Väteperoxid
Ett kraftigt oxiderande medel som används i vattenlösning som mogningsmedel, blekmedel och lokalt/topikalt desinfektionsmedel. Det är förhållandevis instabilt, och lösningar bryts ned med tiden om de inte stabiliseras med acetanilid eller liknande organiska ämnen.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Peroxider
Peroxider är en grupp av kemiska ämnen som innehåller en funktionell grupp bestående av två syreatomer (O) bundna till samma kolatom, bildande en peroxybindning med strukturen -O-O-. Peroxider är starkt oxidativa och används inom medicinen som desinfektionsmedel och blödningsstillande medel. Exempel på medicinska peroxider är vattenstoffperoxid (H2O2) och bensoylperoxid.
Vätebindning
Katalas
Ett oxidoreduktas som katalyserar omvandlingen av väteperoxid till vatten och syre. Det finns i många djurceller. Brist på enzymet leder till akatalasemi. EC 1.11.1.6.
Oxidanter
I en enkel medicinsk definition kan oxidanter definieras som molekyler eller joner som är kapabla att acceptera elektroner från ett annat molekyl eller jon. Detta oxidationsprocess ledde till en ökning av oxidationstillståndet för det givna molekylet eller jonet. Oxidanter spelar en viktig roll inom cellulär metabolism, men när de finners i överflödiga mängder orsakar de skada genom att oxidera viktiga biomolekyler som proteiner, lipider och DNA, vilket kan leda till celldamage och sjukdom.
Svavelväte
Peroxidaser
Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, och som samtidigt oxiderar en reducerande substans. Denna process är viktig för celldefens och signalering inom levande organismer. Peroxidaser förekommer naturligt hos många olika arter, inklusive människan.
Oxidation-reduktion
Lipidperoxider
Peroxider som produceras i närvaro av en fri radikal genom oxidation av omättade fettsyror i cellen med molekylärt syre. Bildandet av lipidperoxider leder till nedbrytning av det ursprungliga fettet och därmed membrandefekter. De förorsakar därför en rad toxiska effekter in vivo, och produktion av lipidperoxider räknas som en patologisk process i biologiska system.
Oxidativ stress
"Oxidativ stress definieras som ett tillstånd av obalance mellan produktionen av fria radikaler och andra reaktiva syre-species (ROS) och förmågan till cellulär neutralisering genom antioxidativa försvarsmekanismer. Denna obalance kan leda till skada på cellulära strukturer, såsom proteiner, lipider och DNA, vilket i sin tur kan bidra till åldrande och utveckling av flera sjukdomar."
Reaktiva syreradikaler
Reaktiva syre radicaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller atomgrupper som innehåller syre och har en ockuperat elektronpar-orbital. De bildas ofta som en biprodukt under normala cellulära processer, såsom andning, men deras koncentration kan öka avsevärt vid oxidativ stress, till exempel orsakad av exponering för toxiner eller strålning. Reaktiva syre radicaler kan reagera med cellmembraner, proteiner och DNA, vilket kan leda till celldamage och potentialen att bidra till sjukdomar som cancer, neurodegenerativa störningar och åldrande.
Glukosoxidas
Ett enzym i oxidoreduktasklassen som katalyserar omvandlingen av beta-D-glukos och syre till D-glukono-1,5-lakton och peroxid. Det är ett flavoprotein med hög specificitet för beta-D-glukos. Enzymet bildas av Penicillium notatum och andra svampar och visar antibakteriell verkan i närvaro av glukos och syre. Det används för bedömning av glukoshalten i blod- eller urinprov medelst de färgämnen som bildas av reaktionens väteperoxid.
Fria radikaler
Starkt reaktiva molekyler med en obalanserad elektronparsladdning. Fria radikaler bildas både under normala och patologiska förlopp. De åstadkommer bevisligen eller misstänks ge upphov till vävnadsskada under många olika förhållanden, som t ex vid strålning, exponering för kemiska ämnen, och i åldringsprocessen. Såväl naturligt som farmakologiskt förebyggande av effekterna av fria radikaler är föremål för studier.
Amitrol
Ett icke-selektivt, translokerat växtgift för bruk efter sådd. Kan vara karcinogent. Det hämmar irreversibelt katalas, och skadar därmed också peroxisomaktiviteten.
Peroxiddismutas
Superoxider
Superoxid är en reaktiv syreradikal med formeln O2•–, som bildas när ett extra elektron tillfälligt adderas till syre (O2). Detta kan ske naturligt under celldygnets gång eller som en följd av externt oxidativ stress. Superoxider är involverade i flera cellulära processer, inklusive signaltransduktion och immunförsvar, men de kan också vara skadliga då de reagerar med andra molekyler och bildar mer reaktiva syrearter som kallas för reaktiva syrearter (ROS). Överproduktion av ROS kan leda till celldamage och är associerat med flera patologiska tillstånd, såsom åldrande, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.
