Airway Management
Larynxmasker
Intubering, intratrakeal
Laryngoskopi
Anestesiologi
Fiberoptik
Mannekänger
Trakeotomi
Intubering
Airway Remodeling
Pierre Robins syndrom
Trakeostomi
Akuta situationer
Akutmedicin
Andning, konstgjord
Equipment Reuse
Struplock
Laryngopharyngeal Reflux
Utrustningsdesign
Klinisk kompetens
Nackskador
Sugning
Anestesi
Struphuvud
Immobilisering
Flygmedicin
Luftstrupsförträngning
Inandning av maginnehåll
Andningsvård
Livsuppehållande vård
Succinylkolin
Sjukdomsbehandling
Gravitation
Syrebrist i hjärnan
Videoinspelning
Intraoperativa komplikationer
Högfrekvent jetventilation
Medicinsk revision
Andningssystemet
Tunga
Patient Positioning
Prospektiva studier
Bronkiell hyperreaktivitet
Svalginflammation
Astma
Andningsorganens slemhinna
Sår och skador
Lunga
Behandlingsresultat
Dokumentation
Kliniska riktlinjer, principer
Storbritannien
Patientutredning och -uppföljning
Sömn- och rogivande läkemedel
Patientadministration
Bronksammandragning
Tidsfaktorer
'Airway management' refererar till de metoder och tekniker som används för att säkerställa och underhålla en opåtaglig andningsväg för en patient. Detta är en central aspekt inom akut- och intensivvården, då en obstruerad eller instabil andningsväg kan leda till hypoxi (syrebrist) och allvarliga komplikationer, inklusive hjärtstopp.
Airway management kan involvera positionering av patientens huvud och hals för att öppna luftstrupens diameter, användning av olika typer av luftvägsutrustning (som oropharyngeal eller nasopharyngeal airways), intubation (insättning av en slang i luftstrupen) med hjälp av direkt laryngoskopi eller fiberoptisk bronchoskopi, samt eventuellt användande av alternativa tekniker som kraniotomi eller circothyrotomi.
Sedan intubationen har skett kan ventilation understödjas med hjälp av en mekanisk lungventilator. Det är också viktigt att pågående övervakning och bedömning av patientens andningsfunktion sker för att tidigt upptäcka eventuella komplikationer eller behov av ytterligare interventioner.
En larynxmask är ett medicinskt redskap som används under intubation och mekanisk ventilation för att säkerställa luftvägsvägen. Den består av en flexibel, slangformad plasttube med en inflatable cuff (luftfylld kudde) på änden som sitter i struphuvudet. När cuffen är inflaterad skapas ett tätt lufttätt rum runt stämbanden och rörelsefritt luftflöde uppnås. Larynxmasken placeras vanligtvis genom munnen eller näsan, beroende på typ av larynxmask och metod för placering. Den används ofta när intubation via svalget är svår eller otillgänglig, såsom vid trauma, operationer i ansiktet eller halsen, ökad risken för magvätskeyrsel eller underviktnad.
Intubering, intratrakeal, refererar till insertering av en endotracheal tube (ETT) genom munnen och ned i luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis under allmänbedövning eller med lokalbedövning och sedering. Intuberingen används oftast för att underhålla och skydda luftvägen under behandlingar som involverar mekanisk ventilation, som vid allvarlig lungsvikt eller under allmänbedövning i samband med kirurgi. ETT:n sitter fast i luftstrupen och leder inandningsluften till lungorna samt avleder utandningsluften. Intuberingen måste utföras korrekt för att undvika skador på struphuvudet eller lungorna, och patientens syrgasmättnad och andning måste övervakas kontinuerligt under proceduren.
Laryngoskopi är ett medicinskt undersökningsförfarande där svalget och stämbanden inspekteras med hjälp av ett laryngoskop, ett slags tunn rör med en lampa och ofta även en kamera monterad vid dess ände. Laryngoskopi används vanligen för att diagnostisera eller behandla problem relaterade till rösten, andningen eller sväljningen.
Det finns två huvudtyper av laryngoskopi: direkt laryngoskopi och fiberoptisk laryngoskopi. Vid direkt laryngoskopi används ett styvt laryngoskop som introduceras ner i svalget under kontroll av en läkare, medan fiberoptisk laryngoskopi använder en flexibel, böjlig sonde som är lättare att manövrera och ofta används under lokalbedövning.
Laryngoskopi kan vara ett rutinmässigt ingrepp eller kräva bedövning eller full sedering beroende på omständigheterna. Det är viktigt att följa alla instruktioner från läkaren innan och efter undersökningen för att säkerställa en trygg och smidig procedur.
Luftvägshinder är ett medicinskt begrepp som refererar till någonting som förhindrar luften från att flöda fritt genom andningsvägar, vilket kan orsaka andnöd eller andningssvårigheter. Detta kan bero på olika anatomiska avvikelser, strukturella skador, inflammation eller funktionella störningar i luftvägarna.
Exempel på luftvägshinder inkluderar, men är inte begränsade till:
1. Struma (en förstorad sköldkörtel som trycker på luftstrupen)
2. Epiglottit (inflammation eller svullnad av struphuvudet)
3. Obstruktion i näsan, svalget eller luftstrupen (till exempel orsakat av en tumör, polyper, främmande kropp eller andningsvägssekret)
4. Astma (kramp i de muskler som omger de små luftvägarna i lungorna)
5. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) (förträngning av de små luftvägarna orsakad av tobaksrökning eller andra skador)
6. Anafylaxi (allvarlig allergisk reaktion som kan orsaka svullnad i svalget och andningsvägarna)
7. Åldersrelaterade förändringar i strukturen och funktionen av de övre luftvägarna.
Laryngoskop är ett medicinskt instrument som används under öron-, näs- och halsundersökningar (Otorhinolaryngologi) för att direkt visualisera strukturer i struphuvudet, såsom stämbanden och luftstrupen. Det finns olika typer av laryngoskop, men de flesta är designade med en belysningskälla och en lins som hålls vid munnen och tungan för att skapa en direkt synväg till struphuvudet. Laryngoskop kan vara stela eller flexibla, och de används ofta under intubationer för att kontrollera luftvägen under allmänbedövning eller under vissa operationsförfaranden i huvud- och halsregionen.
Anestesiologi är en medicinsk specialitet som fokuserar på att sköta patienters smärta och medvetande under operationer, födslor och andra medicinska ingrepp. En anestesiolog är läkare som har specialiserat sig inom detta område. De ansvarar för att ge patienten rätt typ och dos av anestesi, så att de inte känner smärta under procedurerna och samtidigt säkerställer deras säkerhet genom att övervaka och hantera eventuella komplikationer som kan uppstå. Anestesiologer arbetar ofta i team med andra medicinska specialister, såsom kirurger och gynekologer.
Fiberoptik (fiber optics) är ett samlingsbegrepp för teknik och tekniska tillämpningar som bygger på användning av ljusledande glas- eller polymerfibrer. I medicinsk kontext används ofta fiberoptik i samband med endoskopi, där en flexibel, tunn slang leds ned i kroppens lumen (håligheter) för att undersöka och i vissa fall behandla olika tillstånd. I änden av slangen sitter en liten kamera som skickar bilder via fiberoptiken till en monitor där läkaren kan se vad som händer inne i kroppen. Fiberoptik används också för att leda ljus till kameran så att den kan titta djupt in i kroppens håligheter och ge en klar bild av det undersökta området.
