"Autoimmune diseases" är ett samlingsbegrepp för en grupp medicinska tillstånd där kroppens immunförsvar felaktigt angriper och skadar friska celler, vävnader eller organ i kroppen. Detta orsakas av att immunsystemet producerar autoantikroter som attackerar egna celler istället för främmande ämnen som virus eller bakterier.

Exempel på autoimmuna sjukdomar inkluderar reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE), multipel skleros (MS), Hashimotos thyroiditis, typ 1 diabetes och celiaki. Symptomen varierar beroende på vilken del av kroppen som drabbas, men kan inkludera inflammation, smärta, trötthet, svullnad och skada på de berörda organen. Behandlingen av autoimmuna sjukdomar består ofta av immunosuppressiva läkemedel som hjälper att minska aktiviteten i det överaktiva immunsvaret, samt symptomatisk behandling för att lindra smärta och andra symtom.

"Macaca mulatta" er en art av primater i makakfamilien og er også kjent som den kinesiske makaken eller rhesusaber. Det er en av de mest almindelige arter av aber i verden, og det har en bred geografisk fordeling fra Pakistan i vest til Kina i øst.

Den kinesiske makaken er en stor og robust primat med en gjennomsnittlig lengde på 50-65 cm og en vekt på 5,5-11 kg for voksne dyr. Den har en gråbrun pels som blir mer grågrønn på ryggen og halsen, mens undersiden er lysere. Hannar har ofte en tydelig skjegg rundt om ansiktet.

Denne aben lever i både skogsområder og åpne landskap, inkludert bjergris, ørken og urbane omgivelser. Den er allsidig og kan leve av en variert kost som inkluderer frukt, nøtter, frø, bladverk, insekter og små dyr.

Macaca mulatta er kjent for sin intelligens og sociale adferd. Den lever i grupper med flere hanner og hunner, og de har et kompleks hierarki basert på dominans. De bruker en rekke forskjellige kommunikasjonsformer, inkludert lyd, gestus og ansiktsekspressioner, for å holde kontakt med andre i gruppen og forsvare territoriet.

Denne aben har også vært brukt i biomedisinsk forskning på grunn av sin nær relasjon til mennesket. Den er en naturlig vektor for mange sykdommer som kan infektere mennesker, inkludert poliovirus og hepatittis A-virus. Derfor har den vært brukt i studier av infeksjonsmechanismer og utvikling av vacciner.

Inom medicin och biologi är Haplorhini en infraordning som inkluderar de högre primaterna, däribland människan. Haplorhini betyder "enkel näsa" på grekiska och refererar till deras enkla, torra näsor jämfört med den andra infraordningen av primater, Strepsirrhini, som har fuktiga, vridna näsor.

Haplorhiner innefattar två parvordningar: Simiiformes (övriga högre primater) och Tarsiformes (tarser). Simiiformes delas i två grupper: Platyrrhini (brednäsor eller sydamerikanska apor) och Catarrhini (smalnäsor eller gamla världens apor), där människan tillhör den senare gruppen.

Haplorhiner har en rad anatomiska och fysiologiska drag som skiljer dem från Strepsirrhini, inklusive en mer utvecklad syn, ett mer sofistikerat centralt nervsystem och en längre livslängd.

'Saimiri' är ett släkte i primatfamiljen kapucinerapor (Cebidae) och innehåller fyra arter, inklusive den vanligaste arten, Saimiri sciureus, som kallas även brun näsbrokat kapucin. Dessa apor är ursprungligen hemmahörande i Central- och Sydamerika och kännetecknas av sina distinkta ansiktsmönster och deras energiska och akrobatiska beteende. De lever i stora grupper och har en diet som består av frukt, frön, insekter och små ryggradsdjur.

I'm sorry for any confusion, but "Makaker" is not a medical term. It is a common name for several species of Old World monkeys, also known as macaque monkeys. These monkeys are found in Asia and North Africa, and some species are known to live in close proximity to humans. If you have any questions about primatology or veterinary medicine, I'd be happy to try to help answer them!

"Cebus" er en slagsestemme som inkluderer flere arter av små aber, også kjent som kapucineraber. Disse abene er oppkalt etter deres opprinnelige utbredelsesområde i Syd- og Mellemamerika. De er kjent for deres intelligens og evne til å bruke verktøy, og de lever vanligvis i grupper med en hierarkisk struktur.

