Marinbiologi, även känt som havsbiologi, är ett grenområde inom biologi som fokuserar på studiet av levande organismer och deras ekosystem i marina (havsbaserade) miljöer. Detta omfattar en bred skala av forskningsområden, inklusive men inte begränsat till:

1. Studier av marina djurs, växters och mikroorganismernas struktur, funktion, adaptiv evolution och ekologi.
2. Utveckling och förändringar hos marina populationer och samhällen över tid.
3. Interaktioner mellan olika arter (exempelvis predation, symbios, konkurrens) och deras effekter på ekosystemens struktur och funktion.
4. Biogeokemi, eller de kemiska cyklerna som påverkar och formas av levande organismer i marina miljöer.
5. Effekterna av abiotiska faktorer (exempelvis temperatur, ljus, salthalt, tryck) på marina livsformer och deras anpassningar för att överleva i dessa extrema miljöer.
6. Den globala klimatförändringens inverkan på marina ekosystem, inklusive oceanisk uppvärmning, syresvält, havsnivåhöjning och oceanisk acidificering.
7. Konservationsbiologi och förvaltning av marina resurser, inklusive skydd av hotade arter och habitat, hållbar fiskepraktik och miljövänlig navigering.

Marinbiologi är en viktig vetenskap då havens hälsa och biologiska mångfald har ett direkt samband med den globala ekonomin, matbristen, klimatförändringarna och mänsklig hälsa.

Biologi är en gren inom naturvetenskapen som handlar om levande organismers struktur, funktion, evolution och interaktion med varandra och sin omgivning. Biologi kan definieras medicinskt som läran om levande vävnader, celler, molekyler och deras funktioner i relation till hälsa och sjukdom. Medicinsk biologi undersöker bland annat de biologiska mekanismerna bakom sjukdomar, utveckling av nya terapier och diagnostiska tester samt effekterna av olika behandlingsformer på kroppens celler och system.

'Aquatic organisms' are species that live in water environments, such as oceans, seas, lakes, rivers, and ponds. This category includes a wide variety of living beings, ranging from bacteria and other microscopic organisms to large marine mammals like whales and dolphins.

Aquatic organisms can be further classified into several groups based on their specific characteristics and adaptations to their environment. Some examples include:

* Plankton: small organisms that float in the water column, including both plants (phytoplankton) and animals (zooplankton).
* Nekton: actively swimming aquatic animals, such as fish, squid, and marine mammals.
* Benthos: organisms that live on or near the bottom of a body of water, including both plants (like seaweed) and animals (like crabs, mussels, and starfish).
* Neuston: organisms that live at the air-water interface, such as certain types of insects and small fish.

Aquatic organisms play a critical role in maintaining the health and balance of aquatic ecosystems, providing food and habitat for other species and contributing to important processes like nutrient cycling and carbon sequestration. They also have significant cultural, recreational, and economic value for humans, serving as sources of food, medicine, and inspiration for art and literature.

'Systembiologi' (eller 'systems biology') är ett område inom bio- och medicinvetenskap som handlar om att studera levande system, till exempel celler eller organismar, på ett integrerat sätt. Det innebär att man ser på alla delarna av systemet samtidigt och hur de interagerar med varandra, istället för att isolera och studera enskilda delar. Systembiologi använder sig ofta av matematiska modeller och datorsimuleringar för att försöka förstå de komplexa interaktionerna mellan olika delar av systemet. Målet är ofta att få en bättre förståelse av hur systemet fungerar som helhet, vilket kan användas för att utveckla nya behandlingsmetoder eller för att förutse systemets beteende under olika förhållanden.

'Oceaner och hav' är två begrepp som ofta används för att beskriva de stora vattenmassorna som täcker ungefär 71% av jordens yta. En medicinsk definition av dessa termer kan vara något svårdefinierad, eftersom de vanligtvis är relaterade till områdena inom ekologi, geografi och oceanografi snarare än medicin. Men för att ge en bred förståelse av begreppen:

- Oceaner: De är de största kropparna av vatten på jorden och är sju till antalet - Indiska, Atlanten, Stilla havet, Södra Ishavet, Nordatlanten, Norra Pacifiken och Arktis. Oceanerna innehåller cirka 97% av jordens vattenvolym och har en stor påverkan på klimatet, vädret och den globala ekologin.

- Hav: Detta är ett större samlingsbegrepp för alla stora vattenmassor, inklusive oceaner, men kan också omfatta mindre, mer inneslutna vattenkroppar som exempelvis Medelhavet och Japanska havet. Hav kan också ha en kustnära betydelse och referera till vattenmassor nära kontinentala kuster eller öar.

Det är viktigt att notera att havsmiljöer har en stor inverkan på mänsklig hälsa, både positivt och negativt. De kan vara rika i resurser som mat, mediciner och syre, men de kan också utgöra en källa till sjukdomar och miljöföroreningar.

"Gifter från havsorganismer" refererar till naturligt förekommande toxiner som produceras av vissa marina djur, växter eller alger. Dessa gifter kan vara mycket potenta och orsaka allvarliga symptom hos människor och andra djur som exponeras för dem.

Exempel på havsorganismer som producerar gifter inkluderar blåsa fiskar, kubakräftor, konusmusslor, blåringade barracudor och vissa arter av röda växter som till exempel släktet Palythoa.

Gifterna från havsorganismer kan vara neurotoxiner, hemotoxiner eller cytotoxiner och kan orsaka en rad olika symptom, beroende på vilket gift det är och hur mycket som har absorberats. Symptomen kan variera från lindriga till livshotande och kan inkludera bland annat svår andningsbesvär, muskelkramp, yrsel, höjd blodtryck, hjärtklappning, hallucinationer, paralys och i värsta fall död.

Det är viktigt att notera att många havsorganismer inte producerar gift som en del av sin normala funktion, utan istället producerar det som ett försvar mot predatorer. Dessa organismer kan vara ofarliga om de hanteras korrekt och respekterar deras naturliga försvarsmekanismer.

