjernen til personer med Alzheimers sykdom. APP eksisterer i flere forskjellige isoformer, og den spesifikke struktur og funksjon av APP-proteinet er fortsatt under intens studier.

Tau-proteiner är ett slags proteiner som förekommer naturligt i hjärnan och spelar en viktig roll för den normala funktionen hos nervceller, särskilt vid montaget av mikrotubuli – rörformade strukturer som transporterar näringsämnen och andra ämnen längs med nervcellernas utsträckta delar (axoner). Tau-proteinerna har en förmåga att binda till och stabilisera mikrotubuli.

I vissa neurodegenerativa sjukdomar, som Alzheimers sjukdom, framställs tau-proteinerna på ett abnormalt sätt, vilket leder till att de bildar ihop sig och avlagras i hjärnan som så kallade neurofibrillära tangler. Dessa aggregat av tau-proteiner bidrar till skada och död av nervceller, vilket orsakar kognitiva svårigheter och andra symtom relaterade till sjukdomen.

Tyfoid-paratyfoidvaccin är ett slags vaccin som ger immunitet mot tyfusfeber och paratyfus, två infektionssjukdomar som orsakas av bakterier i Salmonella-släktet. Det finns två huvudtyper av tyfoid-paratyfoidvacciner:

1. Inaktiverade vacciner: Dessa vacciner innehåller dödade bakterieceller och ger immunitet genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera antikroppar mot bakterierna. Exempel på en inaktiverad tyfoidvaccin är Ty21a, som ges oralt (via munnen) i form av kapslar som tas upp under flera dagar.

2. Konjugerade vacciner: Dessa vacciner innehåller delar av bakterierna kopplade till ett protein och ger starkare och längre varaktig immunitet än de inaktiverade vaccinerna. Exempel på en konjugerad tyfoidvaccin är Typbar-TCV®, som ges injektionsvägs.

Båda typerna av tyfoid-paratyfoidvacciner ger skydd mot både tyfusfeber och paratyfus, men det kan variera hur länge immuniteten varar efter vaccinationen. Det är viktigt att notera att ingen vaccine är 100% effektiv och att andra försiktighetsåtgärder som handhygien och födoämneskontroll också bör vidtas för att förebygga spridning av sjukdomen.

Neurofibrillnystan är en typ av proteinaggregat som förekommer i hjärnbarken hos personer med Alzheimers sjukdom. De består av tunt fibrillära strukturer som är uppbyggda av det abnormalt hopvikta proteinet tau.

Tau-proteinet finns naturligt i neuronerna och har en viktig funktion i deras skelett, men vid Alzheimers sjukdom blir det felaktigt foldat och aggregeras till neurofibrillnystan. Dessa aggregat kan orsaka skada på neuronerna och bidra till demensutvecklingen.

Enligt den svenska Folkhälsomyndigheten definieras ett smittkoppsvaccin som: "Ett vaccin som ger skydd mot smittkoppor. Smittkoppsvaccinet innehåller levande, attenuerade (svaga) virus och ger ett aktivt immunförsvar."

(Källa: )

Tuberkulossvaccin, ofta förkortat TB-vaccin eller BCG-vaccin (Bacillus Calmette-Guérin), är ett levande attenuerat vaccin som används för att förebygga tuberkulos orsakad av Mycobacterium tuberculosis. BCG-vaccinet ger inte fullständig immunitet mot alla typer av tuberkulos, men det kan ge skydd mot allvarliga former av sjukdom som tuberkulös meningit och miliärtuberkulos hos barn. Vaccinet ges ofta till nyfödda barn i länder där tuberkulos är vanlig. Det är inte rutinmässigt rekommenderat att vaccinera vuxna i länder med låg förekomst av tuberkulos, eftersom det kan ge falskt positiva resultat i TB-skärmskontroller baserade på Mantoux-test eller interferon-gamma release assays (IGRAs).

'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.

Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.

Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.

"Vattkoppsvaccin", även känt som "live, attenuated vaccine" på engelska, är en typ av vaccin där levande, försvagade (attenuerade) mikroorganismer används för att stimulera immunförsvaret hos en individ. När denna försvagade mikroorganism administreras genom vaccination, kommer den att reproducera sig i kroppen, men på ett sätt som inte orsakar sjukdom. I stället stimulerar detta immunförsvaret till att producera en immunrespons, inklusive både cellulär och humoral immunitet, mot den specifika patogenen.

Exempel på vattkoppsvacciner är Mumps-Mumps-rubellavaccin (MMR), Varicella (kani)vaccin (vattkoppschickenpox) och Rota vaccin (rotavirus). Dessa vaccin ger ofta en livslång immunitet efter endast en eller två doser.

Ett trippelvaccin är en typ av kombinerad vaccin som erbjuder skydd mot tre olika infektionssjukdomar. Det är ett av de många sätten vi kan ge immunförsvar mot flera sjukdomar samtidigt, vilket underlättar vaccinationsprocessen och ökar vaccineringsh Rate.