I medicska sammanhang används termen "mannekänger" sällan, men kan i vissa fall syfta på en sorts dummy eller modell av en mänsklig kropp som används för att utbilda medicinska studenter eller simulera olika medicinska scenarier. Dessa mannekänger kan variera från enkelare, icke-mobila modeller till mer avancerade, robotliknande system som kan simulera livstecken och reagera på behandlingar.
Exempelvis kan en mannekäng användas för att träna läkarstudenter i att sätta in en intravenös kateter (slang) eller för att öva på olika kirurgiska procedurer. Ibland kan mannekängerna även vara utrustade med datorbaserade simuleringssystem som kan hjälpa till att undervisa i avancerare medicinska ämnen, såsom diagnostik och behandlingsplanering.
Det är dock värt att notera att termen "mannekäng" inte är specifik för den medicinska utbildningen eller sjukvården, utan kan användas i många olika kontexter för att referera till en dummy eller modell av en mänsklig kropp.
'Engångsutrustning' kan definieras som medicinsk utrustning eller förbrukningsmaterial som används en gång och sedan disposeras eftersom de inte är praktiska att städa och steriliza till flera användningar. Detta inkluderar artiklar såsom katetrar, injektionsnålar, slangar, dräneringsset, operationshandskar och andra individuella patientanvändningsartiklar. Syftet med engångsutrustning är att minska risken för smitta och infektion genom att använda sterila, enkelanvändningsartiklar istället för fleranvändningsartiklar som måste städas och steriliseras mellan varje användning.
Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer trakean (luftstrupen) från matstrupen. Detta görs vanligen genom att skära ett hål i framsidan av struphuvudet och sedan in i luftstrupen.
Denna procedure utförs oftast när en patient har svårigheter med andningen på grund av någon form av luftvägsobstruktion eller när det behövs långvarigt mekaniskt stöd för andning, till exempel vid användning av respirator.
Efter en trakeotomi får patienten en så kallad trakeostoma, vilket är den konstgjorda öppningen i luftstrupen där en trakeostomisk tub kan placeras för att underlätta andningen och bortledning av slem eller sekret.
Krikoidalbrosk, eller krikoid cartilage, är en broskig struktur i halsen som utgör den främre delen av stämbandsringarna (ringuis vocalis). Den är formad som en smal, halvcirkulär ring och ligger under stämbanden. Krikoidalbrosket har en viktig funktion i rörelserna hos struplocket (epiglottis) under sväljning och andning. Det kan även vara involverat i rörelserna av stämbandsmuskulaturen under fonation, eller röstproduktion.
"Akutsjukvård" refererer til den medisinske behandling og omsorg som en person får umiddelbart efter at have oplevet en pludselig sygdom eller skade, der truer livet, kan medføre varige skader eller medfører smerte og lidelse. Akutsjukvård omfatter ofte hurtig diagnosticering, stabilisering af patientens tilstand, behandling for at forebygge komplikationer og overførsel til yderligere specialiseret pleje, hvis nødvendigt.
Akutsjukvård kan findes på mange steder, herunder i akutmodtagelsen på et hospital, ambulancebiler, luftambulancer, ældreboliger, skoler og andre offentlige steder. De fleste lande har også et system til at sikre at patienter med livstruende tilstande hurtigt kan få den behandling de behøver, fx ved hjælp af et system med nødnummer og/eller akutlæger på kald.
Akutsjukvård er en vigtig del af det moderne sundhedsvæsen, da den kan redde livet og forebygge varige skader hos patienter med alvorlige sygdomme eller skader.
Intubering är en medicinsk procedur där en slang, kallad en endotracheal tube, placeras i luftvägen genom munnen eller näsan till de övre luftvägarna (trachea). Detta görs vanligtvis under bedövning och med hjälp av en laryngoskop för att kunna se struphuvudet. Intuberingen används ofta under allvarlig sjukdom eller skada när patienten inte kan andas på egen hand, behöver ventilatorstöd eller skydda luftvägarna från aspiration av maginnehåll eller blod. När tuben är placerad korrekt, kontrolleras positionen med röntgen och/eller kapnografi (mätning av koldioxid i utandningsluften). Intubering kan vara ett tillfälligt eller permanent stöd beroende på patientens medicinska tillstånd.
"Generalanestesi" är en medicinsk tillstånd som innebär att en patient under en operation eller ett ingrepp helt saknar medvetande, känsel och muskelkontroll. Det uppnås genom att ge patienten anestetiska läkemedel som verkar på centrala nervsystemet och får patienten att somna djupt. Under generalanestesi kan även andningen, hjärtverksamheten och andra kroppsliga funktioner ställas in eller regleras med hjälp av medicinsk utrustning. Patienten kommer inte ihåg något av ingreppet eftersom minnesfunktionerna är påverkade under anestesiperioden.
'Airway remodeling' is a term used in the medical field to describe the structural changes that occur in the airways of the lungs as a result of chronic inflammation, often seen in conditions such as asthma. These changes include thickening of the airway walls, increased muscle mass around the airways, and an increase in the number and size of blood vessels. The remodeling process can lead to narrowing of the airways, making it harder for air to flow in and out of the lungs, resulting in symptoms such as wheezing, coughing, and shortness of breath. It is thought that airway remodeling may contribute to the progression of asthma and make it more difficult to control with medication.
Luftvägsmotstånd (Airway resistance) är ett mått på hur mycket luften möttr resistans när den passerar luftvägarna under andningen. Det beräknas som förhållandet mellan tryckfallet över luftvägarna och flödet av luft genom dem. Luftvägsmotståndet kan vara ökat vid olika lungsjukdomar, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och lungemfysem. Ökat luftvägsmotstånd kan leda till andnöd och sämre syresättning i blodet.
Pierre Robin-syndrom är ett sällsynt medfött syndrom som kännetecknas av tre huvudsakliga symptom:
1. En liten eller underutvecklad underkäke (mikrognati)
2. En uppåtriktad tunga (glossoptosis) som kan orsaka svårigheter med att suga, svälja och tala
3. En kluven paltett (cleft palate), vilket innebär att hårda gommen saknar en normal sammanväxt mellan munhålan och näshålan.
Detta syndrom kan också vara associerat med andra anatomiska avvikelser, såsom nedsatt hörsel eller strupeproblem. Pierre Robin-syndromet orsakas vanligtvis av en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer under fostertiden. Behandlingen kan omfatta olika terapier, som till exempel logopedi, tandvård och eventuellt kirurgi för att korrigera anatomiska avvikelser.
En trakeostomi är ett chirurgiskt ingrepp där man skapar en permanent öppning (stoma) i halsen, för att få tillgång till luftstrupen (trachean). Detta görs vanligen när luftvägen är blockerad eller störd på något sätt, till exempel vid struma, missbildningar, skador eller sjukdomar som cancer.
Efter operationen får patienten bära en speciell andningsmask (trakeostomitub) i öppningen för att underlätta andningen. Trakeostomi kan vara permanent eller tillfällig, beroende på orsaken till behandlingen och patientens hälsotillstånd.
'Akuta situationer' kan definieras som medicinska tillstånd eller händelser som kräver omedelbar utvärdering, behandling och/eller övervakning för att undvika allvarliga skador eller dödsfall. Dessa situationer kan vara livshotande eller inte, men de kräver i alla fall snabb medicinsk respons på grund av deras potential att orsaka fortsatt skada om de inte behandlas omedelbart.