I medisinsk sammenheng kan "Cebus" referere til sykdommer eller helseproblemer som påvirker denne slagsen av aber. Men det er viktig å merke seg at medicinsk forskning ofte ikke inkluderer dyr som har en så tæt relasjon til mennesket som kapucineraberne, og derfor kan det være begrensede kunnskaper om specifikke sykdommer eller behandlinger for denne slagsen av aber.

Cebidae is a family of primates that includes capuchin monkeys, squirrel monkeys, and titi monkeys, among others. This family is native to Central and South America. Cebids are characterized by their small size, pointed faces, and distinctive nose patterns. They have a varied diet that includes fruits, nuts, seeds, insects, and occasionally small vertebrates. Some species of cebids are known for their intelligence and problem-solving abilities.

Here is a medical definition from Stedman's Medical Dictionary:

"Cebidae: A family of New World monkeys that includes capuchins, squirrel monkeys, and titis. They have a dental formula of 2.1.3.2/2.1.3.2 or 2.1.2.3/2.1.2.3, with the upper incisors small and sharply pointed, and the canines large and conical. The tail is often long and nonprehensile."

'Aotus trivirgatus' er en art av primater kjent som den hvite nattapanen. Denne arten lever i regnskogene i Syd-Amerika, især i Peru, Ecuador og Brasil. De er kjente for å være aktive om natten og har et komplekst socialt system. Hanner og hunner lever i små familiegrupper med deres unger.

Den hvite nattapanen veier mellom 600 og 1300 gram og har en lengde på mellom 25 og 37 cm. De har en gråbrun pels på ryggen og en hvit pels på buken. De har også tydelige mørke ringe rundt om øynene, som gir dem deres navn.

Denne arten er viktig for medisinsk forskning på grunn av deres nær relasjon til mennesket. De deler 96% av deres DNA-sekvens med mennesker og har en liknende immunsystemreaksjon som oss. Derfor blir de ofte brukt i forskning om infeksjonssjukdommer, kreft og andre sykdommer som påvirker mennesket.

"Macaca radiata" er en art av primater i slætten "Macaca", også kjent som bonnetabben. Denne abens naturlige habitat inkluderer skog og oppdyrket land i det sørlige India. De er allomorfe, med en gjennomsnittlig lengde på 50-60 cm og en vekt mellom 3,5 og 9,5 kg for voksne dyr. Macaca radiata er kjent for sin komplekse sociale struktur og intelligens.

'Cercopithecus' är ett släkte i familjen markattartade apor (Cercopithecidae). Släktet innehåller cirka 26 arter, som ofta kallas "dvärgmarkattor" eller "guerezor". Dessa primater förekommer i Afrika söder om Sahara. De är vanligen små apor med en kroppslängd på mellan 30 och 70 cm, och en vikt upp till 7 kg.

De flesta arterna har en grå, brun eller grönaktig pälsfärg, och de flesta har även en tofs av hår på huvudet. De har en lång svans som kan vara lika lång som kroppen. 'Cercopithecus'-arterna är främst växtätare, men de äter också insekter och smådjur. De lever i grupper med flera honor och en hanne, och kommunicerar med varandra genom ansiktsuttryck, läten och kroppsspråk.

Exempel på arter inom släktet 'Cercopithecus' är svartvit guereza (Cercopithecus mitis), diademmarkatta (Cercopithecus nictitans) och l'Hoests markatta (Cercopithecus lhoesti).

Cercopithecidae er en familie i infraordenen Catarrhini, som også inkluderer familien Hominidae (menneskeaber). Cercopithecidae omfatter primater, der normalt kaldes aber og markattaer. Disse dyr er udbredt i Afrika og Asien, og de lever af planter og insekter. Familien kan inddeles i to underfamilier: Cercopithecinae (slankaber) og Colobinae (markattaer). Kendetegn for familien er blandt andet, at de fleste arter har en hale, og at de fleste har en skægagtig hududvækst under næsen. Desuden har de modsat fingre og tæer, der gør det muligt for dem at klatre i træer.