Ett exempel på ett vanligt trippelvaccin är det som används för att förebygga diphteri, stelkrampsframsjuka och kikhosta (dTaP-vaccinet). Andra exempel inkluderar MMR-vaccinet som ger immunitet mot mässling, masern och röda hund samt IPV-vaccinet som skyddar mot polio.

Det är värt att notera att olika länder kan ha olika typer av trippelvaccin baserat på deras nationella immunisationsprogram och rekommendationer.

Amyloid plaque refererar till en typ av aggregat som bildas när proteiner viks felaktigt ihop och ansamlas utanför eller inuti celler i vävnader. I synnerhet when we talk about "amyloid plaque" in a medical context, we are usually referring to beta-amyloid plaques that are associated with Alzheimer's disease.

Beta-amyloid är en peptid som bildas när ett större protein, kallat amyloid precursor protein (APP), klipps itu av två olika enzymer. När beta-amyloidet aggregeras utanför neuronerna i hjärnan bildar det insolubla klumpar som kallas amyloid plaque. Dessa plackor kan ansamlas och påverka den normala funktionen hos nervceller, vilket kan leda till neurodegeneration och demens, särskilt i fall av Alzheimer's disease.

Det är värt att notera att amyloid plackor också har påträffats i andra delar av kroppen och i samband med andra sjukdomar, men "amyloid plaque" används ofta som en synonym till beta-amyloid plackor i hjärnan.

'Påssjuka' är ett samlingsnamn för en grupp virala infektioner, vanligtvis orsakade av humana enterovirus. Symptomen på påssjuka kan vara milda eller allvarliga och kan inkludera feber, irritabilitet, sår i munnen och halsen, utslag, och i vissa fall andningssvårigheter.

'Påssjukevaccin' refererar vanligtvis till en typ av vaccin som kallas livsverksamhetsimmunitetsinducerande enterovaccin (LIVE-EV). Dessa vacciner innehåller svaga former av enterovirus, som kan orsaka påssjuka. När vaccinet ges till en individ utlöses ett immunsvar som ger skydd mot framtida infektioner med samma typ av virus.

Det finns två typer av LIVE-EV-vacciner som är godkända för användning i vissa länder: Vaccin mot coxsackievirus A16 och enterovirus 71 (EV71). Dessa vacciner har visat sig vara effektiva i att reducera risken för allvarliga sjukdomar orsakade av dessa virus, inklusive hjärninflammation och andningssvårigheter.

Det är värt att notera att det fortfarande inte finns någon vaccin som ger skydd mot alla typer av påssjuka, eftersom det finns över 100 olika enterovirus-stammar som kan orsaka sjukdomen.

Hepatitis A-vaccinet är ett immunologiskt preparat som ges som aktiv immunisering för att förhindra infektion med hepatit A-virus. Vaccinet innehåller vanligtvis en dödad virusstam eller en del av viruset som har modifierats så att det inte kan orsaka sjukdom, men som fortfarande stimulerar immunsystemet att producera antikroppar mot hepatit A-virus.

Genom att ges hepatitis A-vaccinet får individen en skyddande immunitet mot viruset och minskar risken för infektion och sjukdom. Vaccinet ger typiskt sett skydd under flera år, möjligen livet ut, men det rekommenderas att man diskuterar behovet av ytterligare doser med en läkare eller vaccinationsspecialist.

Hepatitis A-vaccinet ges vanligtvis i form av två doser som administreras med några veckor till månader emellan, beroende på typen av vaccin. Det är särskilt viktigt för personer som reser till områden där hepatit A-viruset är vanligt förekommande eller för dem som har en ökad risk för exponering, såsom hiv-positiva individer, drogmissbrukare och personer med leverfunktionsnedsättning.

Immunisering schema (eller vaccinationsschema) refererer til en planlagt rækkefølge af doser af en vaccine, der gives til en person eller dyr med et bestemt mål at opnå immunitet mod en specifik infektion eller sygdom.

Typisk indeholder et immuniseringsschema flere doser af en vaccine, som gives over en periode på måneder eller år. For eksempel kan en person have brug for tre doser af en hepatitis B-vaccine for at opnå fuld immunitet mod denne sygdom.

Immuniseringsskemaer er baseret på omfattende forskning og overvågning, der viser, hvilken type vaccine og hvor mange doser, der skal gives for at opnå den bedste mulige immunitet mod en given sygdom. Det er vigtigt at følge et immuniseringsschema korrekt for at sikre den mest effektive beskyttelse mod sygdomme.

Immunmodulerande medel är läkemedel som påverkar eller ändrar ditt immunsystems funktion. De kan antingen stärka (stimulera) eller försvaga (dämpa) immunsvaret beroende på behandlingsindikationen. Immunmodulerande medel används ofta för att behandla autoimmuna sjukdomar, där ditt immunsystem attackerar dina egna celler eller vävnader, eller för att stärka immunsvaret vid cancerbehandling. Exempel på immunmodulerande medel inkluderar kortikosteroider, immunsuppressiva läkemedel och biologiska terapier som monoklonala antikroppar.

