"En vindeväxt är en typ av klättrande ört, som tillhör familjen Vindeväxter (Convolvulaceae), och kännetecknas av sina trumpetformade blommor och krypande eller klängande stjälkar."

Ett växtsläkte (praktvindor) inom familjen Convolvulaceae med välkända växter som blomman för dagen och sötpotatis.

Calystegia är ett släkte klättrande örter inom familjen vindeväxter (Convolvulaceae). De kännetecknas av sina trumpetformade, ofta vita eller rosa blommor och sina hjärtformade blad. Många arter i släktet är invasiva och kan orsaka större ekologiska skador genom att konkurrera ut inhemska växter. Medicinskt används inga arter av Calystegia, men vissa delar av några arter kan ha läkande egenskaper. Exempelvis har Calystegia sepium (stora vedbindsväxten) använts som naturläkemedel mot diverse åkommor såsom halsont, ögoninflammation och inflammationer i urinvägar. Dock bör man vara försiktig med att använda sig av dessa växter som självläkande metoder på grund av brist på tillförlitlig forskning och möjliga risker för skad

I medicinen refererar 'snärjor' till smala, flexibla remsor eller band som används för att hålla sönderfallna benfragment på plats under benfrakturbehandling, ofta i kombination med gips- eller bandagering.

Brännbara, amorfa växtutsöndringar som ofta avsätts i speciella håligheter i växterna. De är vanligtvis olösliga i vatten, men lösliga i alkohol, koltetraklorid, eter eller flyktiga oljor. De är smältbara och har mussligt brott. Hartser är oxidations- eller polymeriseringsprodukter av terpener, och de består av blandningar av aromatiska syror och estrar. De flesta är mjuka och kletiga, men stelnar i kyla.

Fröets första tillväxtstadium under utvecklingen till en fröplanta. Groddskott och groddrot framträder och växer uppåt resp. nedåt. Grodden hämtar sin näring ur fröets endospermvävnad och/eller frötäckbladen.

Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.

Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).