'Vicia' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae) som innehåller omkring 140 arter av klättrande eller upprätta, fleråriga örter. De är vanligtvis kända under det gemensamma namnet ärtörter och förekommer vildväxande över stora delar av världen. Många arter odlas som foder- eller grönsaker, exempelvis vickra (Vicia sativa) och ärtor (Vicia faba).
Växter vars rötter, blad, frön, bark eller andra beståndsdelar har terapeutisk, tonisk, renande eller annan farmakologisk verkan på högre djurarter.
"En växtlektin är ett protein som produceras naturligt av växter och frisätts vid skador på växtceller, med syfte att attrahera och aktivera försvarsceller för att bekämpa eventuella patogener eller skada."
Proteiner med den gemensamma egenskapen att de binder till kolhydrater. Somliga antikroppar och kolhydratomsättande enzymer binder också till kolhydrater, men räknas inte som lektiner. Växtlektiner är kolhydratbindande proteiner som främst identifierats genom sin hemagglutinerande verkan (hemagglutininer). Det finns dock en rad olika lektiner även i djurvärlden med en mängd funktioner förknippade med specifik kolhydratbindning.
Trifluralin är ett preemergent, selectivt herbicid som används för att kontrollera brett spridda och gräsartade ogräs i odlingsmark för sockerrör, jordgubbar, tomat, vitkål, lök, vete, sojabönor och andra grödor. Det fungerar genom att störa cellpodning och celldelning hos ogräsen, vilket stoppar deras tillväxt och reproduktion. Trifluralin är ett av de äldsta och mest använda herbiciderna i världen och har en långvarig verkan i marken efter tillämpning. Det är giftigt för fiskar, honungsbin och andra vattenlevande organismer och bör hanteras med försiktighet för att undvika miljöföroreningar.
'Vicia sativa', också känd som vicker, är en art inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är en örtartad växt som kan bli upp till 1 meter hög och har dubbelt utdragna blomställningar med små blå till lila eller vita blommor. Vicker odlas ofta som ett grönt kraftfoder för djur på grund av sina näringsrika frön och blad. Den kan också användas som en medicinsk växt, då extrakt från fröna traditionellt har använts för att behandla njursmärtor och urinvägsinfektioner. Emellertid bör det påpekas att användning av Vicia sativa till medicinska ändamål bör diskuteras med en kvalificerad hälsoexpert, eftersom det kan finnas begränsad forskning och potentiala risker relaterade till dess användning.
A plant cell is a type of eukaryotic cell that contains specialized organelles and structures, including a rigid cell wall, chloroplasts, and a large central vacuole. The cell wall, composed of cellulose, provides structural support and protection, while the chloroplasts contain chlorophyll and are responsible for carrying out photosynthesis, the process by which plants convert light energy into chemical energy. The central vacuole plays a role in maintaining the cell's turgor pressure and storing nutrients. Plant cells also contain a nucleus, which houses the genetic material of the cell, as well as other membrane-bound organelles such as mitochondria, endoplasmic reticulum, and golgi apparatus. These organelles perform various functions that are essential for the survival and growth of the plant.
Ett växtsläkte (vialer) inom familjen Fabaceae som vid förtäring ger förgiftning (latyrism).
Ett system av allmänna blodgruppsisoantigener hos människa med många tillhörande undergrupper. M- och N-dragen är kodominanta, medan S- och s-dragen sannolikt utgör mycket nära länkade alleler, inklusive U-antigenet. Systemet utnyttjas oftast i faderskapsanalyser.
Rhizobium leguminosarum är en bakterieart som förekommer i jord och som bildar noduler på rötterna hos vissa grönsaker i familjen lökväxter, särskilt klövrar. I dessa noduler konverterar bakterien kvävegas till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Denna process kallas kvävefixering och är viktig för att underhålla markens näringsstatus. I en mening kan man säga att Rhizobium leguminosarum är en symbiotisk kvävefixerande bakterie som lever i noduler på rötterna hos klövrar och andra relaterade grönsaker.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Ett hemoglobinliknande syrebindande hemprotein i kvävefixerande rotknölar hos ärtväxter. Det röda färgämnet har en molekylvikt som motsvarar ungefär 1/4 av hemoglobinets och antas verka som oxidreducerande katalysator i samband med symbiotisk kvävefixering.
Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.
Benämning på proteiner med rund form.
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
"Växtepidermis" refererar till den yttre celllagren hos växter som skyddar deras vävnader från uttorkning, mekanisk skada och infektion. Den består av en enda cellager som är täckt av ett vaxliknande material som kallas cutin, vilket hjälper till att försegla cellerna och minska vattenförlust. Specialiserade celler i växtepidermis, såsom stomatceller, kan också reglera växternas vattentvätt genom att öppna och stänga sig.
2-acetamid-2-deoxygalaktopyranos. N-acetylderivatet av galaktosamin.
H2NCN. En cyanidförening som används som gödningsmedel, avlövningsmedel och i många tillverkingsprocesser. Ofta används ämnet i form av kaciumsalt, som också benämns cyanamid. Citronsyrat kalciumsalt används i behandlingen av alkoholism.
Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Stomata (singular: stoma) are tiny pores found in the epidermis of plant leaves, stems, and other organs. They are essential for gas exchange between the plant and the environment, allowing carbon dioxide to enter for photosynthesis while releasing oxygen and water vapor during transpiration. Each stoma is surrounded by a pair of specialized cells called guard cells, which regulate its opening and closing in response to environmental factors such as light, humidity, and temperature.
I medicinen refererer "protoplasma" til cytoplasmatisk (cellemateriale uden kerne) indhold i en celle. Det er en gammelbetegnelse for det samlede indhold af organeller, proteiner, kulhydrater og andre molekyler inde i cellen bortset fra celkernen. Protoplasma inkluderer alle de levende bestanddele i en celle undtaget kerne-DNA.
"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."
Inkapslade embryon till blommande växter. De används för odling eller som djurföda, pga sitt koncentrerade innehåll av näringsämnen, som t ex stärkelse, proteiner och fettämnen. Raps, bomull och solros odlas för frönas oljeinnehålls skull.
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.
I en enda mening kan floem definieras som ett växts transportsystem för assimilater, såsom socker och aminosyror, från de delar där de producerats till de delar där de används eller lagras. Det transporterade materialet flödar med hjälp av tryckkraft skapad av osmos och differenser i sötningsgrad. Floem består av specialiserade celler som bildar floemfiber och sievtubler, vilka är sammanlänkade för att möjliggöra transporten av näringsämnen.
Abskissionspådrivande växthormon, isolerat ur t ex bomullsfrukten, björk, potatis, citron och avocado.
"Växtfysiologi" är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av de fysiologiska processerna hos växter, inklusive deras näringsupptagande, vattenförluster, fotosyntes, andning, tillväxt och utveckling, hormonella regleringar och responsen på miljöfaktorer som ljus, temperatur och mekaniska stimuli.
Ett medel mot infektioner som oftast används för behandling av urinvägsinfektioner. Dess anti-infektionsverkan beror på ett långsamt frisättande av formaldehyd genom hydrolys vid lågt pH.
Cellulosaderivat som används i kromatografi, som jonbytare och i olika industriella tillämpningar.