VetenskapSamhällsvetenskapBiovetenskaper: Alla grenar av naturvetenskaperna som befattar sig med någon aspekt av livet eller livsprocesserna. Hit hör anatomi och fysiologi, biokemi och biofysik samt djurens, växternas och mikroorganismernas b iologi. Begreppet bör särskiljas från underavdelningen biologi, som specifikt sysslar med de levande organismernas ursprung och livsformer.Naturvetenskaper: De vetenskaper som omfattar studier av naturliga processer och fenomen.Beteendevetenskap: Vetenskapsområden för studier av människors och djurs beteende.Religion och vetenskapBiblioteksvetenskap: Studier i principerna för biblioteksadministration och -service.Informationsvetenskap: Ett vetenskapsfält för kunskap, teori och teknologi för insamlande av fakta och grafik, och för processer och metoder nödvändiga för hantering, lagring, spridning, publicering och återvinning av dessa. Hit hör områden som kommunikation, publicering, biblioteksvetenskap och informatik.Medicinska bibliotekForskning: Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.National Academy of Sciences (U.S.)Kognitionsforskning: Studier av den kognitiva processen, dvs hur olika mentala engagemang bearbetas i hjärnan. Denna vetenskap omfattar delar av psykologin, datavetenskapen, filosofin och lingvistiken.Biomedicinsk forskning1900-talshistoria: Tiden från 1901 till 2000.UniversitetTidskrifter, principerBiologi: En biologisk vetenskapsgren som omfattar djurens, växternas och mikroorganismernas ursprung, struktur, utveckling, växt, funktion, genetik och fortplantning.Translational Medical ResearchFilosofi: Läran om kunskap och grundläggande, allmänvetenskapliga värderingar och principer.Försöksdjursvetenskap: Vetenskap och teknik, inriktade på anskaffning, avel, skötsel och vård, och urval av djur för biomedicinsk forskning.2000-talshistoria: Tiden från 2001 till 2100.TeknologiDoktorandutbildning: Vidareutbildning efter akademisk grundexamen vid institution som har forskarutbildningsprogram som leder till specialkompetens eller högre akademisk examen.Akademier och institut: Organisationer, såväl offentliga som fristående, med specialiserad kunskaps- eller forskningsinrikting, och ofta med speciell expertis, som t ex Vetenskapsakademien, Karolinska institutet osv.Läroplan: Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.NäringsvetenskapBibliotekstjänster: De tjänster som tillhandahålls biblioteksanvändare.Bibliotekarier: Specialister i administrationen av bibliotek och bibliotekstjänster, med yrkesskicklighet i organiserande av material och personal, kunskaper i biblioteksfrågor och -rutiner, utveckling och förvaltande av bibliotekssamlingar och tillhandahållande av informationstjänster.Utmärkelser och priser1800-talshistoria: Tiden från 1801 till 1900.Fysiologi: Läran om levande organismers och deras delars funktioner, och de fysiska och kemiska faktorer som är en del av dessa.Forskningsanslag: Ekonomiskt stöd till forskningsverksamhet.Forskningspersonal: Sådan personal som deltar i forskning.Förenta StaternaUndervisningPubliceringBibliometri: Användning av statistiska metoder för analys av utveckling och trender i litteraturen.National Institute of Environmental Health Sciences (U.S.)Biblioteksverksamhet, utvärdering: Insamling och analys av data rörande verksamheten i ett visst bibliotek, bibliotekssystem eller en biblioteksgrupp, med förslag till förbättringar och/eller strukturerad utvecklingsplanering.SällskapVetenskapliga sällskapFakultet: Vetenskapsområde vid högskola eller universitet, eller den lärargrupp (professorer och lektorer med högre akademisk examen) som ansvarar för området.NIHNobelprisIngenjörskonst: Praktisk tillämpning av fysikaliska, mekaniska och matematiska principer.Beteendelära: Teori inom psykologin, utvecklad av James B. Watson, som omfattar sdier och mätning av iakttagbara beteenden.PublikationerKunskap: Den totala mängden sanningar och/eller fakta som samlats med tiden, summan av information, dess mängd och innehåll, i varje civilisation, tidsperiod eller land.Interdisciplinary StudiesSocialpolitikMedicinska högskolor: Utbildningsanstalter för personer som utbildar sig inom det medicinska fältet.Bibliotekssamlingar, utveckling: Utveckling av bibliotekssamlingar, omfattande bl a förvärvspolicy, bedömning av nuvarande och framtida användares behov, användarstudier, utvärdering av resurser, behovsinventering, urval, samordning, vård och gallring av