Exempel på akuta situationer inkluderar, men är inte begränsade till:
* Akut coronarsyndrom (ACS), inklusive hjärtinfarkt och instabil angina pectoris
* Akut respiratorisk distress (ARDS)
* Sepsis och septisk chock
* Anafylaxi
* Krampanfall
* Höga blodtryckskriser
* Diabeteskriser, inklusive hypoglykemi och hyperglykemi
* Akut njursvikt
* Hjärnblödningar och subaraknoidalblödningar
* Trauma, inklusive skalltrauma och andra allvarliga skador
Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av 'akuta situationer' kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen.
"Akutmedicin" refererer til den gren av medicinen som fokuserer på diagnose, behandling og overvåning av akutte sykdommer eller skader, det vil si søktejenester for pasienter som har pludselige, alvorlige helseproblemer som krever økt oppmerksomhet og behandling på kort tid. Dette kan inkludere akutte infeksjoner, hjertetilstande, lunne- eller leverproblemer, skader, akutte psykiske kriser og andre akutt utviklede tilstander. Akutmedisinskenen omfatter ofte økt bruk av teknologi og avanserte undersøkelser for å stille en korrekt diagnose og foreta behandling så raskt som mulig.
"Ambulansflyg" er en medisk betegnelse for lufttransport af patienter som enten er alvorligt syge eller skadede, og som kræver speciel medicinsk overvågning og behandling under transporten. Denne form for flytransport udføres typisk med specielt udrustede fly, som kaldes "luftambulancer", der er udstyret med særlig medicinsk udstyr, såsom monitorer, defibrillatorer, ilt og infusionsudstyr.
På luftambulancen arbejder en specielt uddannet besætning, herunder pilot, flyvevæsenforsynpersonale og en eller flere læger eller sygeplejersker med særlig kompetence inden for akut- og intensivmedicin. De overvåger og behandler patienten under transporten, så der sikres den bedst mulige medicinske behandling på vejen til et hospital eller andet behandlingssted.
Ambulansflyvning kan være livsvigtig for patienter, der har oplevet alvorlige ulykker, som f.eks. bilulykker, arbejdsulykker eller sportsrelaterede skader, samt for patienter med alvorlige sygdomme, der kræver specialiseret behandling på et hospital, der ikke ligger i nærheden af deres bolig.
Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.
Medical definition of "Equipment Reuse" refers to the practice of using medical equipment or devices multiple times, on different patients, after they have been properly cleaned, disinfected, and sterilized according to established protocols. This is a common practice in healthcare settings as a way to reduce costs and waste, while still ensuring patient safety.
It's important to note that not all medical equipment can be safely reused, and the decision to reuse equipment should be based on a number of factors, including the type of equipment, the manufacturer's instructions, and the infection control policies of the healthcare facility. Additionally, proper documentation and tracking of the reprocessing and reuse of equipment is essential to ensure patient safety and regulatory compliance.
I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question. If you are asking for a medical definition of "stent lock," I'm afraid there is no widely recognized medical term with that exact name. However, if you meant to ask about a "stent occlusion" or "stent thrombosis," those are well-established medical terms that refer to the blockage or clotting of a stent, which is a small mesh tube that is often used to keep open narrowed or blocked blood vessels.
A stent occlusion can occur when blood clots form inside the stent and block the flow of blood through the vessel. This can lead to serious complications such as heart attack, stroke, or tissue damage. Stent thrombosis is a potentially life-threatening condition that requires prompt medical attention.
If you meant to ask about something else, please let me know and I will do my best to provide a helpful answer!
Laryngopharyngeal reflux (LPR) är när magont i leveransvätska (majsyra) når upp i struphuvudet och stämbandsregionen. Detta kan orsaka en rad symtom som heshet, halskramper, irriterad svalg, hosta och andnöd. LPR skiljer sig från det mer välkända tillståndet gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) genom att patienter med LPR ofta inte upplever den typiska symptomen som syrabränna i bröstet eller illamående. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, undersökning och ibland speciella tester som 24-timmars pH-monitorering eller fiberoptisk laryngoskopi. Behandlingen innefattar ofta livsstilsförändringar, såsom att undvika mat och drycker som kan försämra reflux, viktminskning och upphörande med rökning. I vissa fall kan mediciner som protonpumpshämmare vara aktuella för att minska magsyreproduktionen.
Struphuvudsjukdomar, även kända som stapediopati, är en grupp sjukdomar som drabbar struphuvudet, det smala området mellan örat och näshålan. Struphuvudet innehåller tre små ben (stigbylle, hammare och stämband) som är viktiga för att överföra ljudvibrationer från yttre örat till innerörat.
Struphuvudsjukdomar kan orsaka problem med hörseln, jämviktssinnet eller båda. De vanligaste symptomen på struphuvudsjukdomar inkluderar hörselnedsättning, tinnitus (ljud i örat), instabilitet eller svårigheter att hålla balansen.
Det finns olika typer av struphuvudsjukdomar, men de flesta fall orsakas av infektioner, trauma, genetiska faktorer eller åldersrelaterad degeneration. Några exempel på struphuvudsjukdomar är otoskleros, Menieres sjukdom och labyrintit.
Otoskleros är en progressiv tillstånd där benvävnaden runt stigbyllet i innerörat bildar hårda avlagringar som kan förhindra rörelserna hos stigbyllet, vilket orsakar hörselnedsättning.
Menieres sjukdom är en sjukdom som drabbar innerörats balansorgan och kännetecknas av perioder av ytterst starka attacker av vertigo (svindel), hörselnedsättning och tinnitus.
Labyrintit är en inflammation i innerörat som kan orsaka symtom som svårigheter att hålla balansen, illamående och kräkningar, samt hörselnedsättning eller tinnitus.
En bronkoskop är ett medicinskt instrument som används för att undersöka och undersöka luftvägarna, särskilt de nedre luftvägarna som bronker och lungornas mindre grenar. Bronkoskopet består av en smal, böjlig tub med en diameter på några millimeter, som har en lins och en ljuskälla monterade vid änden. Tuben är också utrustad med ett optiskt system som möjliggör direkt seende genom bronkoskopet när det införs i luftvägarna.
Bronkoskopi, den procedur där bronkoskop används, kan ge information om struktur och funktion av de nedre luftvägarna, hitta orsaken till andningssvårigheter eller kronisk hosta, ta prover för mikrobiologiska studier, diagnostisera och behandla cancer i luftvägarna, samt utföra terapeutiska procedurer som exempelvis avlägsnande av främmande kroppar eller inflammationer.
Bronkoskopi är en relativt smärtfri procedure och utförs vanligen under lokalbedövning, men kan också göras under sedering eller allmänbedövning beroende på patientens behov och preferenser.
'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:
1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.
Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.
Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.
'Klinisk kompetens' refererer til en individ's evne til at anvende sine kundskaber, færdigheder og attitude i praktisk, realverdenskontekst for at levere effektiv, sikker og passende medicinsk varetægt for patienter. Det inkluderer evnen til at tage en patients historie, udføre fysiske eksaminationer, analysere laboratorie- og diagnostiske data, stille en diagnose, udvikle og implementere en behandlingsplan, evaluere effekten af behandlingen og forbedre kommunikation med patienter, deres familier og andre sundhedspersonale. Klinisk kompetens kræver også evnen til at vurdere et patients helbred i bredere perspektiv, tage hensyn til de sociale, kulturelle og emotionelle aspekter af deres liv og have respekt for deres selvbestemmelse og præferencer.
'Glottis' er en medisinsk terminologi som refererer til den del av stemmebåndet (svangeren) som kan åpnes og lukkes for å regulere luftfluksen under respirasjon og produserer stemmen. Det består av de tilsvarende hullene i de to stemmebåndene og den tvillingformede styre muskelen (musculus vocalis) som kontrollerer dem. Glottis er en viktig struktur for å foretage tale, sang, skrik og andning.