"Sekundær immunisering", även känt som "anamnestisk respons" eller "bilstämpelsereaktion", är ett ökat svar på en ytterligare exponering för ett antigen hos en individ som redan har utvecklat primär immunitet mot det aktiva antigenet genom en tidigare exponering eller vaccination.

Vid den sekundära immuniseringen produceras en starkare och snabbare immunologisk respons, vilket innebär att kroppen kan bekämpa infektionen mycket effektivare än vid den första exponeringen. Detta beror på att B-lymfocyter och T-lymfocyter som överlevt från den primära immunresponsen snabbt aktiveras och differensieras till antikroppsproducerande plasmaceller och effektiva cytotoxiska T-celler.

Sekundär immunisering är en viktig del av vaccinationsprogram, eftersom det möjliggör långvarig immunitet mot specifika sjukdomar genom att ge skydd under en längre tidsperiod än vad som kan uppnås med en enda dos av ett vaccine.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

En vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund är en typ av levande vaccin som innehåller svaga eller modifierade former av de virus som orsakar dessa sjukdomar. När vaccinet ges till en individ stimulerar det ett immunologiskt svar, vilket leder till att kroppen blir immun mot de aktiva virusstammarna i vaccinet. På så sätt ger vaccinet skydd mot framtida infektioner med mässling, påssjuka och röda hund-virusen.

Vaccinet ges vanligtvis som en injektion under huden eller in i muskeln, och det kan ges antingen som en kombinerad vaccin dos som skyddar mot alla tre sjukdomarna samtidigt, eller som separata doser för varje sjukdom. Det är vanligt att vaccinet ges till barn under två års ålder, men det kan också ges till äldre barn och vuxna som inte har blivit immuna mot dessa sjukdomar.

Vaccinationen är en effektiv metod för att förebygga spridning av mässling, påssjuka och röda hund, och det rekommenderas starkt av världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsovårdsmyndigheter. Genom att uppnå höga vaccinationsnivåer i befolkningar kan dessa sjukdomar elimineras eller utrotas, som exempelvis har skett med smittkoppor.

Streptococcus är en typ av bakterier som kan orsaka olika infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, lungebakteriell infektion och meningit. Streptokockvaccin är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot vissa typer av streptokocker.

Det finns två huvudtyper av streptokockvacciner: pneumokockvaccin och streptokockgrupp A-vaccin.

Pneumokockvaccinet ger skydd mot olika serotyper av bakterien Streptococcus pneumoniae, som kan orsaka allvarliga infektioner som lungpneumoni, meningit och blodförgiftning (sepsis). Det finns två typer av pneumokockvaccin: konjugatvaccin (PCV) och polysackaridvaccin (PPV). PCV ger bättre immunitet hos barn under 2 år, medan PPV vanligtvis ges till äldre personer och andra med hög risk för allvarliga infektioner.

Streptokockgrupp A-vaccinet ger skydd mot infektioner orsakade av Streptococcus pyogenes, som är en speciell typ av streptokocker som kan orsaka sjukdomar som halsfluss, impetigo och reumatisk feber. Vaccinet innehåller vanligtvis ett protein som kallas M-protein, som finns på ytan av Streptococcus pyogenes.

Det är värt att notera att det fortfarande inte finns några vacciner som ger fullständig immunitet mot alla typer av streptokocker eller alla sjukdomar de kan orsaka. Forskning pågår för att utveckla bättre och mer omfattande vacciner mot streptokocker.

Mjältbrandsvaccin är ett vaccin som utvecklats för att förebygga mjältbrand, en allvarlig infektionssjukdom orsakad av bakterien Bacillus anthracis. Vaccinet innehåller oftast en icke-infektiös form av den proteiner som finns på ytan av Bacillus anthracis, och syftet är att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla en immunitet mot mjältbrand utan att orsaka sjukdomen.

Det bör dock nämnas att effektiviteten och säkerheten av olika mjältbrandsvacciner kan variera, och det rekommenderas alltid att konsultera en läkare eller en annan medicinsk expert för att få råd om vaccination.

A Denguevaccine is a type of vaccine that is designed to protect against dengue fever, which is a mosquito-borne viral infection caused by one of four dengue virus serotypes (DENV-1, DENV-2, DENV-3, and DENV-4). The vaccine works by exposing the immune system to a weakened or inactivated form of the virus, which triggers the body to produce antibodies and develop immunity to the disease.

There are currently several dengue vaccines that have been approved for use in various countries around the world, including Dengvaxia (developed by Sanofi Pasteur), Qdenga (developed by Takeda), and Dengvaxia-CYD-TDV (developed by the Butantan Institute in Brazil). These vaccines have been shown to be effective in preventing dengue fever in clinical trials, but their effectiveness may vary depending on factors such as the recipient's age, prior exposure to dengue virus, and the serotype of the virus.