material, samt budgetering.1700-talshistoria: Tiden från 1701 till 1800.BiblioteksföreningarLäkarutbildning: Utbildning i medicin i allmänhet.Kunskapsprov: Bedömning av utbildnings- och kunskapsnivå. Begreppet omfattar alla aspekter av testning och testutformning.Byggnadskonstruktion: Arkitektur, yttre och inre formgivning och byggnation av andra inrättningar än sjukhus, t ex tandläkarskolor, läkarskolor, öppenvårdskliniker och specifika sjukvårdsenhetsbyggnader. Hit räknas också utformning och konstruktion av skyddade, kontrollerade eller avstängda forskningsmiljöer, inkl. rymdstationer.FysikHumaniora: I vid bemärkelse benämning på de humanistiska vetenskaperna.ImpaktfaktorBöckerBiblioteksautomatisering: Bruk av automatiserad utrustning i bibliotek. Automatiseringen kan gälla administrativ verksamhet i bibliloteket, arbetsrutiner och tillhandahållande av tjänster till biblioteksanvändare.StuderandeInformationsspridning: Distribution av information.Kongresser, principer: Konferenser, sammankomster eller formella möten, vars deltagare vanligtvis representerar något speciellt verksamhetsområde.NLMVårdyrken: Yrken vars utövare verkar för behandling och förebyggande av sjukdomar. För icke-medicinska yrkesgrupper, inom t ex medicinsk teknik eller sjukgymnastik, finns termen "hälsovårdsrelaterade yrken".NeurovetenskaperVeterinärutbildning: Veterinärmedicinsk utbildning i allmänhet.Biblioteksadministration: Planering, organisation, bemanning och ledning av bibliotek.Forskningsfusk: Avsiktlig förfalskning av vetenskapliga data genom framställning av fabricerade, ofullständiga eller overifierade resultat som vetenskapliga fakta.Databaser, bibliografiska: Omfattande, datorbaserade samlingar av referenser eller hänvisningar till böcker, artiklar eller andra publikationer, företrädesvis inom ett begränsat ämne eller ämnesområde. Samarbetsbeteende: Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.Undervisningsmodeller: Teoretiska modeller som anger metoder för lärande eller undervisning som en bas för attityd- eller beteendeförändringar. Dessa undervisningsinsatser tillämpas vanligen inom hälso- och patientundervisning, men är inte begränsade till patientvård.SociologiFjärrlånTvärvetenskaplig kommunikation: Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.Internet: Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.1600-talshistoria: Tiden från 1601 till 1700.Läroböcker, principerCell BiologyBioetik: En gren inom tillämpad etik med inriktning på värderingsfrågor vid tillämpningar och utveckling inom biovetenskaperna.MEDLARS: Ett medicinskt, bibliografiskt databassystem utvecklat av National Library of Medicine, USA. MEDLARS är förkortning för Medical Literature Analysis and Retrieval System, som introducerades 1964 och vidareutvecklades till Medline (MEDLARS Online) 1971.RedaktionspolicySjukhusbibliotek: Bibliotek som främst tillgodoser sjukhusanställdas informationsbehov, men ibland även erbjuder patienter bibliotekstjänster .DjurnäringMedicinsk journalistik: Insamlande, skrivande och redigering av nyhetsmaterial av biomedicinskt intresse för spridning i massmedia, inkl. dagstidningar, tidskrifter, radio eller TV, huvudsakligen för en publik av hälso- och sjukvårdskonsumenter.Anatomi: Läran om levande organismers byggnad.Folkhälsa: En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.Kollegial granskning inom forskning: Expertgranskning av forsningsprojekts kvalitet och hållbarhet, utförd av sakkunniga inom samma forskningsområde. Förfaringssättet tillämpas av redaktörer vid bedömning av manuskript för publicering, av fonder och stiftelser för beslut om anslagstilldelning, och av vetenskapliga institutioner vid tjänstetillsättningar.Forskningsplanering: En plan för insamlande och bruk av data, så att önskad, exakt information kan erhållas eller så att en hypotes kan prövas på erforderligt sätt.Medical Laboratory Science1500-talshistoria: Tiden från 1501 till 1600.Online-systemBiblioteks förvärv och katalogisering: Förvärv och hantering av biblioteksmaterial för användning, inklusive urval, gallring, katalogisering, klassificering och bevarande.Yrkesetik: Den moralfilosofi som är vägledande för god sed hos varje yrkesutövare i hans/hennes handlande gentemot och förhållningssätt till kollegor, patienter, klienter eller kunder.Bibliotek: Samlingar av organiserad information för studier och referens.Karriärstege: System för förhöjd eller sänkt status