"Vesicular stomatitis Indiana virus (VSIV) is a single-stranded, negative-sense RNA virus belonging to the family Rhabdoviridae, which causes a contagious vesicular disease in animals characterized by blister-like lesions in the mouth, nose, and feet."

Den nittonde av Amerikas förenta stater, belägen i USAs Mellanvästern, mellan Illinois, Kentucky, Michigan och Ohio. Ytan är 94 000 km2, och folkmängden uppgår till 6,2 miljoner invånare. Huvudstad är Indianapolis.

'Vesiculovirus' är ett släkte inom familjen Rhabdoviridae, ordningen Mononegavirales, som består av små, membranomslutna, negativt ensträngat RNA-virus. Dessa virus orsakar ofta vesikelbildande sjukdomar hos djur och människor, exempelvis kanyttan hos hästar och mjölkmaskfeber hos nötkreatur. Vesiculovirus-släktet innefattar även världsvid förekommande arter som är associerade med olika former av djursjukdomar, men inte orsakar sjukdom hos människor.

"Vesikulær stomatit" er en smittebart infeksjons sykdom som forås av vesikulær stomatitis virus (VSV), og karakteriseres av opståen av små blærer (vesikler) i munden og på huden rundt om munnen, samt smertefulle sår og kløe.

Muninflammation, eller inflammatio oris som det kallas på latin, är en allmän medicinsk term som refererar till inflammation i munhålan. Det kan bero på olika orsaker, såsom infektioner, skador, allergier eller autoimmuna sjukdomar. Vanliga symptomen på muninflammation innefattar rödhet, svullnad, smärta och sår i munhålan. I vissa fall kan det även förekomma slemproduktion eller blödning. Behandlingen av muninflammation beror på dess orsak och kan innefatta antibiotika, antiinflammatoriska läkemedel eller smärtstillande medel.

Rabdoviridae-infektioner är en grupp virussjukdomar orsakade av virus som tillhör familjen Rabdoviridae, inklusive välkända exemplen som rabies och vesiculostomatitis. Dessa virus har en cylindrisk form med en enda, helixstrukturerad RNA-sträng inuti. De infekterar främst djur och växter och kan orsaka en rad symtom som feber, hosta, diarré, muskelvärk, neurologiska störningar och i vissa fall död. Smitta sker ofta via kontakt med infekterade djurs saliv eller blod, men även andra smittvägar kan förekomma beroende på specifikt virus.

Vesicular stomatitis New Jersey virus (VSNV) is a single-stranded, negative-sense RNA virus belonging to the family Rhabdoviridae, genus Vesiculovirus. It is the causative agent of vesicular stomatitis (VS), a contagious disease that primarily affects horses and cattle, but can also infect other species including swine, sheep, goats, and humans. The virus is transmitted through direct contact with infected animals or their saliva and nasal secretions, as well as through insect vectors such as black flies and sand flies. Clinical signs of VS in animals include fever, blister-like lesions in the mouth, on the tongue, teats, and coronary bands, and lameness. In humans, VSNV can cause flu-like symptoms and mild oral or skin lesions. Prevention measures include vaccination of susceptible animal populations, implementation of biosecurity practices, and control of insect vectors.

"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."

"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.

"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.

Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Stomatit aftös är en inflammatorisk och smärtsam mukosal sjukdom i munhålan som kännetecknas av utslag med ulcerationer, bläsor och erosioner på slemhinnan.

"Virushöljet proteiner är de proteinmolekyler som bildar den yttre kapseln eller membranen runt ett virus, vilka kan vara involverade i dess bindning till värddelarna och infektionsprocessen."

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.

"Virusinterferens refererar till förmågan hos vissa virus att inhibera replikationen av andra, relaterade virus genom att producera interferon, en signalsubstans som aktiverar immunförsvaret och minskar infektionsförmågan."

En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.

Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.

"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.

Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.

Protesstomatit är en inflammation i munhålan orsakad av lokala fysikaliska eller kemiska irritanter, ofta som ett resultat av en allergisk reaktion på tandläkarsvamp, t.ex. amalgam. Termen används sällan och har blivit mer ovanlig sedan användningen av tandläkarsvamp minskat.

"Virusreceptorer är proteiner på cellens yta som viruset kan binda till, vilket möjliggör för viruset att infectera och införlivas i värdcellen."

Typarten av Lyssavirus som orsakar rabies hos människor och djur.