'Porifera' er en biologisk klasse under dyreriget og betyder på græsk "porebærende". Det er den laveste organismegruppe i det komplekse stamtavletræ for dyrene, og de fleste zoologer mener, at Porifera var en av de første gruppene som utviklet seg fra de tidlige flercellede organismer for over 600 millioner år siden.

Porifera består av forskjellige typer av svampe- eller nettelvaser, og de lever vanligvis i havvannet. De er kharakteristiske fordi de har porer i sin kroppsvegg som larver passert for å komme inn i deres kroppe og som vann og næringsstoffer kan strømme gjennom. Porifera lever av at filtrere små partikler som plankton og organiske stoffer fra vannet, og de har ein enkel spisesystem bestående av slemhinneslike celler som samler inn partiklene og overfører dem til andre celletyper for fordøyelse.

Porifera er interessante for biologene fordi de viser ein unik form for celle-til-cellesamarbeid, kalt symbiose, der spesielle celler, kalled symbionter, lever i sameksistens med værtscellene og hjelper dem å overleve ved å produsere næringsstoffer gjennom fotosyntese. Porifera har også ein unik reproduksjonsmåte der de kan formes til nye individar ved å deles i to eller ved å danne sporer som kan vokse ut til nye organismer.

Molekylærbiologi er en interdisciplinær videnskab, der undersøger de biokemiske processer, der styrer informationsfluksen i levende organismer. Disciplinen omfatter studiet af DNA, RNA og proteiner og hvordan de interagerer for at regulere cellulære funktioner. Molekylærbiologi anvender metoder fra biokemi, genetik, bioteknologi og andre naturvidenskaber for at forstå molekylære mekanismer i bakterier, svampe, planter og dyr, herunder mennesker.

Molekylærbiologien har haft en stor betydning for udviklingen af moderne medicin, særligt inden for genetisk rådgivning, diagnostik og terapi. Fx er det muligt at analysere en persons genetisk makeup for at identificere genetiske faktorer, der kan øge risikoen for sygdomme som kræft, hjertesygdomme og neurologiske lidelser. På den basis kan præventive eller tidlige indgreb planlægges for at reducere sygdommens alvor eller forebygge den fuldstændigt.

Molekylærbiologi anvendes også til at udvikle nye terapeutiske strategier, herunder gentherapi og RNA-interferens, der kan modulere genudtryksniveauer eller direkte inaktivere skadelige gener. Disse teknologier har potentialet for at transformere behandlingen af mange alvorlige sygdomme, herunder arvelige sygdomme, infektionssygdomme og kræft.

Utvecklingsbiologi är ett forskningsområde inom biologin som undersöker hur levande organismers struktur och funktion bildas, utvecklas och förändras över tid. Detta innefattar studier av celldifferentiering, embryonalutveckling, morfogenes och genetiska regulatoriska mekanismer som styr dessa processer. Utvecklingsbiologi kan även omfatta studier av evolutionärt relaterade förändringar i utvecklingen hos olika arter.

"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.

Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.

I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.

'Geologiska sediment' är en benämning på material som accumulerats över tid, ofta under långa geologiska perioder, och består av fragment eller partiklar från olika bergartsorigin. Dessa sediment kan ha transporterats och deponerats genom naturliga processer såsom vatten-, luft- eller isförflyttningar. Exempel på geologiska sediment inkluderar lera, sand, grus, skiffer och kalksten. Sedimenten kan undergå diagenetiska processer som kompaktion och cementering, vilket kan leda till att de omvandlas till sedimentära bergarter.

Ekologi är en gren inom biologin som studerar djurs, växters och mikroorganismernas förhållande till varandra och deras gemensamma miljö. I medicinskt sammanhang kan begreppet "ekosystem" användas för att beskriva de interaktioner som sker mellan olika levande varelser (biota) och deras fysiska omgivning inom en specifik miljö, till exempel i en människokropp.

Ett ekosystem inom en människokropp kan bestå av olika arter som samverkar, såsom bakterier, svampar och celler, tillsammans med deras fysiska miljö, till exempel olika typer av vävnader och kemiska signaler. Exempel på ekosystem inom människokroppen är matsmältningssystemet, andningssystemet och huden. Dessa ekosystem har en viktig roll för att underhålla homeostas, det vill säga att hålla kroppens olika system i balans och funktionsdugliga.

I medicinsk kontext kan studiet av ekosystem inom människokroppen vara viktigt för att förstå hur olika sjukdomar och hälsotillstånd påverkar interaktionerna mellan levande varelser och deras miljö, och hur man kan utveckla terapeutiska strategier för att behandla dessa tillstånd.

'Vattenmikrobiologi' är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta kan innefatta studier av deras utbredning, aktivitet, interaktion med varandra och sin omgivning, samt hur de påverkar och influeras av fysiska, kemiska och ekologiska faktorer i vattnet. Vattenmikrobiologi har betydelse inom flera olika områden, till exempel vattenförsörjning, avloppsbehandling, miljöskydd, sjukvård och forskning.

I medically context, the term "Fish" används sällan. Men i en bredare biologisk kontext kan det referera till en grupp av kroftjälskande djur som lever i vatten och som har fenor för att simma istället för ben. De flesta fiskar har en ryggfena, en analfena och bukfenor, även om vissa undantag finns. Fiskar är eukaryota, heterotrofa organismer som andas med gälar och har ett hjärta med två kamrar. De lägger ofta ägg, men några levande föder sina ungar istället.

Det är värt att notera att vissa fiskar kan vara giftiga eller orsaka allergiska reaktioner hos människor om de konsumeras eller kommer i kontakt med huden. Dessutom finns det vissa parasiter och bakterier som kan överföras från fisk till människa, så det är viktigt att hantera och laga fisk korrekt för att undvika sjukdomar.