"Macaca nemestrina" er kjent på norsk som sørabesjan, og det er en art i primatfamilien. Denne aben er også kalt piggabe (pig-tailed macaque) på grunn av den lange, oppstakle hale den har. Sørabesjans forekommer naturlig i sydøstlige Asias regnskogsområder, inkludert Malaysia, Thailand, Indonesien og Filippinerne. Den er en mellomstore art med en gjennomsnittlig lengde på 50-60 cm og en vekt på 10-14 kg for voksne haner, mens hunner er mindre med en gjennomsnittlig vekt på 7-9 kg.

Sørabesjan lever i grupper som oftest består av flere hunner og én eller flere hanar. Den er allsidig og kan leve av både planter og dyr, inkludert frukt, blad, frø, insekter og små hvirveldyr.

I medisinsk sammenheng har sørabesjan vært brukt i forskning, specielt i forbindelse med studier av infeksjonssjukdommer som HIV/AIDS og hepatitt C. Den er en nær slekting til mennesket og har en liknende immunforsvarssystem, noe som gjør den velegnet for slike undersøkelser.

"Aotidae" er en familie inden for pungdyrsordenen. Denne familie omfatter de nye zealandsk pungaber, som lever på New Zealand. Der er to nulevende arter i denne familie: aota og North Island aota. Disse dyr er kendt for deres store øjne og deres evne til at jage i det mørke. De er også kendt for deres unikke kommunikationssystem, hvor de bruger lyde som skrig, hviskninger og smældende lyde for at kommunikere med hinanden.

Enligt International Classification of Diseases (ICD-10) är "Marmosetapor" en kod som används för att klassificera sjukdomar och tillstånd inom medicinen. Koden refererar till "Övriga specifika infektioner orsakade av streptokocker", där marmosetaporr är ett exempel på en art som kan vara värd för dessa bakterier. Marmosetaporr är en typ av primater, mer specifikt en sorts klätterapor.

Det är värt att notera att "Marmosetapor" inte direkt refererar till ett medicinskt tillstånd eller sjukdom hos marmosetaporna själva, utan snarare används som ett exempel på en art som kan överföra en specifik typ av infektion till människor eller andra djur.

Erythrocebus patas, vanligtvis känd som patasapa eller rödmarkatta, är en art i familjen markattartade apor (Cercopithecidae). Det är den enda arten i släktet Erythrocebus. Patasapan är den snabbaste primaten och kan nå hastigheter upp till 55 km/h (34 mph) över korta sträckor. De förekommer naturligt i savanner, gräsmarker och öppna skogsområden i Afrika söder om Sahara.

Patasapan är en medelstor apa med en kroppslängd på cirka 60-85 cm och en vikt mellan 10 och 20 kg. Hanar är större än honor. Pälsfärgen varierar från ljusröd till brun, med en tydlig vit strimma som löper från hjässan ner över ryggen. Ansiktet är naket och rosa eller rödaktigt.

Patasapan lever i grupper på upp till 80 individer, bestående av flera vuxna hanar, flera vuxna honor och deras ungar. De har en hierarkisk social struktur med en dominerande hane som skyddar gruppen från faror och konkurrerande hanar. Födan består främst av frukt, frön, blad, insekter och små ryggradsdjur.

Erythrocebus patas är inte hotad globalt, men de minskar regionalt i vissa områden på grund av habitatförlust och jakt. IUCN listar arten som livskraftig (LC).

Platyrrhini är en taxonomisk grupp inom primatordningen som innefattar de nya världens brednäsor, vilket omfattar fem familjer: Cebidae (kapuciner och kringapor), Aotidae (nattapor), Pitheciidae (sakier, uakarier och titiapor) samt Atelidae (brachyurer, spindler, langhåriga marmosetter och lansbandsmakaker).

Denna grupp kännetecknas av deras breda näsborrar som sitter snett på ansiktet, till skillnad från de smala, nästan parallela näsborrarna hos de gamla världens apor och människan. Platyrrhiner lever i Central- och Sydamerika, och deras storlek varierar från de mycket små dvärgmakakerna till de större brachyurerna. De är allesammans trädlevande och har en rad anpassningar för att klättra i träden, såsom långa svansar som kan hjälpa dem att hålla balansen och greppa tag i grenar.