inom ett yrke eller förflyttning mellan yrkesområden.Medicinska institut: Medicinska utbildningskomplex bestående av medicinsk högskola, sjukhus, kliniker, bibliotek, administrativa funktioner osv.MuseerInformationstjänster: Organiserade tjänster för hjälp med upplysning i allehanda frågor genom utnyttjande av databaser och andra källor.Allergi och immunologi: Medicinsk specialitet med inriktning på individens överkänslighet för främmande ämnen och skydd mot därmed sammanhängande infektion eller sjukdom.Filosofi, medicinskFramtidsbedömning: Förutsägelse om kommande tillstånd eller förhållanden, baserad på extrapolering eller tolkning av befintliga data eller med tillämpning av vetenskaplig metodik.YrkesvalLäkarutbildning, preklinisk: Den medicinska grundutbildningen för blivande läkare.Informationslagring och -återvinning: En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.Informationssystem: Integrerad uppsättning datafiler, rutiner och utrustning för lagring, hantering och återvinning av information.PolitikBotanik: Vetenskapen om växterna.United States Government AgenciesUtbildning: Förvärv av kunskap genom formaliserade studier.Internationellt samarbete: Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.Epidemiologi: Medicinsk disciplin för fastställande och beskrivning av sjukdomsorsaker, incidens och sjukdomsutbrott i befolkningsgrupper. Den omfattar sambanden mellan värdar, verksamma ämnen och miljön med avseende på spridning och kontroll av sjukdom.Molekylärbiologi: En vetenskapsgren inriktad på studier av biologiska fenomen i form av molekylers kemiska och fysiska interaktioner.Tillgång till information: Individens rätt att tillgå och använda information insamlad eller framställd av andra.Bioteknologi: Vetenskapsgren med inriktning på utnyttjande av organismer, celler eller celldelar för utveckling av tekniskt och kliniskt användbara produkter. Av central betydelse är s k genetisk ingenjörskonst, dv s manipulation av biologiska funktioner på molekylär nivå. De metoder som tillämpas kan omfatta transfektion, kloning, algoritmer för sekvens- och strukturanalys, databaser och analys och förutsägelse av gen- och proteinstrukturfunktioner.Mentorer: Erfarna yrkesutövare som ger vägledning och stöd åt andra som önskar förkovra sig i sin yrkesroll eller utvecklas i sin karriär.Policy-uppläggningMedicinsk informatik: Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.Antagningskrav för utbildning: Inträdesordringar för urval av studenter till lärosäten.Djurskötsel: Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.TeknologiappliceringLitteratur, modernPolicyFörfattarskap: Skrivarsyssla, litterärt skapande. Också en författares samlade litterära produktion.Innovationer: Spridning av nya idéer, rutiner, tekniker, material och apparater, samt omfattningen av acceptans och användning av dessa.CreativityDjurskydd: Omsorg om djur i laboratorier och andra specifika miljöer, speciellt vad avser hälsa, föda och utrymmen. Regler och riktlinjer utfärdas av Jordbruksverket.VårdskolorInlärning: Förhållandevis permanent beteendeförändring som resultat av tidigare erfarenheter eller övning. Begreppet omfattar förvärvande av kunskap.MiljövårdDjurförsökToxikologiMedicin i litteraturenVårdyrkesstuderandeAttityder: Benägenhet att ge uttryck åt ihållande, inlärda inställningar antingen för eller emot någon företeelse, person eller något föremål, inte utifrån vad de egentligen representerar, utan hur de upplevs.Medicinstuderande: Studenter vid medicinsk högskola eller i ett utbildningsprogram inom medicin.Terminologi, principerMedicinhistoriaEvidensbaserad medicin: Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.Intressekonflikt: En situation i vilken en individ skulle kunna dra personliga fördelar av sitt officiella eller yrkesmässiga agerande. Hit hör motsättningen mellan en persons enskilda intressen och ansvar i förtroendeställning. Termen är inte begränsad till att omfatta ämbetsmän. Begreppet avser såväl den faktiska intressekonflikten som uppfattning eller förekomst av konflikt.ProgramutvecklingPremedicinsk utbildningForskningsetik: De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.Tandläkarutbildning: Utbildning inom odontologi i allmänhet.Abstrahering och indexering, principer: Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.Skrivande1400-talshistoria: Tiden från 1401 till 1500.Informatik: En gren inom informationsvetenskaperna