La zona pellucida är en tunn, transparent och hård skiva av sugarsammansättningar som omger äggcellen (ovum) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett par glykoproteiner och bildar en barriär runt ägget som skyddar det under dess utveckling och hjälper till att reglera bindningen och fusionen med spermier under befruktning. Zona pellucida är en viktig struktur i reproduktionen eftersom den bidrar till att förhindra polyspermi, ett tillstånd där mer än ett sädesceller penetrerar ägget, vilket kan leda till abnorma embryoutveckling.
Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.
Spermie-ägginteraktioner refererar till den komplexa serie av händelser där spermier och äggceller (oocyter) möts, känner igen varandra, och interagerar under befruktningen. Denna process inkluderar spermiers förmåga att penetrera ägget genom att binda till och degraderas den yttre proteinkapseln (zona pellucida), följt av fusion med äggcellens membran för att möjliggöra DNA-transfers. Spermie-ägginteraktioner är en nödvändig del av reproduktionen och är starkt reglerad av både morfologiska och biokemiska mekanismer.
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.
Hättan som täcker spermiehuvudets kärna och främre del.
Ett trypsinliknande enzym hos spermatozoer som inte hämmas av alfa-1-antitrypsin.
En serie strukturförändringar hos spermatozoer i närheten av en äggcell i äggledaren, vilka underlättar sädescellens inträde i äggcellen.
Immunologiska metoder för att förhindra befruktning.
I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.
Spermiekapacitering är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där man förbättrar spermiernas förmåga att befrukta ägg genom att behandla och minska negativa faktorer i sperma. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom att behandla infektioner eller hormonstörningar hos den manlige individen, att korrigera livsförhållanden som rökning och övervikt samt att använda sig av spermieväljande metoder under konstgjord befruktning. Syftet med spermiekapacitering är att öka chanserna för en framgångsrik befruktning och graviditet.
Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
En teknik för konstgjord fortplantning som innebär en direkt manipulering av äggceller och sädesceller för att åstadkomma befruktning in vitro.
Cellytereceptorer är proteiner på cellytan som binder specifika signalmolekyler, såsom hormoner och neurotransmittor, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till en biologisk respons i cellen.
Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.
Syn. blastula. Däggdjursembryot efter morulastadiet, då det består av en trofoblastomsluten hålighet innehållande en cellmassa som utvecklas till embryonalplattan.
Spermierörlighet, även kallat spermiokinesi, är en medicinsk term som refererar till rörelsemönstret och framåtfortschrittet hos spermier i ett seminalplasma. Det mäts vanligtvis som procentsats av progressivt rörliga spermier (PRS) och ger information om spermiers förmåga att simma mot ägget för att möjliggöra befruktning.
Dissekering, injicering, kirurgi osv med hjälp av mikroinstrument kopplade till mikroskop.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Den vitellina membranen är ett tunnt skikt som omger äggulan (vitellen) hos ägg från både däggdjur och fåglar. Det fungerar som en barriär mellan äggulan och den omgivande vätskan inne i ägget, och hjälper till att hålla äggulan sammanhållen och skyddad under utvecklingen av embryot. Den vitellina membranen är kompositionellt relaterad till den zonella membranen som också omger äggulan, men har något annorlunda egenskaper och funktioner.
Två högt specialiserade tuber av muskelvävnad som sträcker sig mellan livmodern och var sin äggstock. De fångar upp äggcellerna, och är den plats där könscellerna mognar och äggen befruktas.
En art makaker som främst lever i skogsområden i södra Indien.
Den retikulära zonen (Zona reticularis, ZR) är en del av den yttre barken (cortex) i adrenalglandula som producerar kortisol och androgener. Den består av celler som är större än de i den kortikala zonen (Zona fasciculata) och har ett rikare blodkärlsnätverk. ZR svarar för produktionen av de svaga androgena hormonerna, såsom dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion, som sedan kan konverteras till mer potenta androgener i andra kroppsliga vävnader.
"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.
Oophoritis är inflammation i en eller båda äggstockarna (ovarierna), ofta orsakad av infektion.
"Vaccines as preventive medication are biological preparations that stimulate an individual's immune system to produce immunity to a specific disease, typically by introducing a harmless piece of the disease-causing organism, thereby preventing the illness or reducing its severity."
Oogenese är den process genom vilken kvinnliga könsceller, äggceller eller oocyter, utvecklas och mognar i äggstockarna (ovarierna). Den resulterar i produktionen av ett fullt utvecklat ägg, som kan bli befruktat för att bilda en zygot, den första cellen i ett embryo. Oogenesen börjar under fostertiden och fortsätter fram till menopausen.
Embryo implantation är ett tidigt stadium i graviditeten då den befruktade äggcellen, nu embryot, fastnar och växer fast i livmoderslinningens (endometriums) inre skikt. Detta inträffar vanligtvis 6-10 dagar efter att ägget befruktats och fästningsprocessen kräver en korrekt synchronisering av embryots utveckling och livmoderns förändringar under menstruationscykeln. Implantationen markerar början på en lyckad graviditet och kan leda till fostertillväxt och födsel.