It is important to note that dengue vaccines are not recommended for everyone, and their use should be based on a careful evaluation of the individual's risk of infection and potential benefits and risks. In particular, some dengue vaccines may increase the risk of severe dengue fever in people who have not previously been infected with the virus, so it is important to screen individuals for prior dengue infection before administering the vaccine.

En virosomvaccin är en typ av vaccine där ett virusomhölje används som transportmedium för att leverera ett antigen till kroppens immunsystem. Virusomhöljet är helt eller delvis depurerat från själva viruset, så det kan inte orsaka sjukdom. Istället fungerar det som en "burk" som innehåller det antigen som ska stimulera immunsvaret hos den vaccinerade personen.

Virosomvacciner har visat sig vara effektiva i att inducera både cell-medierad och humoral immunitet, vilket gör dem till en lovande metod för att utveckla vacciner mot många olika sjukdomar. Exempel på virosomvacciner som är godkända för användning inkluderar influensavaccin och hepatitus A-vaccin.

Immunisering, även känt som vaccinering, är en metod för att skydda en individ mot infektionssjukdomar genom att exponera dem för en mild form av sjukdomen eller en del av den, vanligtvis genom att ge ett vaccin. Detta stimulerar immunsystemet att utveckla specifika antikroppar och T-celler som ger immunitet mot den specifika patogenen.

Det finns olika typer av immunisering, inklusive levande vacciner som innehåller svaga eller modifierade former av en patogen, och döda vacciner som innehåller dödade patogener eller delar av dem. Det finns också subunit-vacciner som innehåller specifika proteiner eller andra beståndsdelar från en patogen, och toxoid-vacciner som använder inaktiverade toxiner från en patogen.

Immunisering är en av de mest effektiva metoderna för att förebygga infektionssjukdomar och har räddat miljoner liv världen över. Genom massimmunisering kan också populationell immunitet uppnås, vilket skyddar de som inte kan bli vaccinerade genom att minska circulationen av patogener i befolkningen.

Hepatitisvaccin är ett preventivt medicinskt preparat som används för att immunisera mot hepatit A- och/eller hepatit B-virusinfektioner. Vaccinet stimulerar kroppens immunsvar så att den producerar specifika antikroppar och T-celler som ger skydd mot virusen om en individ exponeras för det senare.

Hepatitis A-vaccinet är vanligtvis ett död vaccin, vilket betyder att det innehåller inga levande viruspartiklar. Det ges ofta i två doser med minst sex månaders mellanrum och ger skydd under upp till 25 år.

Hepatitis B-vaccinet är också ett död vaccin som vanligtvis ges i tre doser över en sexmånadersperiod. Det ger livslångt skydd mot hepatit B-viruset hos de flesta mottagare.

Det finns också kombinerade hepatitis A och B-vaccin som ges i tre doser över sex månader. Dessa vaccin erbjuder skydd mot båda virusen.

Hepatitivaccin rekommenderas vanligen för barn, ungdomar och vuxna som är i riskzonen för att utveckla hepatit A eller B-infektion, inklusive resenärer till områden med hög prevalens av virusen, personer som använder intravenös droger, personer med kronisk lever sjukdom och hiv-positiva individer.

Orale Poliovaccin (OPV) är en typ av vaccin som används för att förebygga polio. Det är en levande, svagt attenuerad vaccine som innehåller alla tre serotyper av poliovirus. När OPV ges oralt, reproducera virusen sig lokalt i mun- och tarmhålan och stimulerar immunsvaret hos både den direkt vaccinerade individen och kontaktpersoner genom ett fenomen kallat "oral poliovaccinassociated poliomyelitis" (OPVAP).

Detta vaccin är mycket effektivt i att skydda mot polio och har spelat en viktig roll i globala polio-utrotningsinitiativ. Dessutom är det lättanvänt, billigt och kan administreras av icke-sjukvårdspersonal, vilket gör det till ett värdefullt verktyg för att nå ut till stora befolkningsgrupper i länder med begränsade resurser.

Emellertid kan OPV-virusen som används i vaccinet mutera och återfå sin förmåga att orsaka polio, särskilt efter långvarig användning av vaccin i en population. Detta har lett till fall av vad man kallar "cirkulerande vaccin-derivat poliovirus" (cVDPV), där virusen sprids i en befolkning och orsakar poliofall, främst bland barn som inte är fullt immuna. På grund av detta har världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderat att länder övergår till användning av den inaktiverade poliovaccinen (IPV) i kombination med en enda dos OPV för att fullständigt utrota polio.

En gul fever vaccin, även känt som stilla vaccin eller Jeves vaccin, är ett dödvaccin som innehåller hela eller delar av den bakterie som orsakar gula febern, *Salmonella enterica* serovar *enterica* subsp. *enterica* serotype *Typhi* (S. Typhi). Dödvaccinet utvecklades genom att kultivera bakterierna och sedan döda dem med formaldehyd eller andra metoder. När vaccinet ges till en individ som inte har någon immunitet mot gula febern kommer detta att stimulera deras immunförsvar att producera en immunrespons, inklusive både humorell (antikroppar) och cellmedierad immunitet. Dessa immunsvar hjälper till att skydda individen från framtida infektioner med den levande bakterien som orsakar gula febern.