Synthetic biology er en forskningsgren som kombinerer principper fra molekylærbiologi og ingeniørvidenskab for å designe og bygge nye biologiske systemer med ønsket funksjon. Dette inkluderer design og konstruksjon av genetiske koblinger, reguleringssystemer, metaboliske sti, og hele cellulære systemer fra standardiserede biologiske deler. Synthetic biology har potentialen for å løse mange praktiske problemer innen områder som miljø, sundhet, energi og teknologisk utvikling.

'Atlanten' är inget medicinskt begrepp, utan istället en anatomisk term. Den korrekta medicinska termen för Atlanten är 'Cervicale 1' eller 'C1', och den refererar till den övremosta halskotan i ryggraden (cervikalregionen). Atlanten har två laterala ledytor, som möjliggör rörelser åt sidorna, samt en bakre ledyta som är fogad med den underliggande andra halskotan (axial kotan eller C2).

Atlanten spelar en viktig roll i huvudrörelserna, särskilt när det gäller rotation och flexion/extension av huvudet. Dessutom skyddar Atlanten hjärnstammen och förbinder den med kraniet via två små benstrukturer som heter tappar (densa).

I medically, the term "fisheries" is not typically used. However, it generally refers to the activities related to the catching, processing, and selling of fish and other aquatic organisms from bodies of water such as oceans, seas, rivers, and lakes. In a medical context, fisheries may be relevant in relation to food safety, occupational health and safety, and environmental health. For example, overfishing and illegal fishing practices can have negative impacts on the sustainability of fish stocks and the health of marine ecosystems, which can in turn affect human health through the food chain and exposure to pollutants. Additionally, workers in the fisheries industry are at risk for various occupational injuries and illnesses, such as musculoskeletal disorders, cuts, and exposure to harmful chemicals.

Bioinformatik är en multidisciplinär forskningsgren som kombinerar biologi, datavetenskap och teknologi för att analysera och tolka stor datamängd biologisk information, särskilt inom genetik och genomik. Det inkluderar utvecklingen och användningen av databaser, algoritmer, statistiska metoder och artificiell intelligens för att lösa biologiska problem, såsom att förstå genstruktur och funktion, proteinstruktur och -funktion, genuttryck och reglering, evolutionära relationer mellan organismer och systembiologi.

I'm sorry for any confusion, but "Stilla Havet" is Swedish for the "Pacific Ocean." It is not a medical term or concept. The Pacific Ocean is the largest and deepest of the world's five oceans, covering an area of about 63,800,000 square miles (165,200,000 square kilometers). It stretches from the Arctic in the north to the Antarctic in the south and is bounded by Asia and Australia in the west and the Americas in the east.

If you have any medical questions or terms you would like me to define, please let me know!

'Ryggradslösa djur' (invertebrater) är en parafyletisk grupp inom zoologin som inkluderar alla djur, utom ryggradsdjuren (vertebrata). Detta är ett mycket stort och varierat taxon som omfattar nästan alla former av liv från de enkla encelliga organismerna till de komplexaformer som blötdjur, leddjur och blötdjursliknande djur. Ryggradslösa djuren saknar ryggrad (ryggrad) och har ofta ett exoskelett eller en hård yttre kroppskappa för skydd och stöd. De kan vara encelliga, såsom vissa former av protozoer, eller mycket komplexa, som blötdjuren och ryggradsdjursliknande djuren.

RNA (Ribonucleic acid) er ein type nucleinsyre som er nøysomt involvert i overføringen av genetisk informasjon fra DNA til ribosomer, der proteiner syntesises. RNA er en lineær polymér av nukleotider med en pentos sugar, ribose, som er knyttet til tre baser: adenin, guanin og uracil.

Ribosomen er organell i ei celle som syntiserer proteiner ved å lese og overføre informasjon fra RNA-molekyler. De består av to deler, en større subunit og en mindre subunit, som tilsammen utgjør en maskin som sammenkobler aminosyrer i den rekke de skal ha for å forme ein protein.

16S rRNA (ribosomalt RNA) er en type RNA-molekylt som finns i ribosomer og er involvert i translasjonen av genetisk informasjon til proteiner. 16S rRNA er ein del av den mindre subuniten i prokaryote ribosomer (bakterier og arkeer). Den har en viktig rolle i identifisering og klassifisering av forskjellige bakterieslag, fordi den inneholder konservierte sekvensregioner som er unike for hvert slag. Disse regionene brukes i metoden kallaet 16S rRNA-sekvensanalyse for å identifisere og klasifisere ukjente bakterier basert på deres genetiske sekvenser.

Det finns ingen medicinsk definition specifikt för "Medelhavet", eftersom det är ett geografiskt begrepp som refererar till ett hav beläget mellan Europa, Afrika och Asien. Men Medelhavet är välkänt för sin medelhavsdiet, som inkluderar en hög andel frukt, grönsaker, näringsrika oljor (som olivolja), nötter, fisk och fågel, med måttliga mängder av vin och rött kött.

Medelhavsdieten har visat sig ha en positiv inverkan på hälsa och livslängd i flera studier. Den är rik på antioxidanter, fiber, omega-3-fettsyror och polifenoler, som alla tros ha en skyddande effekt mot kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

'Biologisk mångfald' refererar till det sammanlagda antalet olika arter, ekosystem och genetiska varianter som finns inom ett visst geografiskt område eller globalt. Det inkluderar allt ifrån mikroorganismer i jorden till stora djurarter och alla växter, svampar och andra livsformer däremellan. Biologisk mångfald är viktig för att underhålla en balanserad och hälsofull ekosystem, eftersom varje art har en unik roll att spela i sin miljö.

En medicinsk definition av biologisk mångfald kan innebära fokus på den genetiska variationen som finns hos olika populationer och arter, och hur detta kan ha betydelse för deras resistens mot sjukdomar och anpassningsförmåga till förändringar i miljön. I en medicinsk kontext kan biologisk mångfald vara av intresse när man studerar smittspridning, epidemiologi och utveckling av nya läkemedel och terapier.

