Acholeplasma är en genus av små, Gram-positiva, mycoplasma-lika bakterier som saknar cellyta. De är fakultativt anaeroba och kan förekomma i en mängd olika miljöer, inklusive människokroppen. Acholeplasma-arter saknar cellvägg men har en yttre membran som innehåller steroler. De är oftast icke-patogena, men kan orsaka infektioner hos immunosvaga individer eller vid invasiva procedurer. Exempel på Acholeplasma-arter inkluderar Acholeplasma laidlawii och Acholeplasma modicum.

'Acholeplasma laidlawii' är en art av grampositiva, mycoplasma-liknande bakterier som saknar cellvägg. Den tillhör släktet Acholeplasma och familjen Mycoplasmataceae. Bakterien förekommer vanligtvis i naturen och kan påträffas hos djur, fåglar och insekter. Vid sällsynta fall har den också påträffats hos människor, oftast associerad med infektioner i blodomloppet eller i immunförsvagna individer. Bakterien är icke-patogen och orsakar vanligtvis inte sjukdom hos friska varelser.

Mykoplasma är ett släkte av små, akventeläsa bakterier som saknar cellväggar och därför kan de passera igenom vanliga filtreringsmetoder. De är de minsta kända självständiga levande organismerna och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Mykoplasmin infektioner kan orsaka en rad olika symptom beroende på vilken art av mykoplasma som orsakar infektionen och var i kroppen den uppstår.

Vid människan är de vanligaste arterna Mycoplasma pneumoniae, som kan orsaka lunginflammation, och Mycoplasma genitalium, som kan orsaka könsvätska i urinen hos män och infektioner i reproduktiva systemet hos både män och kvinnor. Andra arter av mykoplasma kan också orsaka infektioner i ögon, artärer, ledbrosk, hud och andningsvägar. Mykoplasmin är ofta svåra att behandla eftersom de har en tendens att utveckla resistens mot många antibiotika.

'Mycoplasmatales' är en ordning av bakterier som saknar cellvägg och därför inte kan färgas med gramfärgning. De är de minsta självständiga prokaryota organismerna som förekommer naturligt, med en storlek på cirka 0,15-0,3 micrometer i diameter.

Bakterier inom ordningen 'Mycoplasmatales' har en relativt enkel genetisk uppbyggnad och ett begränsat antal metaboliska funktioner. De är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan växa både i syrgasrikt och syrefattigt miljö.

De flesta arter inom 'Mycoplasmatales' lever parasitiskt eller som kommensaler på djur och människor, och kan orsaka olika infektionssjukdomar. Till exempel kan arten Mycoplasma pneumoniae orsaka lunginflammation hos människor, medan Ureaplasma urealyticum kan vara associerat med urinvägsinfektioner och sexuellt överförda infektioner.

Tenericutes är ett fylum (eller en högre taxonomisk rang) inom domänen Bacteria, som inkluderar arter som saknar cellvägg och därmed saknar peptidoglykan. Detta fylum innehåller bland annat klassen Mollicutes, som innefattar patogena bakterier såsom Mycoplasma och Ureaplasma arter, vilka ofta är parasiter eller kommensaler hos djur och människor. Dessa bakterier är vanligen små, med en enkel cellmembran och en reducerad genetisk uppstättning jämfört med andra bakterier. De kan orsaka olika infektionssjukdomar såsom lunginflammationer, halsinfektioner och könssjukdomar.

Spiroplasma är en genus av små, spiralformade, svavelvita bakterier som saknar cellväggar och istället har en flexibel cellmembran. Dessa bakterier orsakar ofta sjukdomar hos insekter och växter, men kan också påträffas hos andra djur och människor. Spiroplasman är obligata intracellulära parasiter, vilket betyder att de måste leva inne i värdceller för att överleva och reproduceras. De kan spridas via bladlöss, skalbaggar och andra insekter som vektorer.

Spiroplasma upptäcktes först på 1970-talet och har sedan dess identifierats i en rad olika värdar, inklusive människor. Vissa arter av Spiroplasma kan orsaka sjukdomar hos människor, men detta är mycket sällsynt. I allmänhet anses Spiroplasma vara en relativt ofarlig bakterie för människor, men den kan ha negativ inverkan på insekter och växter.

Entomoplasmataceae är en familj av bakterier som tillhör ordningen Entomobacterales. Dessa bakterier är oftast gramnegativa, intracellulära parasiter som lever inuti insekter och andra leddjur. Några exempel på släkten inom familjen Entomoplasmataceae är Entomoplasma, Mesoplasma och Spiroplasma. Dessa bakterier kan orsaka olika sjukdomar hos insekter och kan ha en negativ inverkan på deras populationer. Vissa arter av Entomoplasmataceae kan även infektera växter och djur, inklusive människor, men detta är ovanligt.

