Androgenbindande protein (ABP) är ett globulärt protein som transporterar androgener, såsom testosteron och dihydrotestosteron (DHT), i blodet. Proteinet binder sig starkt till androgenerna och hjälper till att reglera deras koncentrationer i kroppen. ABP är också känt som sex hormonbindande globulin (SHBG) eftersom det också kan binda till östrogener.

Dihydrotestosteron (DHT) är ett starkt manligt könshormon som bildas från testosteron i kroppen med hjälp av enzymet 5-alfa-reduktas. Det är huvudsakligen ansvarigt för utvecklingen av manliga sekundära könsdrag, såsom röstförändringar, ökad muskelmassa och skäggväxt. DHT binder starkare till androgenreceptorer än testosteron gör, vilket gör att det har en starkare verkan på kroppens celler.

DHT har också en viktig roll i håravfallsprocessen hos både män och kvinnor. När DHT binder till receptorerna i hårsäckarna kan det orsaka en förkortning av den aktiva tillväxtfasen (anagenfasen) och en förlängning av den inaktiva fasen (telogenfasen), vilket leder till att håret blir tunnare och slutar växa. Detta kan leda till det typiska mönsterhåravfallet som kallas androgenetiskt alopeci.

DHT har också visats påverka prostatakörtelns tillväxt och funktion, och förändringar i DHT-nivåer kan vara relaterade till prostatacancer.

Sertoli-celler, også kendt som sustentacyleceller, er støtteceller i hvirvelløse dyrs og pattedyrs testikler. De er en del af de strukturer, der udgør seminiferøre tubulerne, hvor spermatogenesen finder sted.

Sertoli-cellerne har flere vigtige funktioner:

1. De danner en form for barrierevæg, som beskytter de umodne spermakroder og andre celler i tubuluslumen mod det immune system.
2. De er involveret i nedbrydningen af overflødige gamete gennem fagocytosering.
3. De udskiller forskellige hormoner, bl.a. androgenbindende protein (ABP), inhibin og aktivin, som hjælper med at regulere spermogenesen og produktionen af follikelstimulerende hormon (FSH) fra hypofysen.
4. De er involveret i transporten af spermakroderne gennem tubuluslumen under deres udvikling til modne spermaceller.
5. De bidrager til opretholdelsen af en gunstig miljø i tubuluslumen, herunder ved at hjælpe med at regulere pH og ionbalancen.

"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.

I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

Könshormonbindande globulin (SHBG) är ett protein som transporterar och reglerar nivåerna av könshormoner i blodet, såsom testosteron och östrogen. SHBG binder sig till dessa hormoner och förhindrar dem från att binda sig till sina målceller, vilket påverkar deras aktivitet och effekt på kroppen. Nivåerna av SHBG kan variera beroende på kön, ålder, vikt, leverfunktion och andra faktorer.

I'm sorry for any confusion, but "Phodopus" is not a medical term. It is actually the genus name for a group of small rodents that includes hamsters such as the Campbell's dwarf hamster and the Djungarian hamster. These creatures are often kept as pets and are not typically associated with medical definitions.

Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.

Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.

Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.

Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.

Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.

"Androgener" er ein begrep som ofte brukes i medisinsk sammenheng for å referere til steroidhormoner som produseres i mannlige kjøttkjeller og øvre del av binnekløften, også kalt gonader eller kjønnskjellene. Disse hormonene inkluderer testosteron, dihydrotestosteron og androsteron, og spiller en viktig rolle i mannlige kjønnsutvikling, seksual utforming og reproduksjon. Androgener har også effekt på annen kroppslig vekst og utvikling, særlig hos menn. Forstyrrelser i produksjonen av androgener kan føre til forskjellige medisinske tilstander, som f.eks. økt eller redusert kjønnshårvokst og forandringer i seksualdriften.

Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).

Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.

Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.

I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.

En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.

Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.

Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Androgen-sensitivity syndrome, also known as androgen insensitivity syndrome (AIS), is a genetic condition that affects the development and function of sex hormones in the body. It occurs due to a defect in the androgen receptor gene, which makes it difficult for the body to respond to androgens, which are male sex hormones such as testosterone.

There are two main types of AIS: complete androgen insensitivity syndrome (CAIS) and partial androgen insensitivity syndrome (PAIS).

In CAIS, individuals are born with XY chromosomes (typically considered the male chromosome pattern) but appear female due to a lack of response to androgens. They have normal ovaries and fallopian tubes at birth, but they do not have a uterus or a functional vagina. At puberty, they develop breasts and feminine body characteristics due to the action of estrogen produced by their ovaries, but they do not menstruate or become pregnant.

In PAIS, individuals may be born with ambiguous genitalia that can appear male, female, or a combination of both. They may have varying degrees of androgen insensitivity, which can lead to different physical characteristics and development at puberty. Some people with PAIS may identify as male, while others may identify as female or non-binary.

AIS is a rare condition that affects approximately 1 in 20,000 to 1 in 99,000 individuals. It is usually diagnosed at birth or during childhood due to the presence of ambiguous genitalia or other physical characteristics that are not typical for males or females. Treatment may include hormone replacement therapy and surgery to address any physical abnormalities.

Androgenreceptorer (AR) är en typ av steroidhormonreceptor som binder androgener, som till exempel testosteron och dihydrotestosteron. När androgenen binder till receptorn bildas en komplex som kan transkribera DNA och på så sätt reglera genuttrycket i cellen. Androgenreceptorer finns i många olika typer av celler, bland annat i muskelceller, leverceller och könsceller. De spelar en viktig roll för den normala mänskliga utvecklingen och funktionen, men kan även vara involverade i patologiska tillstånd som cancer.