'Plankton' är ett samlingsbegrepp för de organism som lever i vatten och har svag eller ingen förmåga att simma mot strömmen. De flöder fritt med vattnets rörelser och kan inte aktivt simma emot strömmen på grund av sin lilla storlek eller brist på utvecklade simmuskler. Plankton kan delas in i två huvudgrupper: vegetabiliskt plankton (phytoplankton) och animaliskt plankton (zooplankton). Phytoplankton består av små alger och cyanobakterier som utför fotosyntes, medan zooplankton består av små djur, såsom kräftdjur, blötdjur och lägre forms av fiskar. Plankton är en viktig del av ekosystemet i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar och floder, och bildar grunden för näringskedjan i dessa miljöer.

En diatom är ett enkelcelligt alger som har en cellvägg bestående av biogena silika, även känd som kisel. Diatomer är mycket små, vanligtvis mellan 0,2 och 200 mikrometer i storlek, och finns över hela världen i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar, floder och grundvatten.

Diatomer är kända för sina vackra och varierande cellväggsdesigner, som ofta används som indikatorer för miljöförändringar. De finns i två former: centralsymmetriska (centraldela) och pentralsymmetriska (tvåsidig). Centralsymmetriska diatomer har en central del, medan pentralsymmetriska diatomer har två lika stora halvor som passar ihop som ett locket och en skål.

Diatomer är viktiga för ekosystemet eftersom de utgör en viktig källa till näring för andra organismer, inklusive små djur och andra alger. De är också viktiga i den globala kolcykeln, eftersom de absorberar koldioxid från atmosfären när de växer och bildar sina cellväggar av biogena silika. När diatomeer dör och sedimenterar till botten av vattendrag eller havsbottnar kan deras cellväggar förvara kol under lång tid, vilket gör dem till en viktig komponent i kolfallen.

DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.

Fytoplankton är en samlingsbeteckning för små, floatinge växtliknande organismer som lever i vatten. De är autotrofa, vilket betyder att de kan producera sin egen näring genom fotosyntes och använder solljus som en energikälla. Fytoplankton utgör den grundläggande näringsstrukturen i vattenmiljöer och är en viktig källa till syre för jordens atmosfär. De kan vara mycket små, såsom encelliga bakterier, eller något större, som kolonier av encelleda alger. Fytoplankton finns i alla typer av vattenmiljöer, inklusive hav, sjöar och floder.

'Vibrio' är ett släkte av gramnegativa, spiral- eller rakformade, fakultativt anaeroba bakterier som normalt förekommer i vattenmiljöer, särskilt i kustnära och marina ekosystem. Många arter av Vibrio är kända för att orsaka sjukdomar hos människor och djur, framför allt Vibrio cholerae, som orsakar koleran, en akut diarréisk sjukdom. Andra patogena arter inkluderar Vibrio vulnificus och Vibrio parahaemolyticus, vilka kan orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen och huden, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar eller vid öppna sår.

Ribosom-DNA (rDNA) refererar till de specifika sekvenserna av DNA som kodar för ribosomalt RNA (rRNA), ett viktigt komponent i ribosomer, de subcellulära partiklar där protein syntesis sker i cellen. Ribosomer är nödvändiga för att bygga upp proteiner genom att översätta informationen från mRNA till aminosyror som bildar en polypeptidkedja.

I eukaryota celler, som exempelvis djur- och växtceller, finns rDNA-sekvenserna i kromosomernas nucleolus, ett område inne i cellkärnan där ribosomer tillverkas. Prokaryota celler, såsom bakterier, har också rDNA-sekvenser som ofta finns i plasmider eller andra extrakromosomala DNA-molekyler.

rRNA utgör en stor del av ribosomen och är känd för sin strukturella stabilitet och höga konservation mellan olika arter. Dessa egenskaper gör rDNA till ett användbart verktyg inom molekylärbiologi, exempelvis vid fylogenetisk analys och identifiering av okända organismer genom sekvensering av rDNA-sekvenser.

Eukaryota, även känt som Eukarya, är ett domän inom systematisk biologi som inkluderar alla levande organismer vars celler har en definierad cellkärna och andra komplexa organeller. Detta innefattar djur, växter, svampar, protister (en heterogen grupp encelliga organismer) och flera andra grupper.

I kontrast till Eukaryota står prokaryoter, som inkluderar bakterier och arkéer, vilka saknar en definierad cellkärna och andra komplexa organeller.

Det är värt att notera att termen 'eukaryot' används för att beskriva både encelliga och flercelliga organismer som tillhör domänen Eukaryota, medan termerna 'djur', 'växter', 'svampar' och 'protister' vanligtvis används för att beskriva specifika undergrupper inom Eukaryota.

Biologiska produkter definieras av World Health Organization (WHO) som produkter som är “utvunna från levande organismer, deras produkter eller derivat, vilka innefattar vacciner, bloodprodukter, allergener, cell- och vävnadsterapeutiska produkter, gentekniskt modifierade produkter, monoklonala antikroppar och andra produkter som är baserade på bioteknik.”

Denna definition inkluderar alla produkter som utvecklas med hjälp av levande organismer eller deras delar, såsom bakterier, virus, celler, DNA och protein. Biologiska produkter används ofta inom medicinska behandlingar för att förebygga, diagnostisera eller behandla sjukdomar och skador. Exempel på biologiska produkter är insulin, vacciner, blodtransfusioner och cellterapeutiska behandlingar.

'Tång' på medicinska svenska kan översättas till 'seaweed' eller 'algae' på engelska. Det är ett samlingsnamn för olika arter av vattenväxter som lever i saltvatten, ofta i kustnära områden eller i oceanerna. Tången kan variera mycket i utseende och storlek, från små frondösa arter till stora, trädliknande bruna alger.