'Nackskador' refererar till skador eller skada på halsregionen, inklusive muskler, senor, ligament, kotblock, nerver och blodkärl. Detta kan orsakas av en rad olika mekanismer, såsom trafikolyckor, sportrelaterade skador, arbetsrelaterade skador eller olyckor i vardagen. Nackskador kan variera från milda till allvarliga och kan orsaka smärta, stelhet, svaghet, sängkrympning, känselbortfall och/eller koordinationssvårigheter. I allvarligare fall kan nackskador leda till komplikationer såsom rörelseförlust eller andnings- eller hjärtproblem.
'Sugning' er en medisinsk behandlingsmetode hvor et vakuum skabes for å fjerne væsker eller luft fra et område i kroppen. Denne metoden brukes ofte i medisinske tilfeller som å lage dråner under operasjoner, å avvase edema (svulst) eller å fjerne infeksjonsmateriale fra sår og sår. Sugning kan også være en del av behandlingen for å hjelpe med å fjerne luft fra lungsrammen ved respiratorisk distress syndrom (RDS).
Anestesi är en medicinsk term som refererar till den tillfälliga förlusten av känsel, rörelse och medvetande, orsakad av läkemedel som kallas anestetika. Det finns olika typer av anestesi, inklusive total anestesi (där patienten är fullständigt medvetslös), regional anestesi (där en specifik del eller område av kroppen blir bedövad) och lokal anestesi (där en liten area blir bedövad). Anestesi används vanligtvis under operationer och andra medicinska ingrepp för att förebygga smärta och obehag.
Struphuvud, även känt som retrofaryngeal abscess, är en allvarlig infektion i det bakre området av halsen (retrofaryngealt område) som orsakas av en abscessbildning (pusansamling) i det fasciala rummet mellan bukofaryngeusmuskeln och den bakre halsens muskler. Struphuvud kan vara livshotande på grund av att infektionen kan sprida sig till omgivande strukturer, inklusive luftvägarna och blodomloppet.
Struphuvud kan uppstå som komplikation till en övre respirationsinfektion, såsom en vanlig halsont, eller orsakas av direkt trauma till området. Symptomen på struphuvud inkluderar svullnad i halsen, särskilt bakom strupe och i nacken, svårigheter att svälja (dysfagi), hosta, andas (dispynea) eller tala, feber, iritation och smärta i halsen. Behandlingen av struphuvud består vanligen av antibiotikaterapi, dränering av abscessen och ibland även kirurgisk intervention.
'Immobilisering' är inom medicinen ett tillstånd där rörelsefrihet i en kroppsdel eller en hel kropp är begränsad eller obefintlig. Detta kan uppnås genom användning av olika metoder såsom splintar, gipsbandage, stela skor, halskragar eller läkemedel som muskelrelaxerande preparat. Immobilisering används ofta för att behandla skador, förebygga komplikationer efter operationer och under vissa medicinska undersökningar.
Flygmedicin, även känd som aerospace medicine, är ett medicinskt specialitet som handlar om att undersöka, bedöma och hantera hälsorelaterade frågor som rör flygpersonal, passagerare och andra individer som arbetar inom luftfartsindustrin. Flygmedicinska experter har en djup kunskap om de unika fysiologiska utmaningarna som kan uppstå under flygning, såsom minskad luftfuktighet, tryckförändringar och exponering för höga ljudnivåer. De arbetar också med att utveckla och implementera preventiva åtgärder för att minimera hälsoriskerna relaterade till flygning.
En viktig del av flygmedicinen är att bedöma flygpersonalens fysiska och mentala skicklighet för att säkerställa att de är kapabla att utföra sina uppgifter under flygningar. Flygmedicinska experter utför regelbundna hälsokontroller på piloter, flygtekniker och andra flygbesättningsmedlemmar för att upptäcka eventuella hälsoproblem som kan påverka deras förmåga att arbeta säkert i luften. De ger också råd om hur man hanterar akuta sjukdomstillstånd eller skador under flygning, inklusive första hjälpen och läkemedelsbehandling.
Flygmedicinska experter arbetar ofta i samarbete med andra medicinska specialister, såsom kardiologer, neurologer och psykiatriker, för att bedöma och behandla komplexa hälsoproblem hos flygpersonal. De kan också vara involverade i utformningen och implementeringen av säkerhetsregler och riktlinjer inom luftfartsindustrin, för att minimera hälsorisker och förbättra säkerheten under flygningar.
Luftstrupsförträngning (eng. Tracheal compression) är ett medicinskt tillstånd där någonting trycker på luftstrupen (trakean), vilket kan orsaka andningssvårigheter eller andnöd. Orsakerna kan variera, men de vanligaste är abnorma vävnads- eller kärlväxtar i halsområdet, såsom tumörer, cystor eller förtjockad vävnad. Andra möjliga orsaker kan vara struphuvudscancer, förstorade lymfknutor, goitre (förstoring av sköldkörteln) eller anatomiska avvikelser som födda missbildningar. Symptomen på luftstrupsförträngning kan inkludera hosta, stridor (ett pipande eller vispande ljud under andningen), andnöd, yrsel, svimning eller i värsta fall andningsstopp. Diagnostiseringen av luftstrupsförträngning innebär vanligtvis en kombination av medicinsk historia, fysiska undersökningar och bilddiagnostiska tester som röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen beror på orsaken till luftstrupsförträngningen, men kan innefatta kirurgiskt avlägsnande av abnorma vävnader eller kärl, strålbehandling, medicinsk behandling eller andningsstöd.
Medicinskt talat betyder "inandning av maginnehåll" (engelska: "aspiration of gastric contents") när maginnehållet, som består av föda, magsaft och andra vätskor, dras in i luftvägarna och når lungenvävnaden. Detta kan orsaka en rad symtom och komplikationer, såsom hosta, andningsbesvär, irriterad struphuvudssmärta, bröstsmärta, yrsel, kräkningar och i värsta fall lunginflammation (pneumoni).
Inandning av maginnehåll kan inträffa vid olika tillstånd, exempelvis vid medvetslöshet, illamående, kräkningar, sjukdomar som påverkar nerver och muskler i halsen eller vid operationer i mag-tarmkanalen. För att förebygga inandning av maginnehåll använder sig läkare ofta av olika metoder, såsom positionering av patienten under operationer, användande av speciella slangar för att tömma magsäcken och användande av läkemedel som reducerar magsaftproduktionen.
Inhalationsanestesi är en form av generell anestesi där patienten får in inspirationen av en gasblandning som innehåller anestetika med syre, och ibland även med andra ämnen som exempelvis kvävgas eller luft.
Denna metod ger en snabb insättning och kontroll över anestesiplanen, samt en lättare och snabbare uppvaknande efter operationen jämfört med vissa andra former av anestesi. Inhalationsanestesi används ofta vid kortare operationer eller vid operationer där det är viktigt att ha möjlighet att snabbt justera djupet av anestesin under proceduren.
"Andningsvård" (ventilation in medical English) refererar till behandlingar och tekniker som används för att hjälpa eller ersätta andningen hos en person. Detta kan involvera mekanisk ventilation med hjälp av en maskin som pressar luft eller syre in i lungorna via en tub som placerats i luftvägarna (endotrachealtub). Andningsvård kan också innefatta icke-invasiva tekniker, såsom kontinuerligt positivt lufttryck (CPAP) eller bipap, där luft trycks in genom en mask som sitter över näshålan och munnen.
