"Zona fasciculata" är en innerst läggd zon i den yttre barken (cortex) av binjurarna, som består av celler med ett rikt blodtillförande och ett högt metaboliskt aktivitet. Denna zon är specialiserad för syntes och sekretion av glukokortikoider, såsom kortisol och kortison, som har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, blodtryck och immunförsvar. Zona fasciculata kan identifieras histologiskt genom sina stora, polyedriska celler med ett centralt nucleus och ett mycket utvecklat endoplasmatiskt retikulum och Golgi-apparat, vilket understryker dess sekretoriska funktion.
En art av monogenetiska, parasitära protozoer som vanligtvis förekommer i insekter.
Binjurens ytterskikt. Det utsöndrar kortikoider och androgener.
Den retikulära zonen (Zona reticularis, ZR) är en del av den yttre barken (cortex) i adrenalglandula som producerar kortisol och androgener. Den består av celler som är större än de i den kortikala zonen (Zona fasciculata) och har ett rikare blodkärlsnätverk. ZR svarar för produktionen av de svaga androgena hormonerna, såsom dehydroepiandrosteron (DHEA) och androstendion, som sedan kan konverteras till mer potenta androgener i andra kroppsliga vävnader.
Ett släkte parasitära protozoer som återfinns i tarmkanalen hos ryggradslösa djur, speciellt insekter. Medlemmarna av detta släkte har ett amastigot- och ett choanomastigotstadium i sin livscykel.
Körtlar belägna i retroperitonealvävnaden vid njurarnas övre poler.
La zona glomerulosa är den yttre regionen av kortex i binjuremärgen (även kallat nefron) som innehåller speciella celler kapabla till att producera mineralokortikoidet aldosteron. Denna zon är mycket väl through-vasculär, och dessa celler är mycket känsliga för ändringar i blodets angiotensin II och potasievärden. Dessa två faktorer stimulerar frisättningen av aldosteron, som i sin tur reglerar natrium- och vätskebalansen i kroppen genom att öka resorptionen av natrium och utsöndringen av kalium i distala tubuli i njuren.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
Steroid-11-β-monooxygenase är ett enzymkomplex som innehåller två enzymer, CYP11B1 och CYP11B2, vilka båda katalyserar oxidationen av steroidhormonet cortisol till cortisone genom att införa en hydroxylgrupp på kolatom 11. Detta enzym är viktigt för regleringen av mineralokortikoid- och glukokortikoidhormoners syntes i binjuremärgen.
Penfluridol är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som tillhör gruppen bensamider och används främst för behandling av schizofreni. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera positiva (excessivt eller orealistiskt beteende) och negativa (tillbakadragande eller emotionslösa) symptom hos patienter med schizofreni. Penfluridol ges vanligtvis som en injektion en gång i veckan på grund av dess långa halveringstid i kroppen.
En grupp hydroxykortikosteroider som har en hydroxygrupp i position 17. Utsöndring av dessa substanser i urin används som en indiker ing av njurfunktionen. De används systemiskt i fri alkoholform, me n efter förestring av hydroxygrupperna ökar den topiska effekten.
"Binjurebarkssjukdomar" refererar till sjukdomar som påverkar binjurebarken, ett viktigt endokrint organ som producerar hormoner som reglerar blodtrycket, salt- och vattenbalansen, glukosnivåerna i kroppen och andra kroppsliga funktioner. Exempel på binjurebarkssjukdomar inkluderar Cushings syndrom, Addisons sjukdom, kongepiggsjuka (primär hyperaldosteronism) och sköldkörtelsjukdomar som kan påverka binjurebarken.
Ett flerfunktionsmitokondrieenzym tillhörande gruppen cytokrom P450-enzym som katalyserar omvandlingen av kortikosteron till 18-hydroxikortikosteron och den därpå följande konverteringen av 18-hydroxikortikosteron till aldosteron. EC 1.14.99.-.
Tandem pore domain potassium channels (K2P) are a subfamily of potassium channels that contain two pore-forming domains in each subunit. These channels are characterized by their ability to be constitutively open and contribute to the background leak conductance, helping to establish and stabilize the resting membrane potential. They are also modulated by various factors such as temperature, pH, and mechanical stimuli, making them important in sensory processes. Examples of K2P channels include TREK, TRAAK, TASK, and THIK.
En binjurebarksteroid med svag, men betydelsefull verkan som mineralkortikoid och glukokortikoid.