Tandblekning
Peroxiredoxiner
Peroxiredoxiner är ett enzym som hjälper till att neutralisera peroxider, vilket är en typ av reaktiva syremolekyler, i kroppen.
Antioxidanter
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Bensoylperoxid
Akatalasemi
En sällsynt, autosomalt recessiv rubbning beroende på avsaknad av enzymet katalas. Tillståndet är oftast utan symtom, men munsår och gangrän kan förekomma. Kallas också Takaharas sjukdom.
Renhållare, fria radikaler
En fri radikal i en medicinsk kontext refererar till en instabil atom eller molekyl med en obalanserad elektronstruktur, som är kapabelt att oxidera andra molekyler genom att ta elektroner från dem. Fria radicaler produceras naturligt i kroppen under celldygnets gång, men ökade nivåer av fria radicaler orsakade av faktorer som exponering för tobaksrök, ultraviolett strålning och miljögifter kan leda till cellskada och oxidativ stress, vilket kan bidra till sjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och neurodegenerativa störningar. "Renhållare" är ett samlingsnamn för substanser som neutraliserar eller minskar nivåerna av fria radicaler i kroppen, vanligtvis genom att ge upp elektroner till dem, och inkluderar antioxidanter som vitamin C, vitamin E och beta-karoten.
Pepparrotsperoxidas
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Hypoklorsyra
Glutation
En tripeptid som spelar många roller i celler. Den konjugerar med läkemedel så att dessa kan göras mer lösliga för utsöndring, verkar som koenzym, deltar i ändringar i proteindisulfidbindningar och reducerar peroxider.
Tooth Bleaching Agents
Tooth bleaching agents are substances used to whiten and remove stains from teeth through a chemical process that oxidizes the tooth's organic structure, primarily composed of chromogens and pigments. These agents typically contain either hydrogen peroxide or carbamide peroxide as the active ingredient, which penetrate the porous enamel surface to break down stain-forming compounds within the dentin layer. The concentration and duration of exposure to these bleaching agents determine the degree of whitening achieved. It is essential to use tooth bleaching agents under professional supervision or as directed by a dental professional to ensure safety, effectiveness, and prevent potential side effects such as tooth sensitivity and gum irritation.
Laktoperoxidas
Ett enzym från komjölk. Det katalyserar radiojodiseringen av tyrosin och dess derivat och av tyrosinhaltiga peptider. EC 1.11.1.7.
Glutationperoxidas
Peroxidas
Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, ofta genom överföringen av ett hydroxyl- (-OH) grupp till ett substrat. Denna reaktion producerar vatten och ett oxiderat substrat. Peroxidaser finns naturligt i många levande organismer och har en roll i celldefens, metabolism och signalkemi.
Tertiär-butylhydroperoxid
Parakvat
Paraquat är ett starkt och kontroversiellt herbicid som används för att kontrollera ogräs på kommersiella jordbruksmarker. Det är en mycket giftig substans som kan orsaka allvarliga skador på lungor, lever, njurar och hjärta vid exponering, och kan vara dödligt om det sväljs, andas in eller kommer i kontakt med huden i högre koncentrationer. Paraquat är förbjudet i flera länder, inklusive Europa, men används fortfarande i vissa delar av världen.
Elektronspinnresonansspektrografi
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
Katalys
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Celler, odlade
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Modeller, molekylära
Xantinoxidas
Xantinoxidase är ett enzym involverat i nedbrytningen av puriner, specifikt av xantin till urat. Det är ett viktigt enzym i det antioxiderande försvaret hos celler eftersom det hjälper till att omvandla potentialt skadliga föreningar till mindre skadliga. Xantinoxidas finns naturligt i kroppen och påträffas i höga koncentrationer i lever, lungor och endotelceller i blodkärl.
Molekylsekvensdata
Spektrofotometri
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Sulfhydrylföreningar
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.
Oxidoreduktaser
C-vitamin
En förening med sex kol besläktad med glukos. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och många grönsaker och är en väsentlig beståndsdel i människans föda. C-vitamin (askorbinsyra) är nödvändigt för att hålla bind- och benvävnad intakt. Dess biologiskt aktiva form verkar som reduktionsmedel och koenzym i flera metaboliska processer och anses vara en antioxidant. Syn. askorbinsyra.
Modeller, kemiska
Cellöverlevnad
Desinfektionsmedel
Desinfektionsmedel är ett ämne eller en produkt som används för att reducera antalet mikroorganismer på en yta eller ett föremål, inklusive bakterier, virus och svampar. Desinfektionsmedlen kan vara baserade på olika verksamma ämnen som kvävehaltiga desinfektionsmedel, alkoholer, klorföreningar, jodföreningar och kvicksilverföreningar. De är vanligtvis använda inom sjukvården och livsmedelsindustrin för att förhindra spridning av smitta och infektioner. Det är viktigt att följa anvisningarna för användning och kontakttid för att garantera deras verkan.
Dos-responskurva, läkemedel
Dianisidin
Mycket giftig förening som kan ge upphov till hudirritation och överkänslighet. Dianisidin används vid framställning av azofärger.
Mitokondrier
Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.
NADPH-oxidas
NADPH-oxidas är ett enzymkomplex som producerar superoxidradikaler (O2*-) genom att reducera syre med NADPH som elektrondonator. Detta enzymkomplex är viktigt för den naturliga fagocytotiska responsen hos immunsystemet, där det genererar oxidativ stress i fagosomer och hjälper till att eliminera invaderande mikroorganismer. Dysfunktionella NADPH-oxidas kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kronisk granulomatös lungsjukdom och den genetiska sjukdomen känd som kronisk granulomatos sjukdom (CGD).
Ascorbate Peroxidases
Ascorbate peroxidases (APX) är ett enzym som bryter ner väteperoxid (H2O2), en reaktiv syrefri radikal, till vatten och syre med hjälp av ascorbat som elektrondonor. Detta enzym spelar en viktig roll i cellers oxidativ stressrespons och hjälper till att försvara celler mot skada från fria radikaler. APX finns i många olika levande organismer, inklusive växter, djur och mikroorganismer.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Koppar
Metalliskt grundämne, och tillika spårämne, med kemiskt tecken Cu, atomnummer 29 och atomvikt 63,55. Koppar ingår i hemocyanin, som är syrebärare hos de flesta leddjur.
Kolibakterie
DNA-skador
Läkemedels- eller strålningsframkallade skador på DNA som medför avvikelser från den normala dubbelspiralkonformationen. Till dessa hör strukturella förvrängningar som stör replikation och transkription, samt punktmutationer som splittrar baspar och ger skadliga effekter på efterföljande generationer genom ändringar i DNA-sekvensen. Om skadan är av mindre omfattning kan den repareras (DNA-reparation), men stor skada kan leda till apoptos (celldöd).
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Apoptos
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Mätning av luminiscens
Metoder för utnyttjande av ljus i form av fysisk luminescens avgiven av ljusalstrande proteiner och andra ljusalstrande ämnen.
Deferoxamin
Glutationreduktas
Ett enzym som katalyserar reaktionen 2 glutation + NADP+ = glutationdisulfid + NADPH + H+. EC 1.8.1.7.
Singletsyre
Singlet oxygen, often denoted as ^1O2, is a highly reactive form of oxygen with unusual chemical properties compared to regular triplet oxygen (^3O2) that we normally breathe. The term "singlet" refers to the electronic state of the oxygen molecule where all electrons are paired and have opposite spins, which makes it more reactive and able to participate in reactions that regular oxygen cannot. This unique property plays a significant role in various biological processes, including cell damage and signaling, as well as in industrial applications such as degradation of pollutants and waste water treatment.
Scopoletin
Scopoletin är ett fenoliskt komponent som förekommer naturligt i vissa växter, till exempel kom comfrey (*Symphytum officinale*) och johannesbrödraträd (*Hypericum perforatum*). Det har visat sig ha en rad biologiska aktiviteter, inklusive antiinflammatoriska, antibakteriella och antioxidativa effekter. Scopoletin är också av intresse som ett potentialt läkemedel för att behandla neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom, på grund av dess förmåga att hämma aggregationen av beta-amyloid peptider.
Peracetat
Peracetic acid, med den kemiska formeln CH3CO3H, är ett starkt oxiderande ämne som används inom medicinen som desinfektionsmedel och steriliseringsmedel på grund av sin förmåga att döda bakterier, svampar och virus. Det är en färglös vätska med en skarp, irriterande lukt som liknar Essig-lukt. Peracetat är saltet av peracetisk acid och har också starkt oxiderande egenskaper.
Aminosyrasekvens
Cykliska kväveoxider
'Cyclische kväveoxider' är en samlingsbeteckning för en grupp organiska föreningar som innehåller ett cykliskt syre-kväve-skelett, där syreatomen är del av en nitrosgrupp (-NO) eller en nitrosylgrupp (-N=O). Dessa ämnen är kända för sin roll i biologiska system, framför allt som signalsubstanser involverade i regleringen av blodflöde och neurotransmission.