Andningsvården kan vara nödvändig för patienter med andningssvikt orsakad av skada, sjukdom eller operation. Det är också en del av intensivvården och används ofta för patienter som är i koma eller under bedövning under operation. Andningsvården måste övervakas och justeras kontinuerligt av välutbildad personal för att säkerställa att patienten får tillräckligt med syre och tar bort koldioxid från kroppen.
"Lifesustaining care" är en term inom medicinen som refererar till behandlingar och ingrepp som ges för att stödja livet hos en patient som inte kan leva på egen hand. Detta kan inkludera olika typer av behandlingar beroende på patientens specifika behov, men kan omfatta syrgas, ventilatorbehandling, dialys, intravenös näring och mediciner för att stödja hjärt-kärlsystemet.
Det är viktigt att notera att livsuppehållande vård inte behandlar underliggande sjukdom eller skada, utan snarare ger stöd till de grundläggande funktionerna i kroppen för att hjälpa patienten att överleva tills eventuellt en kurativ behandling kan ges eller om patienten eller familj är redo att diskutera livets slut.
Livsuppehållande vård bör inte förväxlas med "livförlängande vård", som är en term som används för att beskriva behandlingar som ges för att försöka förlänga livslängden, även om detta kan innebära att patienten får lidande utan någon möjlighet till återställelse eller förbättring av kvaliteten på livet.
Succinylkolin (engelska: Succinylcholine) är ett skelettmuskelrelaxerande medel som används inom anestesi för att underhålla muskulaturens relaxering under kirurgiska ingrepp. Det är en kvicksilverförening av två acetylkolinmolekyler och verkar genom att aktivera de nicotiniska receptorerna på den postsyaptiska membranen hos slutna muskelfiber, vilket leder till en koncentrationsberoende inaktivering av muskelns kontraktila apparat.
Succinylkolin har en snabb början på verkan (ungefär 60 sekunder) och en kort varaktighet (ungefär 5-10 minuter), vilket gör det till ett användbart verktyg för att underlätta intubering av luftvägen eller för att utföra snabba operationer.
Det bör dock noteras att succinylkolin kan orsaka potentialt livshotande biverkningar, såsom hyperkalemi (höga potasievärden i blodet), vilket kan utlösa farliga hjärtrytmrubbningar. Dessa biverkningar är vanligare hos patienter med förhiggande neurologiska eller muskulära tillstånd, såsom cerebral pares, myasthenia gravis och dylikt.
Sjukdomsbehandling (eng. Disease treatment) är enligt medicinskt perspektiv insatsen av preventiva, diagnostiska och terapeutiska metoder för att behandla eller läka en sjukdom hos en individ. Detta kan innefatta användning av mediciner, kirurgi, rehabilitering, psykoterapi eller andra interventioner som är riktade mot att lindra symtom, förbättra livskvaliteten, reducera komplikationer och förlänga livslängden. Sjukdomsbehandling kan också omfatta stödjande vård för att hantera smärta, ångest eller andra besvär som kan uppstå under behandlingsprocessen.
Målet med sjukdomsbehandling är att hjälpa patienten att nå och upprätthålla en bättre hälsostatus, förbättra deras funktion och öka deras livskvalitet. Behandlingens metoder väljs ofta baserat på evidensbaserad medicin, där beslut om behandling stöds av forskningsresultat och erfarenheter från kliniska prövningar. Dessutom kan individuella faktorer som patientens preferenser, allmänt hälsotillstånd, komorbiditeter och ålder tas i beaktande vid behandlingsbeslut.
I'm sorry for any confusion, but "Gravitation" is typically not a term used in medical definitions. It is a fundamental force in physics that describes the attraction between two objects with mass. The more mass an object has, the stronger its gravitational pull. This force is what keeps us on the ground and what causes objects to fall towards the earth when dropped. I hope this clarification helps! If you have any questions related to medical definitions, I would be happy to help.
Syrebrist i hjärnan, även känd som cerebral hypoxia, är ett tillstånd där hjärnbarken inte får tillräckligt med syre för att fungera korrekt. Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive låg syrehalt i blodet (hypoxemi), sänkt blodtryck eller avstannad cirkulation till hjärnan.
När hjärnbarken inte får tillräckligt med syre kan celler börja skadas och slutligen dö, vilket kan leda till varierande grader av neurologisk skada beroende på svårighetsgraden och tiden under vilken hjärnan saknar syre. Symptomen på syrebrist i hjärnan kan inkludera förvirring, minnesförlust, yrsel, stelhet, svag muskelkontroll, andningssvårigheter och i allvarliga fall medvetslöshet eller koma.
En videoinspelning är ett digitalt eller analogt lagringsdokument som innehåller rörlig bild och ljud. Inom medicinen kan videoinspelning användas för att dokumentera kroppens yttre eller inre, till exempel med hjälp av en endoskopisk kamera under en operation eller en ultraljudsundersökning. Videoinspelningar kan också användas i utbildningssyfte för att demonstrera kliniska scenarier eller procedurer.
Intraoperativa komplikationer refererer til uventede problemer eller reaktioner, der opstår under en operation. Disse kan have forskellige årsager og udformninger alt efter operationsarten og den enkelte patients helbredstilstand. Nogle eksempler på intraoperative komplikationer kan være:
1. Blødning: Hvis der opstår betydelig blødning under operationen, kan det forsinke proceduren, forringe synsforholdene og øge risikoen for andre komplikationer som blodmangel (anæmi) og chock.
2. Infektion: Selvom der tages forholdsregler mod infektion under en operation, kan bakterier alligevel trænge ind i kroppen og forårsage infektioner. Disse kan være lokaliseret eller spredte.
3. Skade på nerver eller blodkar: Under visse operationsformer er risikoen for skader på nerver eller blodkar forhøjet. Dette kan medføre langvarige følger som smerter, svaghed, formindsket følelse og/eller manglende funktion i de berørte områder.
4. Reaktioner på anæstesi: Anæstesi er en vigtig del af mange operationer, men der kan opstå bivirkninger eller alvorligere reaktioner under administrationen. Disse kan inkludere forhøjet blodtryk, lavt blodtryk, hjerterytmestørrelser og andre livstruende tilstande.
5. Komplikationer ved indgreb i specifikke organer: Afhængigt af operationsarten kan der opstå komplikationer relateret til det pågældende organ eller system. For eksempel kan der forekomme lungeskader under thoraxkirurgi, tarmperforation under bughuleoperationer og andre alvorlige følger.
6. Infektioner: Infektioner er en hyppig komplikation efter operationer. Disse kan forekomme lokalt i operationssåret eller systemisk i hele kroppen. Hvis de ikke behandles korrekt, kan infektioner medføre alvorlige følger og forlænget hospitalsophold.
7. Blødninger: Blødninger under eller efter operationen er en alvorlig komplikation, der kan resultere i livstruende tilstande som hypovolemi og hypotension. Disse kan kræve yderligere operationer for at stoppe blødningen og genoprette den normale fysiologiske balance.
8. Tromboembolier: Operationer, specielt de lange, stillesiddende indgreb, øger risikoen for tromboembolier. Dette inkluderer blodpropper i dyb venetrombose og lungeemboli, der kan medføre alvorlige følger som hypoxi, hjertestop og død.
9. For tidlig udskrivning: Hvis patienten udskrives for tidligt fra hospitalet uden at have fuldt genoprettet sin fysiologiske balance, kan det medføre alvorlige komplikationer som dehydrering, hypotension og infektion.