Det finns två huvudtyper av gula feber vaccin: injiceringsvaccinet och oralvaccinet. Injiceringsvaccinet är en enskild dos som ges som en injektion i muskeln eller under huden, medan oralvaccinet består av flera doser som tas per oral (muntlig). Båda vaccinerna ger skydd under ungefär 70-80% av de som vaccinerats under de första två åren efter vaccination och kan fortfarande ge skydd upp till tre år senare. Dessa vacciner är vanligtvis väl tolererade, men det kan förekomma milda biverkningar som rodnad, smärta eller svullnad vid injektionsstället för injiceringsvaccinet och mag-tarmrubbningar för oralvaccinet.

Det är värt att notera att det inte finns något levande vaccin mot gula febern tillgängligt på marknaden, så alla vacciner som används idag är inaktiverade. Detta betyder att de inte kan orsaka sjukdom hos den som vaccineras eller sprida sjukdomen till andra.

Apolipoprotein E (APOE) är ett protein som transporterar lipider i kroppen och finns i tre huvudsakliga alleler: APOE ε2, APOE ε3 och APOE ε4. APOE4 är en variant av detta protein, och den förekommer hos cirka 10-15% av den allmänna populationen.

APOE4 är känt för att vara en riskfaktor för flera neurodegenerativa sjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Personer som är heterozygota (har en kopia av APOE4-genen) har ett två till tre gånger högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom jämfört med personer som inte har någon kopia av genen. Personer som är homozygota (har två kopior av APOE4-genen) har ett 8-12 gånger högre risk.

Det är dock viktigt att notera att endast en liten andel av alla Alzheimersfall kan härledas tillbaka till APOE4, och att det finns många andra faktorer som också bidrar till sjukdomens utveckling.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

En pestvaccin är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot pest, en allvarlig infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis. Vaccinet innehåller vanligtvis dödade eller avsvagade former av bakterien och kan ges som injektion eller via näsan.

Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera en immunrespons mot Yersinia pestis, så att om en individ senare exponeras för den levande bakterien kan deras immunsystem snabbt och effektivt bekämpa infektionen. Pestvaccinet används främst i högriskgrupper, till exempel laboratoriepersonal som arbetar med bakterien eller personer som reser till områden där pest är vanligt förekommande.

En vaccine mod svampe er et preventivt medicinsk indgreb, der forbereder organismen til at kæmpe mod infektion med specifikke svampearter. Vaccinen indeholder ofte inaktiverede eller døde svampespore, der ikke kan forårsage sygdom, men som stimulerer immunsystemet til at danne en immunrespons overfor den pågældende svampes antigener.

Den dannede immunitet er typisk specifik for den vaccine, man har modtaget, og giver beskyttelse mod de fleste, men ikke nødvendigvis alle, stammer af det pågældende svampeart. Vacciner mod svampe anvendes primært til at forebygge infektioner hos personer med en forhøjet risiko for at udvikle svampesygdomme, fx immunforsvarets nedsatte funktion eller systemiske sygdomme.

Der findes i øjeblikket ingen generelle vacciner mod svampe, der er godkendt til brug hos den brede befolkning. Forskning fortsætter for at udvikle effektive vacciner mod fremtrædende svampeinfektioner som kandidose, aspergillose og kryptokokkose.

Neurofibriller är en typ av struktur i nervceller (neuron) som består av proteinet tau, som under normala förhållanden hjälper till att stabilisera cellens inre skelett. I neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom kan tau-proteinet bli felaktigt fosforylerat och aggregera till långa, trådliknande strukturer som kallas neurofibriller. Dessa aggregat ansamlas i nervceller och orsakar skada på cellen, vilket kan leda till neurodegeneration och kognitiva störningar.

'Rödahundvaccin' refererer til vaccinen som brukes mot rødehunden, en infeksjons sykdom som kan påvirke hunder og andre dyr i den canidae familien. Vaccinen inneholder ofte en levende attenuert (svækket) form av viruset som forårsaker sykdommen, og er designet til å stimulere hundens immunforsvar til å utvikle antibakterielle stoffer mot viruset. Ved fullstendighet inneholder rødehundenvaccinet ofte også andre vacciner som beskytter mot andre infeksjons sykdommer som er vanlige hos hunder, for eksempel kennelkough og parvovirus.

I medicinsk terminologi kan 'Rødehundenvaccin' også staves som 'Canine Distemper Vaccine'. Det er viktig å holde hunden oppdatert på sin vaccineserie for å beskytte den mot infeksjoner og sykdommer.

Acellular vaccines, också kända som subunit vaccines, är en typ av vaccine som innehåller delar av ett patogen (sjukdomsalstrande organism) snarare än hela organismer. I acellular vaccines kan detta vara enbart en specifik protein eller en kombination av olika antigeniska komponenter från patogenet som har isolerats och purifierats i laboratoriet.