Tång innehåller en rad olika näringsriktiga substanser som mineraler, vitaminer, proteiner, kolhydrater och fibre. Den är också rik på jod, vilket gör den viktig för att underhålla en normal sköldkörtelfunktion. Tång används ofta inom matlagning, speciellt i Asien, men kan även användas som naturläkemedel och till skönhetsbehandlingar.

Det är värt att notera att vissa arter av tång kan vara giftiga eller oätliga, så det är viktigt att ha kunskap om vilka arter som är ätliga innan man samlar och äter tång.

Gammaproteobacteria är en klass inom phylum Proteobacteria i taxonomin för bakterier. Denna grupp innehåller många välkända och viktiga bakteriesläkten, såsom Escherichia (exempelvis E. coli), Pseudomonas, Vibrio (exempelvis V. cholerae), och Salmonella. Gammaproteobacteria inkluderar ofta organismer som är kosmopolitiska, livsmedelsrelaterade, vatten- eller markburnande, patogena, fototrofa eller kemotrofa. Många av dessa bakterier är förmådna att bryta ned polyaromatiska kolväten (PAH) och andra organiska föroreningar i miljön.

Pinnipedia är en taxonomisk grupp inom däggdjursklassen som innefattar sälar, valrossar och sjölejon. Dessa djur kännetecknas av att de har simhud mellan tårna på sina extremiteter, vilket gör dem väl anpassade till ett liv både på land och i vatten. De är rovdjur som lever huvudsakligen av fisk och blötdjur, men deras diet kan variera beroende på art och miljö. Många arter within Pinnipedia är hotade eller starkt hotade på grund av habitatförstöring, jakt och klimatförändringar.

Det finns ingen direkt medicinsk definition av "bevarande av naturresurser", eftersom detta är en term som oftast används inom miljö- och naturvårdsrelaterade sammanhang. Termen refererar till aktiviteter och policyer som syftar till att skydda och värna om naturliga resurser, såsom luft, vatten, mark, skogar och biologisk mångfald, för att säkerställa deras hållbar användning och bevara dem för framtida generationer.

Även om det inte finns en direkt medicinsk definition av begreppet, så kan bevarande av naturresurser ha en indirekt positiv effekt på hälsa och välbefinnande genom att skydda mot miljöfaktorer som kan påverka hälsan negativt, såsom luftföroreningar, vattenföroreningar och förlust av grönområden. Dessutom kan bevarandet av biologisk mångfald stödja hälsa och välbefinnande genom att erbjuda möjligheter till rekreation, stressreduktion och kontakt med naturen.

Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.

Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.

Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.

Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.

Dinoflagellida är en grupp encelliga protister, vanligtvis klassificerade som en del av fylumet Dinoflagellata. De flesta arter är marine och förekommer i alla världens havsområden. Några få arter finns i sötvatten.

Dinoflagellider är kända för sin storlek, som kan variera från mindre än 10 mikrometer till över 2 millimeter i diameter. De flesta arterna har två flageller (små hårstrån) som används för att simma och navigera i vattnet.

Många dinoflagellider är fotosyntetiserande, vilket betyder att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. Andra arter är heterotrofa, vilket betyder att de livnär sig på andra organismer som de fångar och äter upp.

Några dinoflagellider producerar bioluminescens, det vill säga ljus, när de störs. Detta fenomen kan ses i vissa havsområden som en blåaktig skimmer på vattenytan när vågorna bryter.

Dinoflagellider har också en viktig roll i marina ekosystem genom att tjäna som föda för andra djur, såsom planktonätande fiskar och valar. Vissa arter kan dock vara skadliga för människor och andra djur då de producerar toxiner som kan orsaka förgiftningar när de konsumeras.

I medicinsk kontext är dinoflagellider av intresse på grund av deras potential att användas i behandlingar för olika sjukdomar, såsom cancer och neurodegenerativa tillstånd. Forskning pågår fortfarande för att undersöka dessa möjligheter.

'Bivalvia' är en systematisk kategori inom zoologi och den omfattar tvåskaliga djur, även kallade tvåklaffiga eller skaldjur. Dessa djur har en kropp som är indelad i tre delar: fot, manteln och skalet. Skalet består av två halvor, eller klaffar, som är sammanlänkade med en flexibel suturmuskel.

Bivalvia innehåller många välbekanta arter, såsom musslor, humrar och ostron. Dessa djur lever ofta i vattenmiljöer och har en rad olika ekologiska nischer, från sandiga bottnar till klippiga kuster och djupt vatten. De flesta arter är filtrerare och livnär sig på plankton och andra små partiklar som de pumpar in i sin mantelkammare med hjälp av en siphon.

Bivalvia har en lång evolutionär historia och finns belagda i fossil från äldre paleozoikum för över 500 miljoner år sedan. De har spelat en viktig roll i människors liv, inte minst som föda, men också som råvara för verktyg och konsthantverk.

Oceanografi är ett multidisciplinärt forskningsområde som studerar alla aspekter av världshaven, inklusive deras fysiska och kemiska egenskaper, biologiska system och geologiska strukturer. Det innefattar discipliner som marina fysik, kemi, geologi och biologi. Oceanografi undersöker fenomen som havsströmmar, vågor, tsunamis, uppvärmning av haven, havsbottens geologi, marina ekosystem, havens roll i globala klimatsystemet och mänsklig påverkan på haven.

'Pseudoalteromonas' är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör familjen Pseudoalteromonadaceae. Dessa bakterier förekommer främst i marina miljöer och kan producera en rad olika bioaktiva substanser, såsom antibiotika, exoenzym och pigment. De kan vara opportunistiska patogener hos människor och orsaka infektioner, särskilt hos immunförsvagna individer. Exempel på infektionsområden är luftvägar, urinvägar, blodomloppet och sår.