"Viral matrix proteins" refer to a class of structural proteins found in the viral particle, or capsid, of many viruses. These proteins are typically located just inside the viral envelope and provide support and stability to the virion. They also play important roles in the virus's replication cycle, such as assisting in the assembly of new virions and interacting with host cell components during infection. The matrix protein can vary in structure and function depending on the type of virus, but generally, they are considered crucial for the viral life cycle.

En "Viral Plaque Assay" är en laboratoriemetod för att bestämma koncentrationen av infektiösa viruspartiklar i ett prov, uttryckt som plaqueformingenheter per ml (PFU/ml). Metoden bygger på att viruset infekterar celler i en monolayer av cellkulturer, vilka därefter dödas och bildar en "plaque" eller nekroszon runt varje infekterad cell. Genom att räkna antalet plakor kan man bestämma virustitern.

Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.

Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.

"Virussammansättning" refererar till den totala populationen och typen av virusstammar som finns i ett specifikt miljö, såsom i en viss individ, population eller ett geografiskt område, inbegripet deras frekvens och proportion.

Konjugerade protein-kolväteföreningar, omfattande bl a muciner, mukoida och amyloida glykoproteiner.

DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.

Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.

Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.

Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.

En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.

Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.

"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.

"RNA-replicase" refers to an enzyme that catalyzes the replication of RNA molecules. It is responsible for producing complementary copies of RNA sequences, often using an RNA template. This process is essential in many viral life cycles and has been studied extensively in the context of virology research.

Proteiner som utsöndras av celler hos ryggradsdjur som svar på en rad olika stimulerande ämnen. De förmedlar resistens mot många olika virusarter, hämmar förökning av normala och maligna celler, hämmar förökning av intracellulära parasiter, förstärker fagocytos genom makrofager och granulocyter, förstärker NK-cellers verkan och uppvisar ett flertal immunmodulerande funktioner.

Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).

Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.

"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

En grupp enzymer som katalyserar DNA-mallstyrd förlängning av 3'-änden av en RNA-sträng med en nukleotid åt gången. De kan initiera en helt ny sträng. Hos eukaryoter har tre former av enzymet kunnat särskiljas utifrån känslighet för alfa-amanitin och den typ av RNA som syntetiseras. EC 2.7.7.6.

Virusprodukter som har antigen effekt.

Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.

"Simian Virus 40 (SV40) is a DNA tumor virus that is found in some species of monkeys and is known to cause cancerous and noncancerous transformations in human cells in vitro. It has been studied extensively as a model for viral oncogenesis."

Oncolytic viral therapy is a form of cancer treatment that uses genetically modified viruses to selectively infect and destroy cancer cells, while leaving healthy cells unharmed. The virus used in this therapy can replicate inside the cancer cells, causing them to rupture and die, and subsequently releasing new viruses that can infect nearby cancer cells. This process creates a chain reaction leading to the elimination of tumor cells. Additionally, oncolytic viral therapy can stimulate an immune response against cancer cells, further enhancing its therapeutic effect.

Onkolytiska viruses är virus som kan infektera och dödar cancerceller, vilket orsakar en nedbrytning (lys) av tumören, utan att skada normalt vävnad.

Rhabdoviridae är en familj av negativt strängssense (-) RNA-virus som infekterar både djur och växter. Virusen i denna familj har en cylindrisk eller trattformad viruskapsid med en diameter på omkring 45-100 nanometer och en längd på upp till 400 nanometer. De är omgivna av ett lipidmembran som bildas från värddjurets cellyta under virusutskiljningen. Rhabdovirusar orsakar ofta allvarliga sjukdomar hos både djur och växter, inklusive rabies hos däggdjur och potatisbladmaskhalka hos växter.

En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.

"En växtvirus definieras som ett smittagent som består av en encapsidering av genetisk material, vanligtvis RNA eller DNA, och är specialiserade till att infektera och replikera inom växtceller, orsakande diverse skadegörelse och sjukdomar."

'Viral core proteins' refer to the protein components that make up the structural framework of a virus. These proteins play a crucial role in the viral life cycle as they encapsidate the viral genome, protecting it from degradation and helping it to efficiently transmit its genetic material into host cells during infection.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Ytglykoproteiner på influensavirus som ger hemagglutinationsreaktioner, vidhäftning och höljesammansmältning. Fjorton distinkta subtyper av HA-glykoproteiner och nio av NA-glykoproteiner har identifierats hos Influensa A-virus, men inga hos Influensa B- eller Influensa C-virus.

Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.

Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

Semliki Forest Virus (SFV) är ett så kallat arbovirus, vilket betyder att det sprids via artrópoder, oftast insekter som stickande eller sugande arter, till exempel myggor och fästingar. SFV tillhör familjen Togaviridae och släktet Alphavirus. Viruset är negativt ensträngat RNA-virus och orsakar en mild febril syndrom hos människor. SFV förekommer naturligt hos myggor av arten Culex och smittar ofta apor i Afrika, men kan även spridas till andra djur och människor via myggstick. Viruset är inte särskilt allvarligt för människor, men kan orsaka en kortvarig feber och ibland ledvärk eller huvudvärk.

Delstat i USAs Mellanvästern, gränsande till Nebraska i norr, Oklahoma i söder, Missouri i öster och Colorado i väster. Ytan är 213 000 km2, och folkmängden uppgår till 2,7 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Topeka.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att ett nukleokapsid är den proteinaktiga komponenten i ett virus, som omger och skyddar virusets genetiska material, det vill säga antingen RNA eller DNA. Nukleokapsiden är vanligen sammanfogad med virionens lipidbilaga, eller membranhölje, för att bilda viruspartikeln i sin helhet.

Interferon som utsöndras från leukocyter, fibroblaster eller lymfoblaster som svar på virus eller andra interferoninducerare än mitogener, antigener eller alloantigener. Typen omfattar alfa- och beta-interferoner.

Parainfluensavirus 1, humant, är ett virus som tillhör paramyxovirusfamiljen och är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar hos människor, särskilt barn. Viruset infekterar ofta de övre luftvägarna och kan orsaka symptom som snuva, hosta, feber och irritation i halsen. I allvarligare fall kan viruset leda till lunginflammation eller bronkit. Parainfluensavirus 1 är ett av fyra serotyper av parainfluensavirus som infekterar människor (typ 1, 2, 3 och 4).

Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.

Stat i den amerikanska mellanvästern, gränsande mot Wisconsin och Lake Michigan i norr, Iowa i väster och Indiana i öster. Ytan är 146 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 12,5 miljoner invånare. Huvudstad är Springfield.

En packe tillplattade, små blåsor som medverkar i posttranslationsproduktionen och sorteringen av proteiner, genom att ta emot dem från det endoplasmatiska nätverket och vidarebefordra dem till sekretoriska mikrokärl, lysosomer eller cellmembranet. Proteiner förflyttas med hjälp av transportblåsor som knoppas av från det endoplasmatiska nätverket eller Golgiapparaten och smälter samman med Golgi, lysosomer eller cellmembranet.

Orthomyxoviridae är en familj av viruses som innefattar de sjukdomsalstrande agensen bakom influensa hos människor och djur, även känd som influensavirus. Dessa virusar har en enkel, segmenterad RNA-genom och omges av ett lipidmembran med två membranproteiner: hemagglutinin (HA) och neuraminidase (NA). Virusen sprids vanligtvis via droppinfektion från en smittad individ och orsakar symptom som feber, hosta, nästäppa och muskelsmärta. Det finns tre typer av influensavirus som infekterar människor: A, B och C, där typ A är den mest virulenta och kan orsaka pandemier.

Influenza A virus, subtype H5N1 refers to a specific subtype of the Influenza A virus that has the surface protein hemagglutinin (H) type 5 and neuraminidase (N) type 1. It is also commonly known as avian influenza or bird flu because it mainly affects birds, but can occasionally infect humans and other animals. The H5N1 subtype has caused several outbreaks in poultry populations around the world and has been associated with a high mortality rate in humans who have become infected, although human-to-human transmission is rare.

Uridin är ett nucleosid som består av en pyrimidinbas (uracil) kovalent bundet till en femtoribos (ribose) via en beta-N1-glykosidbindning. Det förekommer naturligt i RNA och har en central roll i cellers proteinsyntes som en del av transfer-RNA (tRNA).

Nukleokapsidproteiner (N-proteiner) är proteiner som hjälper till att bilda den strukturella komponenten hos virus, känd som nukleokapsiden. Nukleokapsiden är ett skyddande skal som omger virala genetiska material, vanligtvis RNA eller DNA. N-proteinerna interagerar med viralt genetiskt material och hjälper till att packa det in i en kompakt konformation. De spelar också roller i reglering av virusreplikationen och transkriptionen.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.

Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.

Myxovirus Resistance Proteins (Mx proteins) are a group of dynamically regulated large GTPases that play a crucial role in the innate immune response against various viral infections in higher vertebrates, including humans. They are induced by interferons (IFNs), particularly IFN-α and IFN-β, as part of the early defense mechanism against invading pathogens. Mx proteins function by inhibiting the primary steps of viral replication inside the host cell, thereby preventing the spread of the infection. There are two main types of Mx proteins in humans, MxA and MxB, which differ in their antiviral spectra and intracellular localization. MxA is primarily localized in the cytoplasm and has a broad antiviral activity against several RNA and DNA viruses, while MxB is predominantly found in the nucleus and shows specificity towards certain retroviruses, including HIV-1. Overall, Myxovirus Resistance Proteins are essential components of the innate immune system, providing cell-autonomous protection against a wide range of viral pathogens.

Hemagglutininer, virala, refererar till proteiner på ytan av vissa virus, särskilt influensavirus, som orsakar agglutination (sammanflockning) av röda blodkroppar. Dessa proteinmolekyler fungerar genom att binda sig till specifika sockerstrukturer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar deras sammanflockning och kan leda till komplikationer som influensa. Hemagglutininer är viktiga mål för utvecklingen av influensavaccin, eftersom de hjälper till att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset.

Ett släkte inom familjen Filoviridae med flera distinkta arter av Ebolavirus, var och en med separata stammar. Dessa virus orsakar utbrott av smittsamma blödarsjukdomar (Hemorragisk feber, Ebola) hos människor, oftast med hög dödlighet.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Typarten av Rubulavirus, som orsakar en akut infektionssjukdom hos människor, huvudsakligen barn.

Nukleoproteiner är proteiner som har en nära association med nukleinsyra, det vill säga DNA eller RNA. Denna association kan vara permanent eller tillfällig och kan involvera icke-kovalenta bindningar mellan proteinets aminosyrarestser och fosfatgrupperna i nukleinsyran. Nukleoproteiner har ofta en strukturell roll, där de hjälper till att ge stabilitet och form åt nukleinsyrorna, men de kan också ha en funktionell roll i cellulära processer som replikation, transkription och translation. Ett exempel på ett nukleoprotein är kapsidproteinet hos en virus, som omger och skyddar virala genomet.

Poxviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Poxviridae, vilken inkluderar många djursjukdomar och de två endemiska mänskliga sjukdomarna, smittkoppor och kokongfeber. Dessa virus är storleksmässigt några av de största och genomgående komplexa i naturen, med en dubbelsträngad DNA-genom som kapslas in i ett lipoproteinmembran. De kan orsaka breda spridning av infektion i värden, ofta med klart definierade hudläsioner eller pockor, därav familjens namn. Många arter av Poxviridae är specialiserade till att infektera specifika djurarter, men några kan även smitta mellan olika värddjursgrupper.

De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.

Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A, som orsakar säsongsbundna epidemier och också kan vara ansvarigt för pandemier. Viruset har två proteiner på ytan, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp. H3N2-viruset kan ge upphov till allvarliga sjukdomsfall, särskilt hos äldre och personer med underliggande hälsoproblem. Vaccinering rekommenderas varje år för att skydda mot de senaste cirkulerande influensavirusstammarna, inklusive H3N2.

"Virala fusionsproteiner" refererer til specielle proteiner dannet af virus, der tillader viruset at fusionere sin membranstruktur med cellemembranen hos værtscellen under infektionsprocessen. Dette er en nøglekomponent i virus' mekanisme for at inficere celler og starte reproduktionen af deres genetiske materiale. Fusionsproteinet findes oftest som en del af virussens ydre overfladeproteiner og udviser en unik konformation, der gør det muligt at udføre den specifikke opgave at fusionere membranerne. Efter at have bundet til specifikke receptorer på værtscellen, undergår fusionsproteinet en konformationsendring, hvilket bringer virussens membran tæt på cellemembranen og muliggør derpå fusionen af de to membraner. Dette tillader virussen at frigøre sit genetiske materiale ind i værtscellen, hvor det kan tage kontrol over cell

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Typarten av släktet Orthohepadnavirus som orsakar human hepatit B och som också är orsaken till levercellscarcinom hos människa. Dane-partikeln är en intakt hepatitviruspartikel, uppkallad efter upptäckaren. Icke-infektiösa sfäriska och tubliknande partiklar kan även ses i serum.

Fraktionerat cellextrakt med bibehållen biologisk funktion. Först sedan en subcellulär fraktion isolerats genom ultracentrifugering eller annan separationsteknik kan ett förlopp utan inverkan av alla komplexa reaktioner i en cell studeras. Cellfria system har utbredd användning inom cellbiologin.

West Nile-viruset är ett flavivirus som sprids framförallt genom stickmyggor och kan orsaka en influensaliknande sjukdom hos människor, som i allvarliga fall även kan innebära hjärninflammation eller polyneurit.