Vacciner av denna typ utvecklas ofta för att mildra biverkningar och risker som kan vara associerade med levande, attenuerade vaccines (där patogenet är svagt och inte orsakar sjukdom). Acellular vaccines stimulerar fortfarande en immunrespons hos den vaccinerade individen, men eftersom de saknar hela patogener tenderar de att vara mindre reaktogena och kan ge en mer specificerad skyddsreaktion.

Ett exempel på ett acellulärt vaccine är den dTP-vaccin som används för att skydda mot difteri, stelkrampsjuka (pertussis) och tetanus. I detta fallet innehåller vaccinet renade, purificerade proteiner från de tre patogenerna istället för levande eller döda bakterier.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

Saidsvaccin, även känt som den livedattade vaccinen eller den inaktiverade vaccinen, är en typ av vaccin som innehåller ett helt eller delar av en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som har dödats eller skadats så att den inte kan orsaka sjukdom, men fortfarande kan stimulera immunsystemet att utveckla immunitet mot den.

Den livedattade vaccinen uppkallades efter den brittiske bakteriologen Almroth Edward Wright, som utvecklade metoden att döda bakterier med formaldehyd och kombinerade dem med ett adjuvans (ett ämne som förbättrar immunresponsen) för att skapa en effektiv vaccin. Saidsvaccinet är en traditionell typ av vaccin som har använts under många år för att förebygga olika sjukdomar, till exempel kolera, cholera och tyfoidfeber.

Salmonella-vacciner refererer til vacciner som er utviklet for å gi beskyttelse mot infeksjoner orsaket av bakterien Salmonella. Disse vaccinene kan være rettet mot spesifikke serotyper av Salmonella, som for eksempel Salmonella Typhi, som er den bakterie som forårsaker tyfusfeber, eller Salmonella Enteritidis, som ofte forårsaker matforgiftning.

Vaccinene virker ved å stimulere kroppens immunsystem til å utvikle en immunrespons mot Salmonella-bakterien, slik at om en infeksjon oppstår senere, vil kroppen være bedre forberedt på å bekjempe den.

Det finnes forskjellige typer Salmonella-vacciner, inkludert levende vacciner og inaktiverte vacciner. Levende vacciner inneholder svage eller avskjæringer av Salmonella-bakterien som ikke kan forårsake sykdom, men som kan stimulere immunsystemet til å utvikle en immunitet. Inaktiverte vacciner inneholder døde Salmonella-bakterier eller deler av bakteriene som også kan stimulere immunsystemet til å utvikle en immunitet.

Salmonella-vacciner brukes vanligvis ikke rutinemessig i befolkningen, men kan være anbefalt for bestemte grupper av mennesker som er særlig udsatt for infeksjoner med Salmonella, for eksempel reisende til områder der det er høy forekomst av salmonellainfeksjoner eller personer som jobber med dyr eller fødevarer som kan være kontaminert med Salmonella.

Virus-like particles (VLPs) are a type of vaccine that mimic the structure of a virus but do not contain its genetic material, making them non-infectious. VLPs are created by expressing viral envelope proteins in a laboratory setting, which self-assemble into particles that resemble the virus. These particles can then be used as a vaccine to stimulate an immune response without causing the disease.

VLP vaccines have several advantages over traditional vaccines. They are highly immunogenic, meaning they elicit a strong immune response, and because they mimic the structure of the virus so closely, they can induce both antibody and T-cell responses. Additionally, since VLPs do not contain genetic material, there is no risk of them causing infection or integrating into the host's genome.

VLP vaccines have been developed for several viruses, including human papillomavirus (HPV), hepatitis B virus (HBV), and respiratory syncytial virus (RSV). They are also being investigated as a potential vaccine platform for other viral diseases, such as influenza and HIV.

Demens är en medicinsk term som används för att beskriva en nedgång i kognitiv funktion och förmåga till tänkande, minne, uppmärksamhet, räknekapacitet, språk och visuell perception, som är så allvarlig att den påverkar en persons vardagliga funktioner och aktiviteter. Demens kan vara orsakad av olika sjukdomar eller skador på hjärnan, exempelvis Alzheimers sjukdom, vaskulär demens eller demens som följd av en traumatisk hjärnskada. Symptomen tenderar att förvärras över tiden och kan leda till betydande funktionsnedsättning och behov av stöd i vardagliga aktiviteter.

Ebolavacciner är vacciner som har utvecklats för att förebygga sjukdomen ebolavirusinfektion, som orsakas av ebolavirus. Det finns idag två licensierade Ebolavacciner: rVSV-ZEBOV och Ad26.ZEBOV/MVA-BN-Filo.

rVSV-ZEBOV är en levande, rekombinant vaccin som innehåller ett genetiskt modifierat ebolavirus-protein. När vaccinet ges till en individ producerar deras kropp ett starkt immunsvar mot ebolavirus, vilket ger skydd mot sjukdomen. Denna typ av vaccin har visat sig vara effektiv i kliniska prövningar och har använts under utbrott av ebolavirusinfektion i Afrika.