DNA i kinetoplaster, specialiserade mitokondrier hos trypanosomer och liknande parasitära protozoer inom ordningen Kinetoplastida. Kinetoplast-DNA består av ett komplicerat nätverk av otaliga katenerade ringar av två klasser; den ena utgörs av ett stort antal små duplexringar av DNA, s k miniringar, med en ungefärlig längd av 2000 baspar; den andra utgörs av några dussintal avsevärt större ringar, s k maxiringar, ca 37 kb långa.
(11-beta)-11,21-dihydroxy-3,20-dioxopregn-4-en-18-al. Ett hormon som utsöndras av binjurebarken och ingår i regleringen av elektrolyt- och vattenbalansen genom att öka retentionen av natrium och utsön dringen av kalium i njurarna.
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Katalyserar oxidation av 3-hydroxysteroider till 3-ketosteroider.
Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Enzym som katalyserar bindningen av ammoniak eller någon amid till en annan molekyl, där länken utgörs av en kol-kvävebindning. EC 6.3.1.
Chamaecrista är ett släkte av ärtväxter som ingår i familjen ärttörnenväxter. Det vetenskapliga namnet Chamaecrista kommer från grekiskans 'chamai' som betyder "på marken" och 'crista' som betyder "topp av en kreston". Släktet innehåller ungefär 360 arter, de flesta förekommer i tropiska och subtropiska områden över hela världen. Många arter inom släktet är kända för sina gula blommor som ofta sitter i klasar eller ax.
Den aktiva formen av angiotensin. Det är en oktapeptid, syntetiserad från angiotensin I, som finns i blodet och som snabbt bryts ned. Angiotensin II ger kraftig kärlsammandragning, med förhöjning av b lodtrycket som följd. Den bovina formen, som har klinisk och experimentell användning, har valin i position 5, där den humana formen har isoleucin.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.
Trypanosomatina är ett taxonomiskt überordnat till kryptogama protister inom gruppen Euglenozoa, som innefattar encelliga eukaryota organismer med två mitokondrier och en unik typ av flagell (en slags rörlig utskott) som används för att flytta sig. De mest välkända arterna inom Trypanosomatina är de som orsakar sjukdomar hos djur och människor, såsom Chagas sjukdom (orsakad av Trypanosoma cruzi) och sömnssjuka (orsakad av Trypanosoma brucei). Dessa parasiter har komplexa livscyklar som innefattar olika värdar, ofta en insekt och en djur- eller människovärd. De kan orsaka allvarliga sjukdomar genom att angripa och föröka sig i olika typer av celler i kroppen, vilket kan leda till organs
Trypanosoma är ett släkte encelliga protozoiska parasiter som orsakar sjukdomar hos djur och människor. De överförs vanligtvis genom insektsbett, framförallt av arter inom TseTse flugan (Glossina spp.) i Afrika eller triatominer (kallas även kissmyggor) i Central- och Sydamerika.
Spermie-ägginteraktioner refererar till den komplexa serie av händelser där spermier och äggceller (oocyter) möts, känner igen varandra, och interagerar under befruktningen. Denna process inkluderar spermiers förmåga att penetrera ägget genom att binda till och degraderas den yttre proteinkapseln (zona pellucida), följt av fusion med äggcellens membran för att möjliggöra DNA-transfers. Spermie-ägginteraktioner är en nödvändig del av reproduktionen och är starkt reglerad av både morfologiska och biokemiska mekanismer.
Ett växtsläkte (kan ibland gå under namnet vild patchouli, fast de ej är besläktade) av familjen Lamiaceae som innehåller 5-metoxidehydropodofyllotoxin och andra lignaner.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
'Trypanosoma brucei brucei' är en subspecies av parasiten Trypanosoma brucei, som orsakar sjukdomen nagana hos djur i Afrika söder om Saharaöknen. Denna encelliga protozo växer och förökar sig i blodomloppet hos värddjuret och sprids genom myggor av arten Glossina, även känd som tsétsemyggor. Parasiten orsakar inflammation och skador på olika organ, vilket kan leda till allvarliga symptom och död hos drabbade djur. Det är värt att notera att denna subspecies inte infekterar människor.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
"Protozoan RNA" refers to the ribonucleic acid molecules found in protozoa, which are single-celled eukaryotic organisms. Protozoan RNA can include various types such as messenger RNA (mRNA), ribosomal RNA (rRNA), and transfer RNA (tRNA) that play crucial roles in protein synthesis and other cellular processes within protozoa.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Euglenozoa infections refer to diseases caused by parasites that belong to the Euglenozoa supergroup, which includes several genera of protozoan flagellates such as Trypanosoma and Leishmania. These organisms have complex life cycles involving different hosts and vectors, and can cause a range of human diseases, including: