'Acholeplasma laidlawii' är en art av grampositiva, mycoplasma-liknande bakterier som saknar cellvägg. Den tillhör släktet Acholeplasma och familjen Mycoplasmataceae. Bakterien förekommer vanligtvis i naturen och kan påträffas hos djur, fåglar och insekter. Vid sällsynta fall har den också påträffats hos människor, oftast associerad med infektioner i blodomloppet eller i immunförsvagna individer. Bakterien är icke-patogen och orsakar vanligtvis inte sjukdom hos friska varelser.

Acholeplasma är en genus av små, Gram-positiva, mycoplasma-lika bakterier som saknar cellyta. De är fakultativt anaeroba och kan förekomma i en mängd olika miljöer, inklusive människokroppen. Acholeplasma-arter saknar cellvägg men har en yttre membran som innehåller steroler. De är oftast icke-patogena, men kan orsaka infektioner hos immunosvaga individer eller vid invasiva procedurer. Exempel på Acholeplasma-arter inkluderar Acholeplasma laidlawii och Acholeplasma modicum.

Mykoplasma är ett släkte av små, akventeläsa bakterier som saknar cellväggar och därför kan de passera igenom vanliga filtreringsmetoder. De är de minsta kända självständiga levande organismerna och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Mykoplasmin infektioner kan orsaka en rad olika symptom beroende på vilken art av mykoplasma som orsakar infektionen och var i kroppen den uppstår.

Vid människan är de vanligaste arterna Mycoplasma pneumoniae, som kan orsaka lunginflammation, och Mycoplasma genitalium, som kan orsaka könsvätska i urinen hos män och infektioner i reproduktiva systemet hos både män och kvinnor. Andra arter av mykoplasma kan också orsaka infektioner i ögon, artärer, ledbrosk, hud och andningsvägar. Mykoplasmin är ofta svåra att behandla eftersom de har en tendens att utveckla resistens mot många antibiotika.

'Mycoplasmatales' är en ordning av bakterier som saknar cellvägg och därför inte kan färgas med gramfärgning. De är de minsta självständiga prokaryota organismerna som förekommer naturligt, med en storlek på cirka 0,15-0,3 micrometer i diameter.

Bakterier inom ordningen 'Mycoplasmatales' har en relativt enkel genetisk uppbyggnad och ett begränsat antal metaboliska funktioner. De är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både i syrgasrikt och syrefattigt miljö.

De flesta arter inom 'Mycoplasmatales' lever parasitiskt eller som kommensaler på djur och människor, och kan orsaka olika infektionssjukdomar. Till exempel kan arten Mycoplasma pneumoniae orsaka lunginflammation hos människor, medan Ureaplasma urealyticum kan vara associerat med urinvägsinfektioner och sexuellt överförda infektioner.

Tenericutes är ett fylum (eller en högre taxonomisk rang) inom domänen Bacteria, som inkluderar arter som saknar cellvägg och därmed saknar peptidoglykan. Detta fylum innehåller bland annat klassen Mollicutes, som innefattar patogena bakterier såsom Mycoplasma och Ureaplasma arter, vilka ofta är parasiter eller kommensaler hos djur och människor. Dessa bakterier är vanligen små, med en enkel cellmembran och en reducerad genetisk uppstättning jämfört med andra bakterier. De kan orsaka olika infektionssjukdomar såsom lunginflammationer, halsinfektioner och könssjukdomar.

Spiroplasma är en genus av små, spiralformade, svavelvita bakterier som saknar cellväggar och istället har en flexibel cellmembran. Dessa bakterier orsakar ofta sjukdomar hos insekter och växter, men kan också påträffas hos andra djur och människor. Spiroplasman är obligata intracellulära parasiter, vilket betyder att de måste leva inne i värdceller för att överleva och reproduceras. De kan spridas via bladlöss, skalbaggar och andra insekter som vektorer.

Spiroplasma upptäcktes först på 1970-talet och har sedan dess identifierats i en rad olika värdar, inklusive människor. Vissa arter av Spiroplasma kan orsaka sjukdomar hos människor, men detta är mycket sällsynt. I allmänhet anses Spiroplasma vara en relativt ofarlig bakterie för människor, men den kan ha negativ inverkan på insekter och växter.

Membranlipider refererar till de lipider (fettliknande molekyler) som är en viktig komponent i cellmembranen hos levande organismer. De två huvudsakliga typerna av membranlipider är fosfolipider och glykolipider.

Fosfolipider består av en hydrofil (vattenavvisande) fosfatgrupp och två hydrofoba (vattenavstötande) fettsyror som tillsammans bildar en dubbel lagerstruktur i cellmembranet. Denna struktur möjliggör för membranen att vara selektivt permeabel, vilket innebär att vissa molekyler kan diffundera genom membranen medan andra inte kan göra det.

Glykolipider är liknande fosfolipiderna men har en sockergrupp kopplad till fosfatgruppen istället. De förekommer i mindre utsträckning än fosfolipider och spelar en viktig roll i cellytanternas interaktioner med varandra och med omgivningen.

Membranlipider är också involverade i cellsignalering, cellytors funktion och andra viktiga cellulära processer.

Glykolipider är en typ av molekyler som består av en fettsyra som är kovalent bundet till en kolhydratkedja. Denna typ av molekyler finns naturligt i cellytorna hos levande organismer och har en rad olika funktioner, bland annat att agera som receptorer för signalsubstanser och att bidra till cellens struktur och funktion. Glykolipider delas vanligen in i fyra kategorier baserat på den kolhydratkedja de innehåller: glykosfingolipider, globosider, gangliosider och neutrala glykolipider.