Det finns inga allmänt accepterade medicinska definitioner av "Nordsjön", eftersom det är ett geografiskt begrepp som refererar till ett havsbassäng i norra Europa, och inte en medicinsk term. Nordsjön ligger mellan Storbritannien, Norge, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Frankrike. Det kan vara av intresse inom områden som miljömedicin eller marin biologi, men det finns inget medicinskt specifikt med Nordsjön.

Alfaproteobacteria är en klass av proteobakterier, som är en grupp av gramnegativa bakterier. Denna klass innehåller en mångfald olika arter, inklusive både fria-levande och symbiotiska bakterier. Några exempel på alfaproteobacterier är bartonellabakterier, brucellabakterier, och rickettsiabakterier. Många av dessa arter är viktiga i närings Cykler och har en betydande roll i ekosystem. Vissa arter kan också vara skadliga för människor och djur, orsakande sjukdomar som malaria, Q-feber och Rocky Mountain spotted fever.

Gastropoda är en systematisk grupp (en taxonomisk klass) inom djurriket som omfattar de flesta snäckor och havsblöjor. Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskan och betyder "mage-fot". Detta syftar på att en del av denna grupp har en fot som används för att krypa fram och en magkammare, kallad bukspak, som används för att bearbeta födan.

Gastropoderna är mycket varierande i storlek, form och levnadssätt. De kan vara mycket små, mindre än en millimeter, eller väldigt stora, upp till 60 centimeter långa. De lever i olika habitat som hav, sötvatten och land. Flera arter har utvecklat symbiotiska förhållanden med andra organismer, såsom alger och bakterier.

Den mest kända egenskapen hos gastropoderna är deras skal, som skyddar dem från predatorer och skador. Skalen kan variera i form, storlek och färg beroende på art. Vissa arter har reducerat eller förlorat sitt skal helt under evolutionen.

Gastropoderna är en viktig del av många ekosystem och används som mat av människor och andra djur. De är också ett viktigt forskningsområde inom biologi, geologi och paleontologi.

Rhodophyta, også kendt som rødalger, er en division (eller række) i det moderne femriksdomæne (også kaldet Five Kingdoms-systemet), der inkluderer flere typer alger. Disse organismer er karakteriseret ved at have røde, grønne eller brune fotosyntetiske pigmenter og cellevægge af cellulose og/eller et specielt kulkompleks kaldet karragenan. Rhodophyta indeholder mange forskellige arter, herunder nogle som vokser i ferskvand, men de fleste findes i marine miljøer, hvor de kan leve enten som bundlevende organismer eller som plankton. Nogle Rhodophyta-arter er kendt for deres ernæringsmæssige værdi og anvendes som føde i visse kulturer, eksempelvis nori (Porphyra spp.), der anvendes til at rulle sushi.

I'm sorry for any inconvenience, but I need to clarify that "Perciformes" is not a medical term, but rather a taxonomic category in biology. Perciformes is an order of ray-finned fishes, also known as the perch-like fishes. This group includes a wide variety of familiar species, such as perches, basses, sunfishes, and many others. It's one of the largest orders of vertebrates, containing around 10,000 species, or about 40% of all bony fish species. I hope this clarifies things for you! If you have any other questions, feel free to ask.

Sulfoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en sulfoniumgrupp, vilket är en funktionell grupp med positivt laddad svavelatom bundet till tre kolatomer. Den allmänna strukturformeln för en sulfoniumförening är R−S+R'R", där R, R', och R" kan vara olika alkyl- eller arylgrupper.

Dessa föreningar är ofta stabila under normala förhållanden, men de kan reagera vid vissa betingelser, till exempel under sura eller basiska förhållanden eller under inflytande av ljus. Sulfoniumföreningar används inom organisk syntes som starkt oxiderande reagens och i vissa typer av övergångsmetallkatalyserade reaktioner.

En näringskedja är ett sammanhang där olika levande varelser, från små bakterier till stora djur, är relaterade till varandra genom sin näringsintag och deras roll som producenter, konsumenter eller nedbrytare av materia. Näringskedjor visar hur energi och näringsämnen flyter genom ett ekosystem, från en primär producent (vanligtvis en växt som kan fotosyntesis) till olika typer av konsumenter (djur som äter växter eller andra djur), och slutligen till nedbrytare som bryter ner döda organismer och återför näringsämnena till jorden. Detta är en grundläggande princip i ekologi och miljökunskap för att förstå hur olika arter är beroende av varandra och hur de påverkar sin omgivning.

Roseobacter er en slags bakterie som tilhører alfa-proteobakteriegruppen i rækken Proteobacteria. Disse bakterier er gramnegative, aerobe og kemioorganotrofe, hvilket betyder at de får deres energi fra oxidation af organisk stof. Roseobacter-bakterierne er meget udbredte i marin miljø, herunder i havvand, på alger og på marine dyrs overflader. De spiller en vigtig rolle i næringskredsløbet i havet, da de kan omsætte organiske forbindelser og dermed bidrage til næringsstoffernes cyklus.

Roseobacter-bakterierne er kendt for deres store genetiske variation og mange af dem har evnen til at fotosyntese, hvilket gør dem i stand til at producere ilt og organiske stoffer ved brug af sollys. Disse bakterier kan også danne symbiotiske forhold med andre marine organismer, herunder alger og koraldyr.

Det bør bemærkes at Roseobacter ikke er en officiel medicinsk betegnelse, men snarere en beskrivelse af en specifik slags bakterieart.

Polychaeta är en klass av marina, segmenterade, ryggradslösa djur som tillhör stammen ringmaskar (Annelida). Ordet Polychaeta kommer från grekiskan och betyder "flera hår", vilket refererar till de flera borstliknande utskotten (setae) som finns på deras kroppar. Dessa setae används för att röra sig, gräva eller försvara sig. Polychaeterna är vanligtvis mellan 1 och 50 cm långa, men några arter kan bli upp till 3 meter.