10. Medicinsk fejltagelse: Fejlagtig diagnose eller behandling af patienten under eller efter operationen kan føre til alvorlige følger og død. Dette inkluderer både fejl i diagnostiske tests, fejl i medicinsk dokumentation og fejl i læge-patient-kommunikation.
## Komplikationer efter hjerteoperationer
Hjerteoperationer er komplekse indgreb, der indebærer en række risici for patienten. Nogle af de hyppigste komplikationer efter hjerteoperationer omfatter:
1. Hjertestop: Hvis patientens hjerte stopper under eller efter operationen, kan det medføre alvorlige følger som hypoxi, hjerneskade og død.
2. Lungeemboli: Blodprop i lungerne kan forekomme efter hjerteoperationer og medføre alvorlige følger som hypoxi, hjertestop og død.
3. Infektion: Hvis patienten udvikler en infektion efter operationen, kan det forsinke genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som sepsis, multiorganismeafstemning og død.
4. Blødning: Hvis patienten udvikler en blødning efter operationen, kan det forsinke genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som hypovolemi, hypotension og død.
5. Revisionsoperation: Hvis patientens hjerte ikke fungerer korrekt efter operationen, kan det kræve en revissionsoperation for at retablere hans fysiologiske balance.
6. Stroke: Hvis patienten udvikler en stroke efter operationen, kan det medføre alvorlige følger som hjerneskade, paralyse og død.
7. Nyriskade: Hvis patientens nyrer ikke fungerer korrekt efter operationen, kan det forsinde genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som akutt nyrestop og død.
8. Psykologisk stress: Hvis patienten oplever psykologisk stress efter operationen, kan det forsinde genopretningen af hans fysiologiske balance og medføre alvorlige følger som depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion.
Hvis patienten oplever nogen af disse følgevirkninger efter operationen, bør han søge øjeblikkelig medicinsk behandling for at reducere risikoen for yderligere skader eller død.
'Luftrör' är ett medicinskt begrepp som refererar till de rörformiga strukturerna i kroppen som andningsluften passerar genom. Det finns två typer av luftrör: det övre och det nedre.
Det övre luftröret, också känt som näsa och svalg, börjar vid näsborrarna och fortsätter ner till struphuvudet. Det består av tre delar: näshålan, svalget och näsöppningarna i svalget (choanae).
Det nedre luftröret är en fortsättning på det övre luftröret och börjar vid struphuvudet och fortsätter ner till lungorna. Det består av två delar: luftstrupen (trachea) och de två bronkerna som delar sig och leder in i vardera lunga.
Luftrörens främsta funktion är att transportera luft till och från lungorna under andningen, så att syre kan tas upp av kroppen och koldioxid kan avges som en biprodukt.
'Vård vid livshotande sjukdom' (engelska: 'Palliative care for life-threatening illness') är en begrepp inom medicinen som refererar till den omfattande, aktiva, kontinuerliga vården och stöd som ges till patienter med allvarlig, ofta obotlig sjukdom, samt deras anhöriga. Syftet är att förbättra patientens kvalitet på livet, lindra smärta och andra besvär, stötta psykosocialt och spirituellt, samt hjälpa till att fatta beslut om behandlingar baserat på patientens önskemål, värderingar och preferenser.
Denna form av vård kan ges i alla stadier av sjukdomen, inklusive under aktiv behandling av underliggande sjukdom, under tiden då sjukdomen är i remission eller när den slutliga stadiet av livet närmar sig. Vård vid livshotande sjukdom kan ges på olika platser, såsom sjukhus, vårdhem, hemadministrerad vård och hospis.
Det är viktigt att skilja på begreppen 'Vård vid livshotande sjukdom' och 'Hospisvård'. Hospisvården är en del av vården vid livshotande sjukdom, men den fokuserar specifikt på patienter som befinner sig i slutstadiet av sin livslängd och behöver stöd för att hantera smärta och andra symtom, samt psykosocialt och spirituellt stöd under de sista dagarna, veckorna eller månaderna av livet.
'Högfrekvent jetventilation' (HFJV) är en form av mekanisk ventilation som innebär att patienten ges andningsstöd med mycket höga andningsfrekvenser, ofta över 100 andetag per minut. Detta görs vanligen med hjälp av en respirator som levererar små volymer luft i snabba intervaller.
Den huvudsakliga användningen av HFJV är att behandla svåra former av respiratorisk distress, såsom akut lungödem, ARDS (akut respiratorisk distress syndrom) och mekanisk ventilationsrelaterad lungskada. Genom att använda mycket höga andningsfrekvenser kan HFJV hjälpa till att rensa ut koldioxid från blodet och förhindra en ökning av koldioxidnivåerna i blodet (hyperkapni).
Det är viktigt att notera att användningen av HFJV bör övervägas vara en utlösande faktor för barotrauma, som orsakas av höga tryck i lungorna. Därför bör andningsvolymerna hållas så låga som möjligt under HFJV-behandlingen.
Medicinsk revision (eller genoptagelse) refererer til en systematisk gennemgang og vurdering af en patients medicinbehandling, ofte udført af en læge eller farmaceut. Formålet med en medicinsk revision er at sikre, at patienten modtager den mest hensigtsmæssige og sikre medicinbehandling, der tager hensyn til deres sygdomme, behandlingsmål, bivirkninger, forebyggelse af medicinsk uhensigtsmæssighed og økonomi.
Under en medicinsk revision undersøges følgende:
1. Anvendelighed: Er patientens sygdomme korrekt diagnosticeret, og er de forskellige lægemidler tilstrækkeligt effektive til at behandle dem?
2. Kontraindikationer: Er der nogen modsatrettede virkninger eller kontraindikationer, som bør overvejes i forbindelse med anvendelsen af de enkelte lægemidler?
3. Interaktioner: Kan der forekomme uønskede virkningsforstærkninger eller -svækkelser, når flere lægemidler kombineres?
4. Dosering: Er de anvendte doser af lægemidlene sikre og effektive, og er der brug for justeringer i tilfælde af ændringer i patientens vægt, alder eller nyrengang?
5. Bivirkninger: Har patienten oplevet ubehagelige bivirkninger som følge af lægemidlerne, og hvordan kan disse forbedres eller undgås i fremtiden?
6. Alternativer: Er der andre, mere hensigtsmæssige behandlingsmuligheder til rådighed, herunder ikke-medicinske alternativer?
7. Patientens forståelse og samarbejde: Har patienten forstået anvisningerne til brug af lægemidlerne, og er der behov for yderligere vejledning eller støtte?
8. Overvågning: Hvilke tegn på komplikationer skal overvåges, og hvornår skal patienten søge lægehjælp i tilfælde af uventede problemer?
9. Planlægning af gentagelse: Når skal patienten kontrolleres igen for at evaluere effektiviteten og sikkerheden af behandlingen, og hvornår skal lægemidlene genanbefales eller ophøre?
10. Dokumentation: Er alle beslutninger dokumenteret i patientens journal, herunder anvisninger til brug, overvågning og gentagelse af behandlingen?
I svenska medicinska sammanhang används begreppet andningssystemet ofta för att referera till de strukturer i kroppen som är involverade i respirationen, det vill säga processen där syre tas in och kolmonoxid avges.
Andningssystemet kan delas upp i övre och undre andningsvägar. Övre andningsvägen inkluderar näsa, näsanghålor, svalg och struphuvud. Undre andningsvägen består av luftrör, bronker, lungornas bronkioler och alveoler.
När luften andas in genom näsan eller munnen passerar den först övre andningsvägen. Här värms luften upp, fuktas den och renas den från främmande partiklar med hjälp av cilier och slem i svalget och näshålorna.
Därefter passerar luften genom luftröret ner till lungorna. I lungorna delar sig luftröret upp i två bronker som leder in till vardera lunga. Bronkerna delar sig sedan upp i allt mindre grenar, kallade bronkioler, som slutligen mynnar ut i de små luftsäckarna, alveolerna.
I alveolerna sker gasutbytet mellan luften och blodet. Syret diffunderar från luften in i blodet medan kolmonoxiden diffunderar ut från blodet och andas ut.
'Tunga' er en medisinsk term som refererer til en parazitt som heter Tunga penetrans, også kjent som jyvoticka. Denne parasitten kan infisere huden, særlig på bare hud i føtter og hender, og forårsake et betennelsesreaksjon. Det er vanligere å finne denne art av parazitt i subsaharisk Afrika og Latin-Amerika. Symptomer inkluderer kløe, smerte, irriterende hudløsning og eventuelt infeksjon hvis ikke det behandles rettzeitlig.
'Patient Positioning' refererar till att placera patienten i en specifik och komfortabel läge under en medicinsk undersökning, operation eller behandling. Detta görs ofta för att ge läkarpersonal bättre tillgång till den del av kroppen som ska behandlas, för att minska risken for komplikationer och för att patienten ska ha det så bekvämt som möjligt under proceduren.
Exempel på olika positioner inkluderar:
* Supine (liggande på ryggen)
* Prone (liggande på mage)
* Lateral decubitus (liggande på sidan)
* Lithotomy (med benen i stolarposition)
* Trendelenburg (med huvudet lägre än kroppen)
* Reverse Trendelenburg (med huvudet högre än kroppen)
Patient Positioning kan ha stor betydelse för patientens välbefinnande och säkerhet under en operation eller behandling, och det är därför viktigt att det görs korrekt.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.
Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.
Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.
En halskota (latin: cricoid cartilage) är en ringformad broskstruktur i struphuvudet. Den utgör den mest nedre, och nästan cirkulära, delen av struphuvudet och ligger omedelbart under stämbanden. Halskotan har en viktig funktion vid andningen och under konstgjord andning (intubation) då den används som ett grepp för att hålla luftvägen öppen och förhindra att mat och slem tränger ner i lungorna.
Bronkiell hyperreaktivitet (BHR) är en medicinsk term som refererar till en ökad benägenhet för de luftburna vägarnas muskler i lungorna, specifikt bronkien, att reagera på olika stimuli genom att kontrahera och orsaka en förträngning av luftvägarna. Detta leder till andningssvårigheter som hosta, bröstsmärta och diffus dyspni (andnöd). BHR kan vara associerat med flera olika lungrelaterade sjukdomar, inklusive astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och bronkiell inflammation.
Det är värt att notera att det finns ingen specifik gräns för hur mycket en persons luftvägar måste reagera för att diagnostiseras med BHR, utan istället bedöms individuella reaktioner i relation till den specifika provokationen och den personens bakgrund och symptom. Provokationsprov används ofta för att fastställa diagnosen, där luftvägarnas respons på olika stimuli, som till exempel metakolin eller histamin, mäts.
'Svalginflammation' är ett medicinskt begrepp som inte används på engelska, så det saknar en direkt motsvarighet på engelska. Det kan dock tolkas som en kombination av två olika medicinska tillstånd:
1. Svalga (engelska: 'dysphagia') - svårigheter att svälja mat eller dryck.
2. Inflammation (engelska: 'inflammation') - en kroppsvätskans och vita blodkropparnas reaktion på en skada, infektion eller irritation.
Således kan man säga att 'svalginflammation' är ett tillstånd där en person har svårigheter att svälja på grund av inflammation i strukturer relaterade till svalget, såsom svalgmuskler, slemhinnor eller lymfknutar. Detta kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller cancer.
Astma är en kronisk inflammatorisk luftvägsjukdom som karaktäriseras av omvända, ofta periodvis återkommande andningssvårigheter och hosta. Det beror på en ökad respons hos luftvägarnas musklatur, slemhinnor och immunförsvar mot olika utlösande faktorer som till exempel allergier, luftföroreningar eller infektioner. Den inflammatoriska reaktionen leder till en förträngning av de mindre luftvägarna och slemproduktion, vilket kan orsaka andningsbesvär som hosta, bröstsmärta, tryck i bröstet och diffus dyspné (andnöd). Astma klassificeras ofta som allergiskt eller icke-allergiskt beroende på dess orsak. Diagnosen astma ställs vanligtvis genom en kombination av kliniska symtom, lungfunktionstester och andningsprov. Behandlingen innefattar ofta läkemedel som inhalationssteroider, kortikosteroider, bronkdilatatorer och leukotrienantagonister för att kontrollera inflammationen och lindra symtomen.
Den atmingsorganens slimhinnan (engelska: respiratory mucous membrane) är den del av andningssystemet som är direkt exponerad för luft och innehåller cilierade epitelceller och slemkörtlar. Dess huvudsakliga funktion är att skydda lungorna från skador, infektioner och främmande partiklar genom att producera slem som fångar upp dessa ämnen och transporterar bort dem via ciliernas rörelser. Den atmingsorganens slimhinnan finns i näsa, näsrör, svalg, luftrör, bronker och lungornas mindre luftvägar (bronkioler och alveoler).
'Sår och skador' refererar till fysisk skada på kroppen, vanligtvis på huden eller vävnader under huden. Det kan vara orsakat av en rad olika faktorer, inklusive mekaniska trauma (som knivskärsverktyg, fall eller trafikolyckor), termisk skada (brännskador orsakade av eld, heta föremål eller kemikalier), elektrisk skada och kemisk skada.
Sår kan vara öppna sår som penetrerar huden och exponerar underliggande vävnad, eller stängda sår där huden inte är brutet men ändå har skadats. Öppna sår inkluderar snitt, sting, skråmärken, stick och brännskador. Stängda sår kan vara kontusioner, blåmärken eller muskelskador.
Skador kan också klassificeras som ytliga (superficial) eller djupa (deep), beroende på hur djupt skadan har trängt in i kroppen. Ytliga sår orsakar ofta mindre allvarlig skada och läker vanligtvis snabbare än djupa sår. Djupa sår kan vara mer svåra att behandla och kan leda till komplikationer som infektion, blödning och ärrbildning.
'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.
Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.
Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
'Dokumentation' betyder på dansk 'dokumentation' og er en central del af sundhedsvæsenets arbejde. Det handler om at systematisk indsamle, dokumentere og bevare oplysninger om en patients sygdomshistorie, behandling, forløb og resultater.
Dokumentationen skal være klar, nøjagtig, relevant, tilgængelig og beskyttet mod uautoriseret adgang, så patientens personlige oplysninger forbliver konfidensielle. Den anvendes af forskellige sundhedsfaglige faggrupper til at koordinere, planlægge og evaluere patients behandling, sikre kontinuitet i omsorgen og understøtte klinisk beslutningstagen.
Der findes forskellige former for dokumentation som patientjournaler, elektroniske sundhedsjournaler, medicinske noter, lægebreve, undersøgelses- og behandlingsrapporter samt laboratorie- og billedresultater. Al dokumentation skal overholde de lovmæssige krav og retningslinjer for patientdokumentation i det pågældende land.
Clinical practice guidelines, or principles, är systematiska riktlinjer som utformats för att underlätta beslut om patientvård genom att integrera de bästa tillgängliga forskningsbeviset med klinisk erfarenhet och patientens preferenser och värden. De är avsedda att stödja hälsovårdspersonal i att erbjuda högkvalitativ, säker och effektiv vård. Clinical practice guidelines kan omfatta rekommendationer kring diagnostiska eller terapeutiska procedurer, screening, prevention och annan patientvård. De utvecklas ofta av experter inom ett visst område och granskas vanligen av oberoende experter innan de publiceras.
Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).
I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.
'Patientutredning' (ofta även benämnt som 'diagnostisering') är en process där en läkare eller annan licensierad hälsovårdpersonal undersöker en patients symptom, medicinska historia och fysiska tillstånd för att fastställa en sjukdomsstatus eller en specifik diagnos. Denna process kan involvera olika typer av tester, exempelvis blodprov, röntgenundersökningar, magnetresonanstomografi (MRT) eller andra specialiserade undersökningar beroende på patientens symptom och medicinska historia.
'Patientuppföljning' är en process där en läkare eller annan licensierad hälsovårdpersonal övervakar en patients tillstånd och behandling över tid för att säkerställa att denna får den bästa möjliga vården. Detta kan innebära regelbundna kontroller, tester och justeringar av behandlingsplanen som behövs. Patientuppföljning är speciellt viktig för patienter med kroniska sjukdomar eller efter en operation för att säkerställa att de får den fortsatta vården de behöver och att eventuella komplikationer identifieras och hanteras tidigt.
'Sömn- och rogivande läkemedel' är en kategori av psykoaktiva substanser som används för att behandla sömnsörtar eller oro. De verkar genom att påverka hjärnans aktivitet och minska medvetandegraden, vilket kan underlätta sömn och ge en känsla av lugn och avspannning. Exempel på sådana läkemedel är benzodiazepiner (till exempel diazepam och lorazepam) och z-preparat (till exempel zolpidem och zaleplon). Dessa läkemedel bör användas under kort tid och under medicinsk övervakning på grund av risken för biverkningar och beroendeframkallande egenskaper.
'Patientadministration' är ett samlingsbegrepp inom sjukvården som innefattar de administrativa processer och system som används för att hantera information om patienter, deras vårdkontakter, behandlingar och administrativa uppgifter. Detta kan omfatta allt från att registrera en patients personliga data och kontaktinformation, till att schemalägga besök hos vårdpersonal, spåra laborationer och andra tester, och skapa fakturor för de tjänster som har erbjudits. Patientadministrationssystem kan också inkludera funktioner för att hantera sjukanmälningar, arbetsskador och andra sociala tjänster.
Syftet med patientadministration är att underlätta för vårdenheterna att effektivt och säkert hantera patientinformation, se till att rätt behandling ges vid rätt tidpunkt, och stödja kommunikationen mellan olika vårdpersonal och -enheter. Patientadministrationssystem är därför en integrerad del av den elektroniska journalen och andra informationssystem inom sjukvården.
"Bronchsammandragning" er en medisinsk term som refererer til å høre lyden av luftpassasjen i de større bronkene under veiledning av et stetoskop. Denne lyden er normalt ikke hørbar under normal avlytning, men kan oppdages ved å trykke stetoskopet hardt mot brystet over de store bronkene. Bronchsammandragningen kan være forstærket ved forskjellige lungsymptomer som eksempelvis infeksjoner, astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Lyden av bronchsammandragning er karakteristisk fordi den låter høyere pitchet og skarpere enn lyden av normal ånding. Den kan også være mer hørbar under utåt-ånding (ekspirium) enn innåt-ånding (inspirium).
Det er viktig å undersøke for bronchsammandragninger når en pasient har symptomer som kan tyde på en lungsjukdom, da det kan være et indikator på en alvorlig situasjon.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Pan American World Airways
George Soros
PDE5-hämmare
Flygbonusprogram
TUI Airlines
Tokyo-Hanedas internationella flygplats
Boeing 737
Mukopolysackaridos typ VI - Socialstyrelsen
Walther-Sturesson, L.<...
Republic Airways - Transforming the Pilot Training Model | Dell SVERIGE
Mukopolysackaridos typ I - Socialstyrelsen
Deluxe Difficult Airway Trainer produkter| Laerdal Medical
Pan American World Airways - Wikipedia
Publikationer
Lag om franchising
Segrarna i Business Travel Awards | SBTA
Välbefinnande på jobbet | Styrkebaserad utveckling och välbefinnande
Geriatrisk trauma - akuten.li
Fredagskrönikan: Flitens lampa är tänd på ett övergivet kontor! - Travel News
Sladdens Memoarer - Köttbullar - Stefan Eng
New York Times
November 2016 - TFHS Portal and Blog
Readyfortakeoff
RÄTTSPRAXIS: Rättsprocesser om funktionsdiskriminering - Artikel 19 som verktyg
Våra kunder | Techstep
Lufthansa dotterbolag
Air Canada och United utökar reseförbindelserna mellan Kanada och USA - Turist Guiden
Hur dataintrång påverkar företagsvärderingar | MetaCompliance
Uppsatser.se: KRITISK INCIDENT TEKNIK CIT
Köp Amgen Aktier (2022) | Granska NASDAQ:AMGN Aktie | BAMagazine.com
Spartacus Invest: maj 2012
HOSE - Frontier Vietnam
DiVA - Sist publisert
December 2021 - Energiomställning
Eminent Twilight | Hard Shell Luggage | Extra stor volym - Eminent Luggage
Flygbolag3
- Pan American World Airways (eller enbart Pan Am) var ett amerikanskt flygbolag 1927-1991 och 1996-2004. (wikipedia.org)
- 11.06: Brittiska Airways och flera andra flygbolag ställer in flygningarna till flygplatsen i Tel Aviv som en följd av kriget. (nyakultursoren.se)
- Mark Galardo, Senior Vice President för Network Planning and Revenue Management på Air Canada, sa: "United är ett flygbolag i världsklass och vi är glada över att avsevärt utöka vårt väletablerade partnerskap för att ytterligare förbättra kundresan mellan Kanada och USA genom att erbjuder fler valmöjligheter, större bekvämlighet och en förbättrad flygplatsupplevelse. (turistguiden.se)
Performance1
- Bästa reception , best housekeeping, Online performance och bästa hotell-management. (travelnews.se)
World1
- I used to work as a Flight Attendant for Qatar Airways and SAS but today I'm a world traveler and have knocked off some big adventures on my bucket list. (readyfortakeoff.se)
Flygningarna1
- Ett nytt Pan American Airways Incorporated bildades och detta företag skulle utföra flygningarna åt Aviation Corporation of the Americas. (wikipedia.org)
National1
- Ismail Khan at the second annual National Conference on Water Resources, Development and Management of Afghanistan. (nyakultursoren.se)
Mars1
- Pan American Airways Incorporated etablerades den 14 mars 1927 av Henry H. "Hap" Arnold med medarbetare. (wikipedia.org)
Difficult1
- The Deluxe Difficult Airway Trainer is designed for training the management of difficult airways and features a manually inflatable tongue to simulate obstructed airway. (azurewebsites.net)
Work2
- Republic Airways boosts employee recruitment and retention by ensuring work satisfaction with mobility solutions and a hyperconverged infrastructure from the Dell Technologies portfolio. (dell.com)
- Whether enabling mobile employees to access applications and data while on-the-go or enhancing the work lives of flight crews with a concierge application, Republic Airways is deploying solutions to transform the workplace to address a growing pilot shortage. (dell.com)