Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.

Parvisa eller sammansmälta ganglieliknande kroppar i insekthuvuden.

Juvenil hormonanalog och tillväxtreglerare för insekter som används för insektsbekämpning genom att avbryta metamorfosen. Den har visat sig effektiv vid bekämpning av mygglarver.

Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter. Ekdysteron är 20-hydroxiderivatet av ekdyson.

Genomgripande fysisk förvandling under levande organismers utveckling från omogna stadier till vuxenstadier, som t ex grodyngel till grodor och larver till fjärilar.

Den näringsdistribuerande, blod/lymfliknande vätskan hos några ryggradslösa djur.

Proteiner hos någon insektsart.

I medicinsk kontext kan "pupp" referera till en abnormitet i fostretningen, även känd som "persistierande urachus". Detta är en resterande tunnel mellan blåsan och naveln som inte stängts under utvecklingen. Detta kan leda till infektion eller inflammation.

Näringsförråd av fettvävnad hos ffa insekter och groddjur.

Steroid som utlöser hudömsning hos insekter. Ekdysteroiderna omfattar insekternas egna hormoner ekdyson och ekdysteron, samt de ömsande hormoner som finns i växter, fytoekdysteroider. Fytoekdysteroider är naturliga insektsmedel.

Insekter av ordningen Blattodae med flera familjer, inklusive Blaberidae, Blattellidae, Blattidae (med den amerikanska kackerlackan Periplaneta americana), Cryptocercidae och Polyphagidae. Kackerlackorna omfattar ca 4000 arter, av vilka endast 1 % återfinns inomhus, och de varierar i storlek från 1 till 10 cm. De flesta är aktiva nattetid.

Vitellogenin är ett protein som produceras i levern hos honor av flera djurarter, inklusive fåglar och kräldjur, samt vissa insekter och sjögurkor. Proteinet transporteras sedan via blodomloppet till äggstockarna där det används som en näringskälla för äggen under deras utveckling. Vitellogenin består av två delar: lipovitellin och fosvitin, vilka båda har viktiga funktioner i äggets tillväxt och utveckling. I vissa fall kan även hanar producera vitellogenin, men detta är ovanligt och sker oftast under stress eller andra speciella förhållanden.

Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.

Vitellogeniner är ett protein som produceras i levern hos honor av flera djurarter, inklusive fåglar och kräldjur, samt vissa insekter och sjögurkor. Proteinet transporteras sedan via blodomloppet till äggstockarna där det används som en näringskälla för äggen under deras utveckling. Vitellogeniner är ett viktigt protein i reproduktionsprocessen hos många djur och dess nivåer kan användas som en indikator på hälsan och reproduktiva kapaciteten hos djuret.

I medicinen refererer viteller sig til de næringsrika ægceller, der findes hos kyllinger og andre fugleembryon. Disse celler er en del af æggets gul sak og udgør en vigtig kilde til næring for embryot under dets udvikling. Vitellinerne hjælper med at danne de fedt- og proteinklumpet, der findes i ægget og som er en del af æggets næringsreserve.

Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.

Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.

Enzymer som katalyserar hydrolys av estrar av karboxylsyra under bildande av alkohol och en karboxylsyraanjon.

Ett släkte av familjen Sphingidae (svärmare). Dessa insekter används för molekylärbiologiska studier.

En stor insektsordning som omfattar fjärilar och malar.

Ett steroidhormon som reglerar hudömsning hos insekter.

Insekter tillhörande familjen Apoidea, med världsomfattande utbredning. Av nektar från blommor framställer de honung som föda åt sina larver. De har giftgadd, och bistick kan hos överkänsliga personer ge upphov till svår allergisk reaktion.

I en enkel mening kan Tribolium definieras som ett släkte av snäckor som tillhör klassen blötdjur och fylumet maskdjur. Släktet innehåller flera arter, bland annat den vanliga trädgårdsmyran (Tribolium castaneum), som är en skalbagge som ofta förekommer i sädeslager och matvaror. Men eftersom du frågade om en medicinsk definition av Tribolium, så kan jag påpeka att det inte finns någon etablerad användning av Tribolium inom medicinen.

Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

'Bombyx' är ett släktnamn inom insektsordningen fjärilar (Lepidoptera). Det vetenskapliga namnet på den vanligaste silkesfjärilen är 'Bombyx mori'. Denna art har under lång tid domesticerats och används för att producera silke. Därför kan man säga att 'Bombyx' i en medicinsk kontext kan definieras som den vetenskapliga beteckningen på en grupp fjärilar, inklusive den domestiserade silkesfjärilen.

Sesquiterpenes are a class of organic compounds that are biosynthesized from farnesyl pyrophosphate, consisting of three isoprene units (a total of 15 carbon atoms) and possess a variety of structural types and biological activities.

Ett färglöst, flytande extrakt från bl a växterna citronella, pomerans, cyklamen och tuberos (natthyacint).

Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.

Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.

Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.

Ett släkte skalbaggar (mjölbagge) som angriper spannmålsprodukter. Dess larver kallas mjölmask.

Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.

Ett växtsläkte (parasollsäv, omfattande t ex papyrus) tillhörande familjen Cyperaceae. Några arter innehåller seskviterpener.

Arvsmassan hos insekter.

Bisköldkörtelhormoner, även kända som androgener, är steroidhormoner som produceras av testiklarna hos män och i mindre utsträckning av binjurarna hos både män och kvinnor. De viktigaste bisköldkörtelhormonen är testosteron och dihydrotestosteron, vilka spelar en central roll i regleringen av reproduktiva funktioner såsom spermieproduktion och sexuell differentiering, men de har också effekter på muskelmassa, benstyrka, kroppslig behåring och aggressivt beteende.

Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.

Ett släkte myggor (Culicidae) i tropiska och subtropiska områden. Gula febern och dengue hör till de sjukdomar som kan överföras av arter tillhörande detta släkte.

Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.

Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.

En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.

Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.

Växtätande insekter (Caelifera) av ordningen hopprätvingar (Orthoptera). Det finns två dominerande familjer, Acrididae (markgräshoppor) och Romaleidae. Till familjen markgräshoppor hör t ex vandringsgräshopporna.

Skiljande av huvudet från kroppen hos djur eller människa.

En ordning av insekter (termiter), som är hemmahörande i tropiska områden och som omfattar åtminstone åtta familjer. Några få arter lever i tempererade områden i Nordamerika.

I medicinsk kontext refererar 'nymf' till en abnormal, oftast godartad tumör som består av vävnad som liknar äkta embryonal vävnad. Dessa tumörer kan förekomma varstans i kroppen men är vanligast i gynekologisk kontext, där de kan påträffas i livmodern eller äggstockarna hos kvinnor. Nymfer kallas också ofta för teratomer och är oftast harmlösa, men i sällsynta fall kan de bli canceroaserande (maligna).

Körtlar utan till- och frånförselkanaler som utsöndrar ämnen direkt i cirkulationssystemet och påverkar ämnesomsättning och andra kroppsfunktioner.

Familjen Gryllidae omfattar den vanliga hussyrsan (Acheta domesticus), som används i nervstudier och fysiologiska studier, samt andra släkten, som t ex Gryllotalpa (mullvadssyrsa), Gryllus (ängssyrsa) och Oecanthus (trädsyrsa).

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

En insektfamilj tillhörande ordningen Dictyoptera (kackerlackor) och omfattande släktena Blattella, Parcoblatta och Symploce.

Sköldkörtelhormonreceptorer är proteiner som bindningsställen för thyroida hormoner, som produceras och secretaras av sköldkörteln, och som reglerar metabolism, tillväxt och development i kroppen.

En brandfarlig, färglös, flyktig vätska med behaglig eterisk doft. Den är ett allmänt använt lösningsmedel och används som sådant inom farmacin; vid koncentrationer över 80% används den som antiseptis kt medel. Aceton är ett av de ketonämnen som bildas vid ketoacidos, som i diabetes eller vid svält.

Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.

Diazoniumföreningar är organiska föreningar som innehåller en diazoniumgrupp (–N+2=), vilket är en funktionell grupp bestående av en kväveatom bundet till två positiva värden (+) och en trielktriangulär koordinerad kolvätegrupp. Dessa föreningar är vanligen instabila under normala förhållanden och används ofta som intermediat i olika kemiska reaktioner, särskilt inom färg- och läkemedelsindustrin.

'Oviposition' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ett djur, oftast en kloakdjursart eller en insekt, lägger ägg. Detta sker vanligtvis genom att äggen passerar genom en speciell struktur som kallas för klöaken och placeras sedan i en lämplig miljö där de kan utvecklas till fullt utvecklade ungar. Oviposition är ett centralt begrepp inom reproduktionsbiologin hos djur som lägger ägg istället för att föda levande ungar, och det studeras ingående av forskare inom områdena zoologi, etologi och reproduktion.

Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.

En ordning (Tvåvingar) inom klassen Insecta med ca 120 000 arter. När de har vingar har de två, vilket skiljer dem från andra såkallade flugor, medan haltererna (svängkolvarna; rudimentära bakvingar) skiljer Diptera från andra insekter med ett vingpar. Ordningen omfattar familjerna Calliphoridae, Oestridae, Phoridae, Sarcophagidae, Scatophagidae, Sciaridae, Simuliidae (knott), Tabanidae (bromsar), Therevidae, Tipulidae (harkrankar), Trichoceridae (vintermyggor), Chironomidae (fjädermyggor), Cecidomydidae (gallmyggor), Trypetidae, Ceratopogonidae, Chironomidae, Culicidae (stickmyggor), Drosophilidae (bananflugor), Glossinidae, Bombyliidae (svävflugor), Muscidae (flugor), Syrphidae (blomflugor), Tephritidae (borrflugor) och Psychodidae.

Organ och anatomiska strukturer hos ryggradsdjur, andra än människan, och hos ryggradslösa djur.

En underordning till Hemiptera, äkta skalbaggar (halvvingar), vars kännetecken är två par vingar. Hit hör de medicinskt viktiga Cimicidae (vägglöss) och Reduviidae (rovskinnbaggar).

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.

"Ruggning" refererer til en gentagen, ufrivillig muskelbevægelse, der oftest ses som en sideløbende effekt af visse neurologiske forstyrrelser eller lidelser, såsom cerebral pares eller multipl sklerose. Disse bevægelser kan være smallere, mere udtalte eller involvere flere muskelgrupper alt efter den underliggende årsag. Ruggning kan også forstærres under stress, angst, opmærksomhed eller fysisk aktivitet.

Feromoner som framkallar sexuell dragning eller parningsbeteende hos vanligtvis individer av det motsatta könet inom samma art.

Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.

Artrik ordning (Lepidoptera) av insekter med utbredning över hela världen. De har två par stora och breda flygvingar, ofta med färggranna mönster.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)

Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.

Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.

Trijodtyronin (T3) är en aktiv tyroida hormon som produceras i sköldkörteln och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Steroidreceptorer är proteiner som finns inuti celler och binder specifikt till steroide hormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin respektive receptor aktiveras denna och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den regulerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är involverad. Steroidreceptorer delas in i två huvudgrupper: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR) som binder till glukokortikoide hormoner, och androgener/östrongenerreceptorer som binder till androgener/östroner.

RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.