Förvaring av celler, vävnader, organ eller embryon i djupfrys (-70 gr C för korttidsförvaring, under -130 gr C för långtidsförvaring). För vävnadspreparat används frysförvaring eller frysfixering i syfte att bevara den befintliga formen, strukturen och kemiska sammansättningen hos materialets alla beståndsdelar. Som kylmedium används flytande kväve.
La zona glomerulosa är den yttre regionen av kortex i binjuremärgen (även kallat nefron) som innehåller speciella celler kapabla till att producera mineralokortikoidet aldosteron. Denna zon är mycket väl through-vasculär, och dessa celler är mycket känsliga för ändringar i blodets angiotensin II och potasievärden. Dessa två faktorer stimulerar frisättningen av aldosteron, som i sin tur reglerar natrium- och vätskebalansen i kroppen genom att öka resorptionen av natrium och utsöndringen av kalium i distala tubuli i njuren.
Embryoöverföring är en teknik inom infertilitetsbehandling, där ett eller flera embryon överförs till livmodern hos en befruktningsvillig kvinna, med hopp om att en graviditet ska uppstå.
I medicine och speciellt inom ortopedi, refererar 'pronas' till rotationen av underarmen så att handflatan vänds medialt (mot kroppens mitten). Detta är en rörelse som sker i radioulnara leden och involverar muskler som pronator teres och pronator quadratus. Pronation är den motsatta rörelsen till supination, där underarmen roteras så att handflatan vänds lateralt (bort från kroppens mitten).
Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.
En befruktad äggcell, även känd som zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg har smält samman under processen som kallas fertilisation. Denna nya diploida cell har 46 chromosomer (23 från varje förälder) och har potentialen att dela sig och utvecklas till en embryo, om den implanteras i livmodern och utvecklas korrekt.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
Det tidiga, prenatala stadiet i däggdjursutvecklingen, kännetecknat av snabba morfologiska förändringar och differentiering i organismens grundläggande strukturer.
Ett spermiehuvud är den del av en spermie som innehåller dess genetiska information, skyddad av en hård proteinhinna känd som akrosomen, vilken hjälper till att penetrera äggcellen under befruktning.
Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.
Morfologisk och fysiologisk utveckling och tillväxt av embryo eller foster hos däggdjur.
De odifferentierade celler som bildas vid delning av det befruktade ägget. Dessa omfattar celler som tillhör embryots delnings-, morula- och blastulastadier.
Fosterskador, eller fostertrauma, refererar till de skador och belastningar som ett foster kan utsättas för under sin utveckling inuti moderns livmoder. Dessa skador kan vara både fysiska, såsom infektioner eller skador orsakade av våld, och psykiska, såsom stress, rädsla eller depression hos modern. Fosterskador kan ha långvariga effekter på barnets utveckling och mentala hälsa.
Peperomia är ett släkte inom familjen pepparväxter (Piperaceae) som består av cirka 1500 arter. De flesta Peperomia-arterna är små, tropiska örter med köttiga blad och stjälkar. Många av arterna odlas som rumsväxter på grund av deras dekorativa utseende och lättodlande egenskaper. Det bör dock poängteras att Peperomia inte är en medicinsk term, utan snarare en botanisk benämning på ett släkte av växter.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Nedsatt eller utebliven förmåga hos en man att befrukta.
Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.
Vegetable lectins, such as those found in legumes like snow peas and soybeans, are proteins that can bind specifically to carbohydrates or sugars on the surface of cells, leading to agglutination, or clumping together, of those cells.
En ovarian follicle är en struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan, som innehåller ett äggcell (oocyte). Folliclarna utgör den primära platsen för äggcellers utveckling och tillväxt. De består av granulosa celler, som omger och skyddar ägget, samt en yttre lagring av stödjande celler kända som theca celler.
'Kumulusceller' är en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De är specialiserade till att fagocytera (faga = äta, kyta = cell) främmande partiklar och patogener såsom bakterier och virus. Kumulusceller är stora, rundade celler med flertalet granula i cytoplasman som innehåller en rad olika enzymer och proteiner som hjälper till att eliminera inträngande mikroorganismer. De har även en kärna som är segmenterad, varav det gett upphov till deras alternativa namn 'segmentnukleära leukocyter'.
Ett enzym som katalyserar tillfällig hydrolys av 1,4-bindningarna mellan N-acetyl-beta-D-glukosamin och D-glukuronatrester i hyaluronat. EC 3.2.1.35.
En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Ett tidigt embryo i form av en kompakt massa av ca 16 blastomerer. Det liknar ett mullbär, med två typer av celler, yttre och inre. Morula utgör stadiet före blastula hos andra djur än däggdjur eller blastocyst hos däggdjur.
Plasmaproteiner i sperma refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædcellerne, også kendt som seminalplasma. Disse proteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte fertiliteten og beskyttelse af sædcellerne under deres rejse gennem kvindens reproduktive system. De kan også have potentiale som markører for mands fertilitet og reproduktiv sundhed.
