En laboratorieinfektion definieras som en infektion som orsakats av ett patogen som sprids under laboratorieförhållanden, ofta i samband med forskning eller diagnostisering. Det kan röra sig om bakterier, virus, svampar eller parasiter. För att förhindra spridning av dessa patogener finns det stora säkerhetskrav och riktlinjer som ska följas när man arbetar i ett laboratorium med biologiskt material. Exempel på en laboratorieinfektion är sjukdomen SARS, som orsakas av coronavirus och spreds under laboratorieförhållanden i Kina 2002-2003.

'Laboratorier' i medicinsk kontext refererer til faciliteter hvor laboratorieanalyser af biologiske prøver, såsom blod, urin eller væv, udføres for at diagnosticere sygdomme, overvåge sundhedstilstande, evaluere effektiviteten af behandlinger og foretage forskning.

Laboratorier inkluderer ofte en række specialiserede områder, herunder klinisk biokemi, hematologi, mikrobiologi, immunologi, patologi og molekylærbiologi. Hver af disse områder har sin egen sæt metoder og teknologier til at analysere prøver og producere data, der anvendes til at støtte kliniske beslutninger.

Laboratorieanalyser er en vigtig del af den moderne medicinske praksis og kan bidrage til at forbedre diagnoser, forebygge komplikationer, reducere fejldiagnoser og forbedre patientens behandlingsresultater.

"Sjukhuslaboratorier" är specialiserade faciliteter inom ett sjukhus där diverse diagnostiska tester och analys av patienter genomförs. Laboratorierna leds vanligtvis av patologer eller klinisk biokemister och stöds av tekniker och andra specialistpersonal. De utför komplexa tester på blod, urin, vävnader och andra kroppsvätskor för att hjälpa läkare att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma patienternas hälsostatus.

Exempel på tester som utförs inom sjukhuslaboratorier är:

1. Klinisk kemi: Mäter nivåerna av olika substanser i blodet, till exempel glukos, kolesterol och elektrolyter.
2. Hematologi: Studerar blodceller, inklusive röda och vita blodkroppar, samt trombocyter (blodplättar).
3. Mikrobiologi: Identifierar och analyserar bakterier, virus, svampar och parasiter som kan orsaka infektioner.
4. Histopatologi: Studerar vävnader under mikroskop för att diagnosticera sjukdomar, inklusive cancer.
5. Molekylärpatologi: Använder tekniker som DNA-sekvensering och PCR (polymeraskedjereaktion) för att upptäcka genetiska mutationer och andra molekylära avvikelser.

Sjukhuslaboratorier är viktiga komponenter inom den medicinska vården, då de bidrar till snabbare och mer exakta diagnostiseringar, vilket i sin tur kan leda till bättre patientutgångar.

En klinisk laboratorietekniker är en individ som är utbildad och certifierad för att utföra komplexa laboratorieprover och analys av mänskliga vävnader, kroppsv likuor och andra biologiska fluider för att hjälpa till att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar och skador. De arbetar ofta under ledning av en patolog eller laboratorieläkare i ett kliniskt laboratorium, och de kan vara ansvariga för att utföra olika typer av tester som blodgasanalys, kemi, hematologi, immunologi, mikrobiologi och molekylärpatologi.

Kliniska laboratorietekniker måste ha en grundläggande förståelse för anatomi, fysiologi, medicinsk terminologi och metoder för laboratorieprover, samt vara skickliga i att använda mikroskopi, spektrofotometri, polymeraskedjereaktion (PCR) och andra tekniker för att analysera prover. De måste också ha goda kunskaper om kvalitetssäkring, regler och riktlinjer för laboratoriesäkerhet och skydd av patientinformation.

Utöver detta kan de vara ansvariga för att dokumentera resultaten korrekt, rapportera till läkare och andra vårdpersonal, samt ge råd om laboratorietjänster och testmetoder. De kan också delta i forskning och utveckling av nya laboratoriemetoder och tekniker för att förbättra patientvården.

Enligt World Health Organization (WHO) definieras ett försöksdjur som: "Ett djur som används i experimentell forskning eller i annan vetenskaplig forskning, inklusive utvecklingen och produktionen av biologiska medicinska produkter, som kan påverka dess välbefinnande. Detta innefattar också djur som används för utbildnings- och undervisningsändamål."

Det är värt att notera att olika länder har olika lagar och regler kring användning av försöksdjur, inklusive vilka djurslag som kan ingå i definitionen. I allmänhet tenderar dock definitionen att omfatta alla djurarter utom människan.