Ureaplasma är en typ av bakterie som tillhör gruppen mykoplasmer och förekommer naturligt i underlivet hos många människor. Det finns två huvudsakliga arter som kan infektera människor, nämligen Ureaplasma urealyticum och Ureaplasma parvum. Dessa bakterier saknar cellväggar, vilket gör dem resistenta mot vanliga antibiotika som t.ex. penicillin.

Infektioner med Ureaplasma kan orsaka olika symptom beroende på var i kroppen infektionen förekommer. Exempelvis kan det orsaka urinvägsinfektioner, lunginflammation hos för tidigt födda spädbarn och könssjukdomar som uretrit eller cervicitis hos vuxna. Vissa studier har också kopplat infektion med Ureaplasma till ökad risk för förtidig fosterdöd, men detta är fortfarande under forskning och det finns inte full konsensus om detta samband.

Det är värt att notera att många personer som bär på Ureaplasma aldrig utvecklar några symptom eller komplikationer alls, så sjukdomen kan vara asymtomatisk. Däremot kan infektion med Ureaplasma under vissa omständigheter öka risken för komplikationer hos vissa patientgrupper, till exempel vid graviditet eller vid immunförsvagning.

Glykolipider är en typ av molekyler som består av en fettsyra som är kovalent bundet till en kolhydratkedja. Denna typ av molekyler finns naturligt i cellytorna hos levande organismer och har en rad olika funktioner, bland annat att agera som receptorer för signalsubstanser och att bidra till cellens struktur och funktion. Glykolipider delas vanligen in i fyra kategorier baserat på den kolhydratkedja de innehåller: glykosfingolipider, globosider, gangliosider och neutrala glykolipider.

Membranlipider refererar till de lipider (fettliknande molekyler) som är en viktig komponent i cellmembranen hos levande organismer. De två huvudsakliga typerna av membranlipider är fosfolipider och glykolipider.

Fosfolipider består av en hydrofil (vattenavvisande) fosfatgrupp och två hydrofoba (vattenavstötande) fettsyror som tillsammans bildar en dubbel lagerstruktur i cellmembranet. Denna struktur möjliggör för membranen att vara selektivt permeabel, vilket innebär att vissa molekyler kan diffundera genom membranen medan andra inte kan göra det.

Glykolipider är liknande fosfolipiderna men har en sockergrupp kopplad till fosfatgruppen istället. De förekommer i mindre utsträckning än fosfolipider och spelar en viktig roll i cellytanternas interaktioner med varandra och med omgivningen.

Membranlipider är också involverade i cellsignalering, cellytors funktion och andra viktiga cellulära processer.

"Metylgrönt" är ett begrepp inom kemi och refererar till en specifik typ av organisk förening, nämligen metyl-3-metoxypyrollidin-2-yliodid. Detta är en färgad kemisk substans som används som ett reagens inom organisk syntes och har en distinkt grönaktig färg.

Ibland kan "metylgrönt" även användas som en förkortad benämning på en specifik typ av fluorescensfärg, nämligen metylgrönt 6B (C.I. 42590), som är en triarylmetanfärg som används inom mikroskopi och histologi för att färga celler och vävnader.

Det är viktigt att notera att dessa två begrepp inte är identiska, men de delar en gemensam grön färg och kan ibland förväxlas.

"Bakteriofager" er en medisinsk term for virus som infekterer og replikerer seg i bakterier. De kaller også for «bakterievirus» eller «fag». Bakteriofager består av et proteinkapsel som inneholder genetisk materiale, og de kan være helt eller delvis indleirende i værtsbakteriens DNA eller RNA. Når en bakterie infiseres av en bakteriofag, kan det føre til lysing (bursting) av bakterien og frigivelse av nye bakteriofager som kan infisere andre bakterier. Bakteriofager spiller en viktig rolle i biologisk kontroll av bakterielle populationer, og de har også vært studert for mulige bruk i medisinske terapeutiske tilnærminger som fagbasert terapi.

'Mycoplasma mycoides' är en bakteriestam som tillhör släktet Mycoplasma och familjen Mycoplasmataceae. Dessa bakterier saknar cellyta (cellväggar) vilket gör att de är mycket små och kan ändra form. De lever som kommensaler eller opportunistiska patogener hos djur, inklusive människor.

'Mycoplasma mycoides' är en av de bakteriestammar som orsakar sjukdomen kontagios bovin plura (CBPP), en infektionssjukdom hos nötkreatur som drabbar lungorna och kan vara dödlig. Den sprids främst via direktkontakt mellan djur eller via dricksvatten, men den kan också överföras via luften över korta avstånd.

Det är värt att notera att det finns flera subspecies och varianter av 'Mycoplasma mycoides', inklusive 'M. mycoides' subsp. 'mycoides', 'M. mycoides' subsp. 'capri' och 'M. mycoides' Large Colony (LC) type, som alla har olika värdar och patogenicitet.