"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

'Svalginflammation' är ett medicinskt begrepp som inte används på engelska, så det saknar en direkt motsvarighet på engelska. Det kan dock tolkas som en kombination av två olika medicinska tillstånd:

1. Svalga (engelska: 'dysphagia') - svårigheter att svälja mat eller dryck.
2. Inflammation (engelska: 'inflammation') - en kroppsvätskans och vita blodkropparnas reaktion på en skada, infektion eller irritation.

Således kan man säga att 'svalginflammation' är ett tillstånd där en person har svårigheter att svälja på grund av inflammation i strukturer relaterade till svalget, såsom svalgmuskler, slemhinnor eller lymfknutar. Detta kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller cancer.

Rhinovirus är ett samlingsnamn för ett stort antal virusar som orsakar säsongsbundna övre luftvägsinfektioner, vanligtvis kända som förkylningar. Det finns över 100 olika typer av rhinovirus, och de är en av de vanligaste orsakerna till akuta respiratoriska infektioner hos människor världen över. Rhinovirus smittar ofta via droppar som sprids i luften när en smittad person hostar eller nysar, eller genom direkt kontakt med infekterade ytor och sedan till mun, näsa eller ögon. Symptomen på en rhinovirusinfektion kan inkludera snuva, brynkig näsa, halsont, hosta och ibland feber. De flesta rhinovirusinfektioner är milda och lindrar sig självläkande inom en vecka till tio dagar.

I medicinsk kontext refererar "kall temperatur" vanligtvis till en kroppstemperatur under 35°C (95°F). Detta skiljer sig från normaltemperatur, som ofta definieras som mellan 36,5°C och 37,5°C (97,7°F och 99,5°F).

En lägre än normal kroppstemperatur kan indikera en varulka sjukdom eller ett underliggande medicinskt tillstånd, såsom hypotermi, hypotalamič dysfunktion, sepsis, eller vissa infektioner som kan påverka kroppens termoregleringssystem.

Det är viktigt att notera att den exakta definitionen av "kall temperatur" kan variera beroende på kontext och det specifika medicinska tillståndet som undersöks.

Cerebrospinal rinorhea är en ovanlig medicinsk tillstånd där cerebrospinalvätska (CSF), den klara vätskan som fyller ut hjärnans och ryggmärgens ventriklar och subarachnoidalrum, läcker ut genom näsan. Detta kan orsakas av en skada eller en defekt i skallbenet eller i nasalskelettet, till exempel efter en trauma, neurokirurgisk procedure eller som en komplikation till en infektion som meningit. Symtomen på cerebrospinal rinorre kan inkludera näsblod, hosta, huvudvärk, halsont och i vissa fall även meningit. Diagnosen ställs vanligtvis genom att analysera den dränerande vätskan för att se om det är CSF och eventuellt med hjälp av avbildande undersökningar som datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Behandlingen kan innebära kirurgisk reparation av läckan eller, i vissa fall, långvarig behandling med antibiotika för att förebygga infektioner.

"Bihåleinflammation" er en betegnelse for en inflammatorisk tilstand i de små, slanke luftveje kaldet bihuler, der findes i lungerne. Den medicinske term for bihåleinflammation er "bronkitis".

Bronkitis kan være akut eller kronisk. Akut bronkitis skyldes oftest en infektion med virus eller bakterier, mens kronisk bronkitis ofte er forbundet med rygning og anden lungeskade. Kronisk bronkitis er også et vigtigt symptom i COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease), en kronisk lungevæske, der også omfatter emfysem.

Symptomer på bihåleinflammation kan inkludere hoste, produktion af slim og slem, halskærme, træthed og nedsat appetit. Diagnosen stilles ofte ud fra en kombination af symptomer, lungefunktionstest og iblandt også billeddiagnostik som røntgen eller CT-scanning. Behandlingen kan omfatte antibiotika (i tilfælde af bakteriel infektion), bronkolidatorer, kortison og andre anti-inflammatoriske medicin samt forbedring af livsstilsfaktorer som rygning og luftvejens forurening.

'Näsa' (eller 'naris' på latin) är en del av andningssystemet hos människor och andra djur. Det består av två öppningar i näsbihangen, som leder in till näshålan. Näshålan är tapetserad med små hår, så kallade cilier, och slemhinna. Cilierna hjälper till att filtrera luften från damm och bakterier, medan slemhinnan har en funktion som skyddar mot främmande partiklar och producerar slem för att fuktighetshålla luften. Från näshålan leds luften sedan vidare till struphuvudet och nedre andningsvägar.