Skelettmuskelstrukturer som fungerar som mekanoreceptorer, ansvariga för sträckreflexer. De består av ett knippe inkapslade skelettmuskelfibrer av några olika typer, reglerade av sensoriska nervceller.
Membranet som sträcker sig från öronsnäckans spirallamell (lamina spiralis ossea) till basilarkammen och som består av en inre och en yttre del. Den inre delen utgör stöd för Cortis organ.
Framkallande av ljud genom stämband som vibrerar under utandning.
Allmänna eller icke specificerade skador på handen.
Kroppsextremiteternas läge eller hela kroppshållningen.
Skador i allmänhet på fingrarna.
Bilar, lastbilar, bussar eller liknande motordrivna fordon.
I strikt mening, hörbara frekvenser. Dock kan även infraljud och ultraljud räknas hit.
Förmågan att förnimma muskelrörelse, vikt, kroppsläge osv.
Celler som är specialiserade på att överföra mekaniska stimuli och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Till mekanoreceptorerna hör hårceller, vilka förmedlar hörsel och balans, och olika somatosensoriska receptorer, ofta med icke-nervcellsanslutningsstrukturer.
Praktisk tillämpning av fysikaliska, mekaniska och matematiska principer.
Spektrofotometri i det infraröda området, oftast för kemisk analys genom mätning av absorptionsspektra baserade på molekylers rotations- eller vibrationsenerginivåer.
Ospecificerade skador på armen/armarna.
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
Mätning av våglika rörelser. Metoden används för att upptäcka blodtryscksvariationer i artärer.
Den gren av fysiken som behandlar ljud och ljudvågor. Inom medicinen äger den tillämpningar för studier i tal och hörsel.
Vetenskapen om odling och vård av skog.
Kemisk eller fysisk signallering mellan djur som innebär att en signal från ett djur påverkar beteendet hos ett annat, som uppfattar signalen.