Barn som blivit vuxna eller myndiga.

Förhållanden mellan individer av olika generationer. Häri ingår t ex kommunikation, omsorg, ansvarighet, lojalitet och även konflikter mellan besläktade eller icke-besläktade individer.

'Förälder-barnrelationer' refererar till den unika psykosociala bindningen och interaktionen mellan en vårdnadshavare och deras barn, som inkluderar kärlek, omsorg, kommunikation, disciplin och fostran för att uppmuntra barnets emotionala, sociala, fysiska och kognitiva utveckling.

Personer som vårdar andra i behov av tillsyn eller hjälp vid sjukdom eller handikapp. Vården kan ges i hemmet, på sjukhus eller annan inrättning. Förutom utbildad medicinsk eller sjukvårdspersonal omf attar kategorin även föräldrar, makar eller andra anhöriga, vänner, kyrkosamfundsmedlemmar, lärare, socialarbetare m fl.

'Föräldrar' refererar vanligtvis till de vuxna individerna som har laglig och socialt erkänd ansvar för att uppfostra, ta hand om och skydda ett barn. De är ofta biologiska, adoptiva eller fosterföräldrar till barnet, men kan också vara rättsliga vakter eller andra vuxna som har tagit på sig en fostrande roll.

Förhållandet mellan mor och barn.

Barn, vars ena förälder eller båda föräldrar lider av någon organisk eller psykisk sjukdom eller beteendestörning. Studier i ämnet fokuserar oftast på barnet ur en social, beteendemässig eller psykolo gisk synpunkt, snarare än ur en genetisk.

Beteendemässiga, psykologiska och sociala förhållanden mellan familjens olika medlemmar.

Personer som är gifta, dvs man och hustru, eller sambor eller två vuxna personer som lever i motsvarande förhållanden.

Föräldrar av honkön, såväl bland människor som djur.

"Personlig tillfredsställelse" kan definieras som en subjektiv upplevelse av ett positivt psykologiskt tillstånd, karakteriserat av en känsla av att ha uppnått viktiga personliga mål och behov, samt en balans mellan olika aspekter av livet som arbete, relationer och fritid.

"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.

En social grupp bestående av föräldrar, eller fosterföräldrar, och barn.

En individs upplevelse av gynnsamma förändringar, antingen rörande individen själv eller förhållandet till omgivningen, vilka leder till anpassning och ändrad mental inställning.

Samhällets organiserade åtgärder för omsorgen om barns hälsa och välbefinnande.

Barn med psykiska eller fysiska handikapp som inverkar på det dagliga livet och som kan kräva anpassningsåtgärder.

Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.

Allt agerande hos barn mellan två och tolv år. För nyfödda och barn under två år används "spädbarns beteende".

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.

Studier som bygger på att variabler gällande en individ eller en grupp individer registreras över en längre tidsperiod.

Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.

Särskilda hälsovårdstjänster för barn, ofta organiserade som barnavårdscentraler (BVC).

Upplärning och fostran av barn genom föräldrars eller fosterföräldrars försorg. Begreppet avser också fostran i olika samhällsformer, under olika ekonomiska villkor, hos olika etniska grupper osv.

I medicinsk kontext används termen "smycken" sällan, men kan i vissa fall syfta på smycken som bärs under kirurgiska ingrepp eller medicinska undersökningar för att identifiera patienten eller markera specifika områden av intresse. Exempelvis kan ett patient med flera likartade skleroser i ryggmärgen ha smycken formade som romerska siffror inopererade nära de berörda områdena för att underlätta läkarteamets orientering under operationen. Emellertid är detta mycket ovanligt och används endast i speciella fall.

Perforering av någon kroppsdel för anbringande av smycke.

In the context of medicine, "foreign bodies" refer to any objects or substances that are not naturally found in or produced by the body and have been introduced into it, often through accidental or surgical means. These can range from small objects like splinters or ingested items, to larger devices such as pacemakers or joint replacements. Foreign bodies can cause a variety of health issues, including infection, inflammation, and tissue damage, depending on their size, location, and composition.

Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.