En tandtekniker, också känd som dentallaboratorietekniker, är en person som är utbildad och certifierad att designa, formgestalta och framställa tandproteser, såsom tänder, kronor, broar och skumgummiformar, baserat på mallar och instruktioner från en tandläkare. De använder sig av olika material som metall, keramerikompositer och akryl för att skapa dessa proteser med stor precision och noggrannhet för att garantera patientens komfort, funktionalitet och esthétique. Tandtekniker arbetar ofta i tandläkarlaboratorier, men kan också vara anställda av tandkliniker eller driva sitt eget företag.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

Den medicinska termen "dammlånga" (engelska: "rectocele") avser en sackformad utbuktning av rektum (endast delar av tjockt tarmsystemet närmast anus) genom den muskulära skiljeväggen ("perineum") mellan rektum och slidan ("vagina") hos kvinnor. Detta orsakas vanligtvis av att det muskulära underlag som håller kroppens organ på plats, såsom bäckenbottenmuskler och ligament, försvagas eller skadas, exempelvis vid förlossningar, men kan också uppstå till följd av åldrande, övervikt eller andra sjukdomar som påverkar strukturen hos bäckenbotten.

En dammlånga kan orsaka symtom som obehag, smärta, tryck i underlivet, besvärligheter vid defekation (t.ex. att behöva pressa för att tömma tjockt tarmsystem) och ibland också urinläckage. Behandlingen kan bestå av vissa livsstilsförändringar, pelvisk gymnastik, medicinsk behandling eller i vissa fall kirurgi.

Metylmetakrylat (MMA) är ett klart, färglöst och flytande ämne som används som monomer i tillverkningen av akrylplaster och andra polymerprodukter. Det är en ester bildad från metanol och metakrylsyra.

I medicinsk kontext kan MMA användas som ett komponent i hud- eller nagellacker, men det finns också rapporter om att det har använts illegalt som fyllmaterial vid tandbehandlingar. Användning av metylmetakrylat inom odontologi är dock ifrågasatt på grund av riskerna för allergiska reaktioner, irritation och systemiska skador.

I'm sorry for any confusion, but "Paris" is a city in France and not a medical term or concept. If you have any questions related to medicine or health, please don't hesitate to ask!

'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.

Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:

* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.

För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.

Andningsstörningar (respiratory disorders) är en samlingsbegrepp för ett spektrum av medicinska tillstånd som påverkar andningssystemet och dess förmåga att fungera korrekt. Detta kan orsakas av problem med luftvägarna, lungorna eller muskulaturen involverad i andningen.

Andningsstörningar kan delas in i olika kategorier beroende på vilket problem som orsakar dem. Några exempel är:

1. Obstruktiva andningsstörningar: Detta inträffar när luftvägarna blockeras delvis eller helt, vilket gör det svårt att andas normalt. Exempel på obstruktiva andningsstörningar är astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och sömnapné orsakad av övre luftvägars obstruktion.
2. Restriktiva andningsstörningar: Detta inträffar när lungornas förmåga att expandera sig minskar, vilket begränsar deras förmåga att fyllas med luft. Exempel på restriktiva andningsstörningar är idiopatisk lungs fibros och andra interstitella lungsjukdomar, neuromuskulära sjukdomar och skador på bröstkorgen.
3. Ventilatoriska andningsstörningar: Detta inträffar när det uppstår problem med andningsmuskulaturen eller nervsystemet som styr andningen. Exempel på ventilatoriska andningsstörningar är centrala sömnapnéer, kongenital muskeldystrofi och andra neuromuskulära sjukdomar.
4. Hypoxiska andningsstörningar: Detta inträffar när syrehalten i blodet minskar till en sådan grad att det kan skada organen. Exempel på hypoxiska andningsstörningar är höjda belastningar, lungemboli och andra lungsjukdomar som förhindrar syretillförseln till lungorna.

Det är viktigt att upptäcka och behandla andningsstörningar så snart som möjligt eftersom de kan leda till allvarliga komplikationer, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, lungskador och död.

En djurskötare, även känd som en animal caretaker eller pet care specialist, är en person som är ansvarig för att ge vård och stöd till djur i olika instanser, såsom djurparker, zoo, veterinärkliniker, djursjukhus, djurhem och laboratorier. Deras uppgifter kan inkludera att fodra djuren, rengöra deras boenden, övervaka deras hälsa och beteende, ge mediciner som förskrivits av en veterinär och interagera med djuren på ett säkert och ansvarsfullt sätt. En djurskötare behöver ha goda kunskaper om djurs vård, beteende och behov, samt vara fysiskt stark och uthållig eftersom arbetet kan innebära tungt lyft och stående eller rörlighet under långa perioder.

Basalgangliesjukdomar är en grupp neurodegenerativa sjukdomar som primärt påverkar basala ganglier, en del av hjärnan som är involverad i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. De två vanligaste formerna av basalgangliesjukdomar är Parkinson's disease (PD) och Huntington's disease (HD).

Parkinson's disease är karaktäriserad av en progressiv förlust av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra, en del av basala ganglierna. Detta leder till symptom som rörelsekoordinationssvårigheter, tremor, stelhet och balansproblem.

Huntington's disease är en arvgenetisk sjukdom orsakad av en expansion av CAG-repeater i Huntingtin-genen, vilket leder till en abnorm proteinaggregering i neuronerna. Detta orsakar symptom som kognitiva svårigheter, psykiatriska problem och rörelsekoordinationssvårigheter.

Det finns också andra sällsynta former av basalgangliesjukdomar, såsom progressive supranuclear palsy (PSP) och multiple system atrophy (MSA), som har liknande symptom men skiljer sig kliniskt och patologiskt från PD och HD.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

Enligt den medicinska ordboken definieras "ambulanspersonal" som:

Personal som är ansvarig för att transportera sjuka, skadade eller rörelsehindrade patienter till och från sjukvårdsinrättningar eller andra behandlingsplatser. Ambulanspersonalen kan vara certifierade läkare, sjuksköterskor, paramediciner eller ambulanssjukvårdare beroende på land och region. Deras uppgifter inkluderar ofta att stabilisera patientens tillstånd under transporterna, utföra livräddande åtgärder om det behövs och övervaka patientens vitala tecken. De ansvarar också för att se till att ambulansen är utrustad med all nödvändig utrustning och mediciner för att hantera alla eventualiteter under transporterna.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.