Pimozid är ett typisk antipsykotiskt läkemedel som används för behandling av kroniska, svåra hallucinationer och illusioner (till exempel vid schizofreni) samt också för att behandla Tourettes syndrom. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan.
Proteiner med den gemensamma egenskapen att de binder till kolhydrater. Somliga antikroppar och kolhydratomsättande enzymer binder också till kolhydrater, men räknas inte som lektiner. Växtlektiner är kolhydratbindande proteiner som främst identifierats genom sin hemagglutinerande verkan (hemagglutininer). Det finns dock en rad olika lektiner även i djurvärlden med en mängd funktioner förknippade med specifik kolhydratbindning.
Utsöndring av cellulär materia från intracellulära, höljeförsedda blåsor genom sammansmälting av blåsorna med cellmembranet.
Embryot i sitt tidigaste stadium, blastogenesen, som varar från det befruktade äggets första mitotiska delning i två blastomerer till bildandet av morulan, en tät massa av blastomerer.
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
Morfologisk och fysiologisk utveckling hos embryon.
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
En optisk källa som sänder ut fotoner i en sammanhållen stråle. "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation" (LASER) åstadkoms med hjälp av apparater som omformar ljus av olika våglängder till en enda intensiv och nästan icke-divergerande stråle av monokromatiskt ljus. Lasrar verkar inom det synliga, infraröda eller ultravioletta, frekvensområdet. De kan utveckla enorm hetta och energi vid korta fokallängder och används inom kirurgi, för diagnos och i fysiologiska studier. Lågenergilasrar, som avger ljus och inte hetta, har kommit till användning för sårläkning och smärtbehandling.
I en enkel medicinsk kontext kan 'polyvinyler' referera till klasser av syntetiska, plastikliknande material som används inom medicinsk teknik och produktdesign. Polyvinyler är polymerer av vinylklorid eller andra vinylestrar, och de är kända för sin termoplastiska egenskap, som gör dem lätta att forma och formas om under värmebehandling.
Förhållandet mellan antalet graviditeter (inkl. levandefödslar, dödfödslar och missfall) och medeltalet av kvinnor i fertil ålder i en population under en given tidsperiod.
Nedsatt eller utebliven förmåga hos en kvinna att befruktas.
"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.
Sädesförvaring är en metod för att bevara och skydda spermier från skada eller försämring, ofta genom att förvara dem i speciella behållare eller på lägre temperaturer i en spermbank, vilket gör det möjligt för senare användning inom reproduktionsmedicin och fertilitetsterapi.
Genetiskt identiska individer framavlade genom syskonparning i tjugo eller fler generationer, eller genom parning mellan föräldrar och avkomma med vissa restriktioner. Alla djur inom en inavlad stam kan spåras tillbaka till en gemensam anfader till den tjugonde generationen.
Polysaccharides are complex carbohydrates consisting of long chains of simple sugars (monosaccharides) bonded together by glycosidic linkages.
N-acetyllaktosaminsyntas (GalNT) är ett enzym som katalyserar överföringen av en N-acetyllaktosamin (GalNAc) sockergrupp till en specifik serin eller threonin aminosyrarest i proteiner, en process som kallas O-betingad glykosylering. Detta spelar en viktig roll i cellulär kommunikation och kan påverka proteinernas funktion, stabilitet och transport.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Den vätska som omger ägget och granulosacellerna i äggstocksfollikeln. Vätskan innehåller könssteroider, glykoproteinhormoner, plasmaproteiner, mukopolysackarider och enzymer.
Ett enzym som oxiderar galaktos i närvaro av molekylärt syre till D-galaktohexodialdos. Det är ett kopparprotein. EC 1.1.3.9.
Teknik för bevarande och odling av däggdjursembryon in vitro. Den ger möjlighet till att övervaka embryoutveckling, ämnesomsättning och känslighet för teratogena ämnen.
Egenskap hos anisotropa material, såsom kristaller, vilken innebär att en enkel infallande ljusstråle delas i två planpolariserade strålar när den passerar igenom materialet.
Superovulation är ett medicinskt tillstånd eller ett metodiskt ingrepp där fler än normalt antal äggmaturen (follicler) stimuleras att mogna och frisättas från äggstockarna. Detta uppnås genom behandling med hormonella läkemedel, oftast gonadotropiner som exogent tillförs för att efterlikna de naturliga hormonerna FSH (folikelstimulerande hormon) och LH (luteiniserande hormon). Superovulation används vanligtvis inom fertilitetsbehandling, såsom in vitro-fertilisering (IVF), för att öka sannolikheten för att få fram fler befruktade ägg för assisterad reproduktion.
Ett antibiotiskt ämne från Streptomyces aureofaciens, använt mot bakterier och protozoer.
Lektin som renframställs från jordnötter (Arachis hypogaea). Det binder till svagt differentierade celler och slutdifferentierade celler, och används inom cellseparationsteknik.