Ad26.ZEBOV/MVA-BN-Filo är en tvådos vaccinkombination som innehåller två olika virusvektorer som bär på genetiskt modifierade ebolavirus-proteiner. Den första dosen, Ad26.ZEBOV, ger ett initialt immunsvar och den andra dosen, MVA-BN-Filo, ges ungefär åtta veckor senare för att stärka och förlänga immuniteten. Denna typ av vaccin har också visat sig vara effektiv i kliniska prövningar.

Båda vaccinerna har visat sig vara säkra och effektiva i kliniska prövningar, men det kan fortfarande finnas risker och biverkningar som är associerade med deras användning. Det är viktigt att diskutera dessa risker och fördelar med en läkare innan man får vaccinering.

Presenilin-1 definieras inom medicinen som ett protein som är kodat av genen PSEN1. Detta protein är en viktig delkomponent i gamma-sekretas, ett enzym som är involverat i klarning av amyloidprekursorproteinet (APP) till små peptider, inklusive beta-amyloid, som är associerade med Alzheimers sjukdom. Mutationer i PSEN1-genen har visats korrelera med tidig insättning av Alzheimers sjukdom och är en av de mest vanliga orsakerna till den autosomalt dominant inheritade formen av sjukdomen.

APP-sekreterar är en typ av enzymkomplex som utsöndras från celler i form av vesiklar, som sedan kan fusions- och smälta samman med cellytan och utsöndra sitt innehåll utanför cellen. APP står för "aktiv proteinkinase", och APP-sekreterar är involverade i en rad cellulära processer, inklusive celldelning, signaltransduktion och cellytiska funktioner som exocytos och endocytos.

APP-sekretaser kan också innehålla andra bioaktiva molekyler, till exempel cytokiner, growth factors och neurotransmittorer, vilket gör dem till viktiga signalproteiner i cellkommunikationen. Dysfunktion eller överaktivitet hos APP-sekretaser kan leda till patologiska tillstånd som inflammatorisk sjukdom och cancer.

Influenza, ofta förkortat grip, är en infektionssjukdom orsakad av influensavirus typ A, B eller C. Sjukdomen drabbar främst luftvägarna och respirationssystemet och kan vara mild till mycket allvarlig, beroende på vilken typ av virus som orsakar den och individuell sårbarhet hos den smittade. Symptomen på influensa inkluderar feber, hosta, irritat svalg, nästäppa, huvudvärk, muskel- och ledsmärtor samt trötthet. I allvarliga fall kan influensa leda till komplikationer som lunginflammation eller hjärtsvikt, särskilt hos äldre vuxna, barn, gravida kvinnor och personer med försvagat immunförsvar eller underliggande hälsoproblem. Influensavirus sprids främst via droppar i luften när en smittad person hostar eller nysar, men kan också överföras via kontaminerade ytor och direktkontakt mellan människor. Världshälsoorganisationen (WHO) och nationella hälsomyndigheter rekommenderar årliga grippevaccinationer, speciellt för riskgrupper, som en viktig preventiv åtgärd för att skydda mot influensa.

Amyloid är en patologisk aggregation av proteiner eller peptider som bildar insolubla fibriller med beta-plikformad sekundär struktur. Dessa amyloida fibriller kan accumulera i vävnader och orsaka skada, vilket kan leda till olika sjukdomszustånd. Exempel på sådana sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom och systemisk amyloidos.

"Kognitiva störningar" är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar och tillstånd som påverkar kognitiva funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, språk, perception, sakinlärning, rumslig orientering, insikt, domedömande och planering. Dessa störningar kan vara milda eller allvarliga och kan ha en kraftig påverkan på individens vardagliga funktionsnivå och livskvalitet. Kognitiva störningar kan orsakas av olika faktorer, till exempel skador på hjärnan, neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska tillstånd. Exempel på kognitiva störningar inkluderar demens, delirium, kognitiv påverkan av depression och kognitiva funktionsnedsättningar relaterade till åldrande.

Neutralizing antibodies are a type of antibody that defends against viruses and toxins by neutralizing their ability to infect human cells. They do this by binding to specific sites on the surface of the virus or toxin, preventing them from attaching to and entering host cells. This binding also marks the virus or toxin for destruction by other immune cells. Neutralizing antibodies are an important component of the body's adaptive immune response and can provide immunity against reinfection with the same pathogen. Vaccines often aim to induce the production of neutralizing antibodies as a means of protecting against infectious diseases.

Stafylokockvaccin är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot infektioner orsakade av stafylokocker, en typ av bakterier som kan orsaka en rad olika sjukdomar, från milda hudinfektioner till allvarliga livshotande sjukdomar såsom blodförgiftning och lunginflammation.