Ureaplasma är en typ av bakterie som tillhör gruppen mykoplasmer och förekommer naturligt i underlivet hos många människor. Det finns två huvudsakliga arter som kan infektera människor, nämligen Ureaplasma urealyticum och Ureaplasma parvum. Dessa bakterier saknar cellväggar, vilket gör dem resistenta mot vanliga antibiotika som t.ex. penicillin.

Infektioner med Ureaplasma kan orsaka olika symptom beroende på var i kroppen infektionen förekommer. Exempelvis kan det orsaka urinvägsinfektioner, lunginflammation hos för tidigt födda spädbarn och könssjukdomar som uretrit eller cervicitis hos vuxna. Vissa studier har också kopplat infektion med Ureaplasma till ökad risk för förtidig fosterdöd, men detta är fortfarande under forskning och det finns inte full konsensus om detta samband.

Det är värt att notera att många personer som bär på Ureaplasma aldrig utvecklar några symptom eller komplikationer alls, så sjukdomen kan vara asymtomatisk. Däremot kan infektion med Ureaplasma under vissa omständigheter öka risken för komplikationer hos vissa patientgrupper, till exempel vid graviditet eller vid immunförsvagning.

"Bakteriofager" er en medisinsk term for virus som infekterer og replikerer seg i bakterier. De kaller også for «bakterievirus» eller «fag». Bakteriofager består av et proteinkapsel som inneholder genetisk materiale, og de kan være helt eller delvis indleirende i værtsbakteriens DNA eller RNA. Når en bakterie infiseres av en bakteriofag, kan det føre til lysing (bursting) av bakterien og frigivelse av nye bakteriofager som kan infisere andre bakterier. Bakteriofager spiller en viktig rolle i biologisk kontroll av bakterielle populationer, og de har også vært studert for mulige bruk i medisinske terapeutiske tilnærminger som fagbasert terapi.

'Vinca' är ett samlingsnamn för olika typer av läkemedel som används inom medicinen, framförallt inom onkologi (cancerbehandling). De aktiva substanserna i dessa läkemedel isoleras från växten Catharanthus roseus (tidigare kallad Vinca rosea), som även kallas rosa perikoni.

Det finns två huvudsakliga grupper av Vinca-preparat: vincristin och vinblastin. Dessa substanser fungerar genom att störa cellcykeln i snabbt delande sig celler, såsom cancerceller. De gör detta genom att binda till tubulinproteinet, vilket är en viktig komponent i den struktur som transporterar kromosomerna under celldelningen. När Vinca-preparaten binder till tubulinet förhindras bildandet av mitotiska spindelnät och cellcykeln stannar upp, vilket leder till apoptos (programmerad celldöd).

Vincristin används ofta i behandlingen av akut leukemi, lymfom och andra cancerformer hos barn och vuxna. Vinblastin är ett starkt cytostatiskt medel som används vid behandling av olika typer av cancer, till exempel Hodgkins lymfom, testikulär cancer och Wilms tumör.

Det är viktigt att notera att Vinca-preparaten kan ha allvarliga biverkningar, såsom neuropati (skador på nervsystemet), myelosuppression (nedsatt produktion av blodceller i benmärgen) och illamående. Dessa biverkningar måste övervakas noga under behandlingen för att minimera risken för komplikationer.

Ribosomonofosfat (RIP, Ribosomal Monophosphate) er ikke direkte en medisinsk definert terminologi, men det refererer til en type molekyl som spiller en viktig rolle i biokjemisk syntese av proteiner.

RIB-en er et produkt av en reaksjon kalt "ribosomalt RNA (rRNA) degradering", der rRNA-molekyler i cellen brytes ned til mindre enheter for å regulere cellulær homeostasisme og beskyttelse mot infeksjonsagenter. Disse mindre enhetene inkluderer også ribosomonofosfater, som kan være betydningsfulle i forståelsen av cellefunksjon og -regulering.

I denne sammenhengen er ribosomonofosfat et fosforylert nukleotid som inneholder en ribose-søtetilsørjing, men det er ikke direkte relatert til medisinsk behandling eller diagnostisk testing.

'Mycoplasma mycoides' är en bakteriestam som tillhör släktet Mycoplasma och familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier saknar cellyta (cellväggar) vilket gör att de är mycket små och kan ändra form. De lever som kommensaler eller opportunistiska patogener hos djur, inklusive människor.

'Mycoplasma mycoides' är en av de bakteriestammar som orsakar sjukdomen kontagios bovin plura (CBPP), en infektionssjukdom hos nötkreatur som drabbar lungorna och kan vara dödlig. Den sprids främst via direktkontakt mellan djur eller via dricksvatten, men den kan också överföras via luften över korta avstånd.

Det är värt att notera att det finns flera subspecies och varianter av 'Mycoplasma mycoides', inklusive 'M. mycoides' subsp. 'mycoides', 'M. mycoides' subsp. 'capri' och 'M. mycoides' Large Colony (LC) type, som alla har olika värdar och patogenicitet.

Fosfatidylglyceroler är en typ av fosfolipid som förekommer i celldelar och biologiska membran. Den består av två fettsyror som är bundna till en glycerolmolekyl, med en fosfat- och en glycerolgrupp. Fosfatidylglyceroler spelar en viktig roll i celldelningen, energiomsättning och som en del av lipopolysackarider i yttre membran hos grampositiva bakterier.