med inriktning på datorbaserad analys och distribution av data.Datainsamling: Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.OrganisationsmålsättningarVidareutbildning: Utbildningsprogram avsedda att ge kunskap om den senaste utvecklingen inom ett yrkes- eller ämnesområde.Genetik: Den vetenskapsgren som är inriktad på att undersöka sätten för och följderna av överföring och uppkomst av det biologiska arvets alla komponenter.OmvårdnadsforskningRegeringsmakt: Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.SystemteoriYrkeskompetensHUGO-projektet: Ett internationellt samarbete med syfte att kartlägga människans hela genom. Projektet startade 1989.Berömda personerMikrobiologi: Läran om mikroorganismer, så som svampar, bakterier, alger, arkéer och virus.Rashygien: Syn. eugenikDigitala bibliotek: Bibliotek, vars resurser till större delen är i maskinläsbar form, snarare än i pappersform eller på mikrofilm.Internationella aspekter: Förhållanden som berör två eller fler länder.Information LiteracyInredning och möblering: Planering av möblering och utsmyckning av inre arkitektoniska miljöer.Fackutbildning: Formell utbildning som erfordras för utövning av ett visst yrke.Datornät: Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.Embryologi: Läran om organismers utveckling under livets embryo- och fosterstadium.Mjukvara: Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.ReferensböckerPlagieringNäringsfysiologiDatorstödd undervisning: Självinlärningsteknik, vanligtvis online, som bygger på att studenten aktivt utnyttjar datoriserat undervisningsmaterial.Inträdesprov, högskola: Kunskapsprov avsett att visa om en students förkunskaper är tillräckliga för påbörjande av högre studier.Bibliografi, principer: En förteckning över artiklar eller andra dokument och publikationer med något gemensamt, t ex en och samma författare, ett givet ämnesområde eller visst utgivningsställe.Faktadatabaser: Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.Relationer samhälle-institutioner: Samverkan mellan samhällsmedlemmar och företrädare för samhällets institutioner.BeteendeforskningFakultet, medicinsk: Avdelning för de medicinska ämnesområdena vid universitet eller högskola, eller den för utbildningen ansvariga personalgruppen.Bioinformatik: Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser. Modeller, teoretiska: Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.Juridisk roll: Domstolarnas verksamhet och aktiviteter, särskilt deras juridiska beslutsansvar.TandläkarhögskolorZoologiAllmän opinionPrestation: Lyckad insats för att nå ett önskvärt mål; graden av framgång inom något givet område (isht. skolastiskt) eller i allmänhet.RådgivningskommitteerProgramevalueringFörsöksdjur: Djur som används i såväl biomedicinsk grundforskning som klinisk forskning.National Institute of General Medical Sciences (U.S.)YrkesvägledningKollegial granskning: Granskningsprocess som utförs av en utvald kommitté sakkunniga för att bedöma andras förmåga att leva upp till den standard som deras specialitet kräver. Sådan granskning är bruklig i redaktionskommittéer för bedömning av artiklar och andra bidrag som lämnats in för publicering. Exobiologi: En övergripande vetenskap omfattande evolutionsbiologi, inklusive ursprung för och utveckling av de för livet nödvändigaste elementen, och hur dessa uppkommer i det interstellära stoftet och i protostellära system. Hit hör också studier av den kemiska evolutionen och därmed följande samverkan mellan framväxande livsformer och planeternas utveckling, samt den gren av biologin som ägnar sig åt studier av utomjordiskt liv.Livsmedelsteknologi: Kunskapstillämpning inom livsmedelsindustrin.Riktlinjer, principer: En systematisk framställning av policyregler eller principer. Riktlinjer kan utarbetas av statliga myndigheter, institutioner, yrkessammanslutningar, styrelser, konsensusgrupper osv. Texterna kan vara löpande eller sammanfattande, men utgör oftast kortfattade, generella anvisningar om hur en viss verksamhet skall bedrivas, och inte om enskilda ställningstaganden eller beslut i särskilda kliniska situationer. För kliniska riktlinjer finns speciella termer.KonstBiomedicinsk teknik: Tillämpning av ingenjörs- och teknikvetenskap inom biomedicinsk forskning och hälso- och sjukvård.Bioetiska angelägenheterYrkesrelationer: Arbetssamverkan mellan två eller fler yrkesutövare.Klinisk medicin: Direkt, klinisk undersökning av patienten.