Polychaeterna lever i olika marina miljöer, från tidvattenzonerna till djupt vatten, och de kan vara fria levnadssätt eller bo inuti rör, skal eller andra strukturer som de bygger själva. De har en långsträckt, segmenterad kropp med pariga extremiteter (parapodier) på varje segment som används för att simma, kravla eller gräva. Många arter har också känsliga antenner och ögon för att uppfatta sin omgivning.

Polychaeterna har ett komplext näringsupptagningssystem med en muskulös farynx som kan dras tillbaka in i munnen, vilket gör det möjligt för dem att äta stora byten eller svälja sand och sediment för att filtrera ut föda. Deras blodväsessystem består av ett hjärta och en ådring som transporterar syre och näringsämnen till alla delar av kroppen.

Polychaeterna är hermafroditer, det vill säga de har både hanliga och honliga könsorgan. De flesta arterna befruktar äggen externt genom att släppa loss spermier i vattnet där de träffar på ägg som en annan individ har lagt. Larverna utvecklas sedan till små, simmande djur som senare metamorfoserar till den vuxna formen.

Phaeophyta är en systematisk grupp inom botaniken och betecknar en division av brunalger, även kallade sjögräs. Dessa är flercelliga och kan bli mycket stora, upp till 60 meter långa. De har en komplex struktur med olika typer av celler som är specialiserade för olika funktioner, såsom fotosyntes och näringsupptag. Phaeophyta innehåller klorofyll a och c, men deras huvudsakliga pigment är fucoxantin och andra karotenoider, vilket ger dem en brun färg. De flesta arterna lever i marina miljöer, ofta i kalla vatten vid kuster eller i djupt vatten. Exempel på Phaeophyta är kelp och fucusarter.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.

Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.

Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.

Mollusca är ett zoologiskt fylum, eller större grupp av djur, som innehåller bl.a. snäckor, blötdjur och bläckfiskar. Det medicinska intresset för mollusker handlar främst om att vissa arter kan vara vektorer för parasitiska sjukdomar som kan överföras till människor. Exempel på sådana sjukdomar är anisakiasis, som orsakas av roundworm-maskar som lever i bläckfiskar och blötdjur, och fascioliasis, som orsakas av leverflundror som kan påträffas i vissa sötvattenssnäckor.

Medical definition of "Biological Evolution" is:

The process of gradual change and development in the characteristics of living organisms over generations through natural selection, genetic variation, and genetic drift. This can lead to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in the field of biology and is supported by extensive scientific evidence from various fields such as genetics, paleontology, and comparative anatomy.

Anthozoa är en klass i djurstammen Cnidaria, och den innehåller de flesta korallar som bygger rev. Anthozoerna består av två grupper: Octocorallia (bladkoraller) och Hexacorallia (hermatypiska koraller och zoanthider).

Octocorallia har åtta tentakler runt munnen, medan Hexacorallia har vanligen sexton eller fler. De hematypiska korallerna bygger upp korallrev i varma vatten, ofta tillsammans med alger som lever i symbios med dem och hjälper till att bygga upp kalkskalet.

Zoanthider är en liten grupp som lever som solitära polyper eller kolonier på havsbotten. De flesta arter av Anthozoa är marina, men några få lever i sötvatten.

Indian Oceanen är den tredje största oceanen i världen, belägen söder om Asien, öster om Afrika och sydost om Mellanöstern. Den sträcker sig från Afrikas sydspets till Australiens västkust och inkluderar ett antal stora havsområden som Andamansjön, Arabiska sjön, Lakkaosjön, Timorsjön och Bengaliska viken. Indian Oceanen är känd för sin biologiska mångfald och dess ekonomiska betydelse genom handel och fiske.

'Ulva' är ett släkte av grönalger som tillhör klassen Ulvophyceae. Släktet innehåller flera arter, bland annat grönalgarten sjögräs eller tången Ulva lactuca, även känd som örtsjögräs på svenska. Denna art är en vanlig salthaltig vattenväxt i många delar av världen och har en bladliknande form med en ljusgrön till grönaktig färg. Ulva-arter växer ofta i täta mattor eller skikt nära ytan i lugnt vatten, som i estuarier, flodmynningar och på klippiga kuster. De är viktiga primärproducenter i marina ekosystem och utgör en viktig föda för många havsdjur.

I medically related context, the term 'geography' does not have a specific or unique definition. In general, it refers to the study of locations and the distribution of phenomena across Earth's surface, including cultural, physical, and political features. However, in some cases, medical professionals might use the term 'medical geography' or 'health geography,' which focus on the spatial aspects of health, healthcare access, and disease patterns. These fields investigate how factors like location, environment, and social determinants influence health outcomes and disparities.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

I'm sorry for any confusion, but "Palau" is a country and not a medical term or condition. Palau is an island nation located in the western Pacific Ocean, known for its beautiful coral reefs and diverse marine life. It is a popular tourist destination and is also recognized for its unique traditional culture and history.

Ekologi är en gren inom biologin som studerar interaktionerna mellan levande organismers (djur, växter, svampar, etc.) förhållande till varandra och deras fysiska omgivning. Ekologi undersöker hur olika arter påverkar varandra och sin miljö genom att exempelvis leva i symbios, tävla om resurser eller påverka populationstrender.

En medicinsk definition av ekologi skulle dock snarare handla om den specifika grenen inom ekologin som studerar hur människors hälsa och sjukdomar påverkas av deras miljö och interaktioner med andra levande varelser. Detta kan exempelvis innefatta studier av smittspridning i olika populationer, förekomsten av allergier orsakade av växter eller djur, eller effekterna av luft- och vattenföroreningar på människors hälsa.

I medicinsk kontext kan 'sötvatten' definieras som vatten med låga halter av salter och mineraler, till skillnad från saltvatten. Sötvatten är vanligtvis drickbart och utgör huvudsakligen källan till mänsklig vattenförsörjning. Det kan härstamma från ytvattentäcket som floder, sjöar och insjöar, eller det kan vara grundvatten som lagras under jordens yta. Sötvatten kan också innehålla små mängder naturligt förekommande mineraler och organiskt material.