Det finns flera olika typer av stafylokockvacciner i utveckling, men de flesta av dem riktar sig mot den vanligaste orsaken till infektioner hos människor, Staphylococcus aureus. Vissa vaccin är konstruerade för att ge immunitet mot specifika toxiner som produceras av bakterierna, medan andra är riktade mot cellytan på bakteriens yta som gör det möjligt för dem att kolonisera och orsaka infektion.

Stafylokockvaccinering har visat lovande resultat i kliniska prövningar, men inget vaccin har ännu godkänts för allmänt bruk hos människor. Fortsatta forsknings- och utvecklingsarbete pågår för att förbättra effektiviteten och säkerheten hos dessa vacciner.

"Diphtheria-tetanus-acellular pertussis vaccines" er en type av vaccine som anvendes til å forhindre infeksjoner orsaket av bakteriene *Corynebacterium diphtheriae* (difteri), *Clostridium tetani* (stelkramp) og *Bordetella pertussis* (kikhoste). Disse vaccinene inneholder ingen levende bakterier, men i stedet dele av disse bakteriene som har blitt modifisert på en sådan måte at de ikke kan forårsake sykdom. Vaccinen stimulerer kroppens immunforsvar til å produsere antistoffer og T-celler mot disse inaktive bakteriedelene, som vil være klare til å beskytte mod en egentlig infeksjon hvis den oppstår.

Dette type vaccin er vanligvis administrert i form av tre doser i tidlig barnealder (f.eks. 2, 4 og 6 måneder etter fødsel), fulgt av en bønnedosis (eller "booster") som gir forstærket beskyttelse når barnet er om lag 15-18 måneder gammel. Andre boosterdoser kan være nødvendig i skolealderen og/eller i voksenalderen for å sikre vedlikehold av immuniteten over tid.

Diphtheri-tetanus-acellular pertussis vaccines har vist seg å være effektive og trygg til å forebygge disse alvorlige infeksjonslidelser, og de er en del av standardimmunisasjonsprogrammer i mange land.

At this time, there is no approved Cytomegalovirus (CMV) vaccine available on the market. While there has been significant progress in CMV vaccine research, including several promising candidates in various stages of clinical trials, none have yet been licensed for general use.

A CMV vaccine would aim to prevent or reduce the severity of infection by this virus, which can cause serious health problems in some individuals, particularly those with weakened immune systems (like organ transplant recipients and people living with HIV) and newborns infected through their mothers during pregnancy. The development of an effective CMV vaccine remains a high priority for researchers and public health officials.

'Peptidfragment' är ett begrepp inom biokemi och molekylärbiologi. Det refererar till en kort sekvens av aminosyror som har beenadrots från ett större peptidmolekyl eller protein. Peptidfragment kan bildas genom nedbrytning av proteiner med hjälp av enzymer, kemiska metoder eller andra processer.

I medicinskt sammanhang kan analys av peptidfragment användas för att studera struktur och funktion hos proteiner, såväl som för att identifiera specifika aminosyresekvenser som är associerade med sjukdomar eller andra patologiska tillstånd.

Ett immunisationsprogram (eller immunisationsschema) är ett systematisk plan för att ge vacciner till en population med syfte att skydda dem mot infektiösa sjukdomar. Programmet består vanligen av rekommenderade tidsplaner för när olika vaccinationer bör ges under individens liv, från barndomen och upp till vuxenåldern. Immunisationsprogrammen kan också inkludera speciella vaccinationskampanjer för att bekämpa utbrott av infektiösa sjukdomar eller att skydda särskilt sårbara grupper, såsom äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

Målet med immunisationsprogrammen är att uppnå hög vaccinationsskyddsnivå hos populationen för att reducera spridningen av sjukdomar och skydda individerna från smitta. Genom att minska antalet smittade individer i en population, kan också den kollektiva immuniteten öka, vilket ytterligare minskar risken för spridning av sjukdomar. Immunisationsprogrammen är därför en viktig del av offentlig hälso- och sjukvården och har bidragit till att kontrollera eller utrota många allvarliga infektionssjukdomar globalt.

Injektioner, intramuskulära (IM) är en metod för att administrera läkemedel eller andra terapeutiska substanser genom att injicera dem direkt in i muskelvävnaden. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och en spruta.

Intramuskulära injektioner är effektiva eftersom de tillåter substansen att snabbt absorberas in i blodomloppet genom den rika blodförsörjningen i muskler. De kan användas för att ge läkemedel som behöver en snabb biodistribution, och som kan inte ges peroral (dvs. som tabletter eller kapslar).

Vanliga platser för intramuskulära injektioner inkluderar den yttre överarmen, höften, låret och skinkan. Det är viktigt att undvika att injicera substansen i en blodkärl eller en nerv, vilket kan orsaka smärta, blödning eller skada.

Injektionsplatsen bör vara rengjord och desinficerad före injektionen, och nålen bör hållas vinklad i en 90-graders vinkel till huden när den införs. Efter injektionen bör patienten informeras om att de kan känna lite smärta, rodnad eller svullnad på injektionsplatsen, men att de ska söka medicinsk vård om de upplever allvarligare biverkningar.