Cetacea är en ordning av däggdjur som tillhör klassen savdjur (Mammalia). Denna grupp innefattar valar, delfiner och floddelfiner. Cetaceerna är fullständigt anpassade till liv i vatten och har utvecklat en rad unika egenskaper för att möta de speciella kraven som detta livsstil ställer. De har till exempel en kropp formad som en torped, simfenor istället för bakben och en blåshål som sticker upp över vattenytan när de andas.

Cetaceerna är kända för sin intelligens och sociala beteende. De lever ofta i stora grupper och använder sig av ett komplext system med läten för att kommunicera med varandra. Några arter, som delfiner och vissa valar, har också visat tecken på självmedvetande och läraktighet.

Dessa djur är också kända för sin storlek, med några arter av blåval som kan bli upp till 30 meter långa och väga över 150 ton. Cetaceerna livnär sig på en varierad diet som kan inkludera fiskar, bläckfiskar och kräftdjur.

På grund av överfiske, habitatförstöring och störningar från mänsklig aktivitet är flera arter av cetaceer hotade eller starkt hotade. Många länder har tagit åtgärder för att skydda dessa djur och deras levnadsområden, men fortfarande finns det mycket arbete kvar för att säkra deras överlevnad i framtiden.

"rRNA-syntese" refererer til produksjonen av ribosomalt RNA (rRNA), som er en type RNA-molekyler som spiller en viktig rolle i danningen og funksjonen av ribosomer, de subcellulære komplekser der proteinsyntese skjer innen cells. rRNA utgjør en vesentlig del av ribosomernes struktur og er involvert i peptidbindingsdannelse under translasjonen av mRNA til protein.

rRNA-syntesen foregår i cellkernens nukleolus, som er et subnukleært område der ribosomale komponenter produseres. I eukaryote celler finnes det tre typer rRNA: 5S rRNA, 5,8S rRNA og 28S/18S rRNA, mens bakterier kun har en type 23S rRNA og en type 16S rRNA.

rRNA-syntesen er en viktig del av cellens vekst og fornøyelse, og størrelsen på nukleolusen kan ofte brukes som en indikator på cellevekst og aktivitet. Anormaliteter i rRNA-syntesen kan også være forbundet med ulike sykdommer, inkludert kraftig kreft og genetiske lidelser.

Befolkningsdynamiken är ett område inom demografi som handlar om att studera och analysera de demografiska processer som påverkar en populations storlek och sammansättning över tid. Detta innefattar födelsetal, dödlighet, migration, åldersstruktur och befolkningsförändringar i olika populationer. Medicinsk betydelse av befolkningsdynamik kan handla om att förstå hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och vårdbehov hos en population. Exempelvis kan förändringar i födelsetal och åldersstruktur ha betydelse för planering av vården och resurser inom olika områden som pediatrik, geriatrik och sjukvårdspersonals utbildning.

Antarktis är en kontinent som ligger söder om den geografiska sydpolen och är helt omgiven av Södra Ishavet. Den består till största delen av is och är den minst befolkade kontinenten på jorden. Det finns inga permanenta invånare, men forskare från olika länder övervintrar där under forskningssäsongen. Antarktis inkluderar också ett antal ögrupper och öar i närheten. Kontinentens area uppskattas till cirka 14 miljoner kvadratkilometer, men den täcks till 98 procent av is, vilket gör att den egentliga landarea är mycket mindre.

'Synechococcus' är ett släkte av cyanobakterier (blågröna bakterier) som är mycket vanliga i marina och sötvattensmiljöer över hela världen. Dessa encelliga organismer innehåller klorofyll och kan genomföra fotosyntes, vilket gör att de kan producera sin egen näring med hjälp av solljus. Synechococcus-celler är mycket små, vanligtvis mellan 0,6 och 1,4 Mikrometer i diameter, och har en spiralformad eller cylindrisk cellkropp.

Synechococcus-arterna spelar en viktig roll i de marina ekosystemen som primära producenter, vilket betyder att de bildar grunden för näringswebbarna genom att konvertera solenergi till kemisk energi. De är också en viktig källa av kol och kväve till andra marina organismer.

Det bör nämnas att Synechococcus-arterna kan vara skadliga för människor om de växer i vattenförsörjningssystem eller i sim- och badvatten, eftersom de kan producera toxiner som kan orsaka hudirritationer, andningssvårigheter och andra hälsoproblem.

Prochlorococcus är en typ av cyanobakterie, även kallad blågrön alg, som är den minsta och mest talrika fotosyntetiserande organismen på jorden. Den lever i solbelysta vattenmassor i alla världens oceaner och utgör en viktig del av planetens kol-dioxid-kolförbränningscykel. Prochlorococcus är unik bland cyanobakterier eftersom den innehåller klorofyll a och b, likt växter, istället för det vanligare förekommande fykobilisomet i cyanobakterier. Denna skillnad gör att Prochlorococcus kan absorbera ljus över ett större spektrum än andra cyanobakterier, vilket ger den en konkurrensfördel i närings-fattiga vatten.

'Fossil' er en medicinsk term som primært brukes innenom palynologi, et grensefag mellom geologi og biologi. Fossile betegner rester eller spor etfer organismer som har levd i fortid og som er bevart i jordens skal eller i andre geologiske lag over en periode på millioner av år. Disse fossile restene kan inneholde informasjon om slagsen til den utdøde organismen, dens fysiologi, og dens plassert i det tidlige livets historie.

I palynologi brukes termen 'fossil' spesielt til å referere til mikroskopiske rester av planter som pollen, sporer og kutikuler (et ytre lag på planters celler). Disse fossile partiklene kan være vitale for å forstå historien om planetens klima og økosystemer over tid.