Tandmissfärgning
Cytokrom c-peroxidas
Ferroföreningar
Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.
Natriumazid
Natriumazid är ett starkt nitrosonärg medium som används som konserveringsmedel och desinfektionsmedel inom medicinen. Det är ett vitt, kristallint pulver som är lösligt i vatten och etanol. Natriumazid fungerar genom att störa cellandningen hos mikroorganismer, vilket dödar dem. Det används ofta för att sterilisera medicinska instrument och annan utrustning. Natriumazid kan också användas som en källa till kvävegas vid laboratorieexperiment.
Mutation
Molekylstruktur
Reglering av genuttryck, bakterier
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Kväveoxid
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Mikrobial livsduglighet
Bensenderivat
"Ett bensenderivat är ett organisk ämne som har syntetiserats från bensen, en aromatisk hydrokarbonkärna bestående av sex kolatomer arrangerade i en plan ringstruktur. Bensenderivat inkluderar en mängd olika substanser med varierande egenskaper och användningsområden, från läkemedel till petrokemiska produkter."
Pyruvatoxidas
Nötkreatur
Neutrofila leukocyter
Neutrofila leukocyter, eller neutrofiler, är en typ av vit blodkropp (leukocyt) som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör den största andelen av de cirkulerande vita blodkropparna och hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att fagocytera, det vill säga svälja och förstöra främmande partiklar såsom bakterier och svampar. Neutrofilerna innehåller en speciell typ av proteiner, kallade neutrofila granuler, som kan släppas ut för att döda patogener. När ett infektionshot uppfattas av kroppen ökar produktionen och aktiveringen av neutrofiler, vilket kan leda till en ökning av deras antal i blodet, kallat neutrofili.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Xantin
I en enskild mening kan 'xantin' definieras som ett alkaloid-derivat som naturligt förekommer i te, kaffe och choklad, samt är en beståndsdel i läkemedel som används för att behandla astma och andra lungsjukdomar. Xantin är också en prekursor till andra ämnen som produceras i kroppen, såsom teobromin och teofyllin.
Sulfensyror
Sulfensyror är organiska sulfurföreningar som innehåller en sönderfallande syrakomponent, vanligtvis med strukturen R-S-H, där R representerar en kolvätekedja och -S-H är en sulfhydrylgrupp. De kan vara instabila och undergå lättare kemiska reaktioner, inklusive oxidation och bildande av disulfidbinder (-S-S-). Sulfensyror förekommer naturligt i levande vävnader och har betydelse för cellsignalering och antioxidativt skydd.
Kloridperoxidas
Elektrokemi
Acetylcystein
Ett vitt, kristallint pulver som används som slemlösande medel vid komplementerande behandling av luftvägssjukdomar för att minska slemmets seghet och underlätta avlägsnandet av det. Det tillförs geno m droppar eller spray. Det har också visat sig ha antiviral verkan hos HIV-patienter genom att med reaktiva syreintermediärer hämma virusstimuleringen.
Celldöd
Glutationdisulfid
Methemoglobin
Methemoglobin (MetHb) är en form av hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. I sin normala form binder hemoglobin syre vid en aktivt centrum med järn (II)-jon. När hemoglobinet oxideras till MetHb, ändras järnet i det aktiva centret till järn (III)-jon, vilket gör att det inte kan längre binda syre effektivt. Detta orsakar methemoglobinemi, ett tillstånd där syrets förmåga att transporteras i kroppen minskar, vilket kan leda till hypoxi (syrebrist) och cyanos (blåfärgning av huden och slemhinnor). MetHb kan orsakas av exponering för vissa läkemedel, kemikalier eller kannibalism av blod. Det behandlas vanligtvis med methemoglobinreducerande lä
Peroxinitrit
Peroxynitrit är en reaktiv nitrogen species (RNS) som bildas spontant när molekyler av kväveoxid (NO) och väteperoxid (H2O2) reagerar tillsammans. Det är en stark oxidationsmedel och kan orsaka skada på cellmembran, proteiner och DNA genom nitrering och oxidering av dessa molekyler. Peroxynitrit har visats vara involverat i patofysiologiska processer som neurodegenerativa sjukdomar, inflammation, ischemisk skada och cancer.
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Tioredoxiner
Tioredoxiner är en familj av låtmolekulära protein som har antioxidativ funktion och bidrar till att reducera och oxidera andra molekyler i cellen. De består av två huvudsakliga former: tioredoxinreduktas och tioredoxinperoxidas. Tioredoxiner hjälper till att reglera cellers oxidativa status och är involverade i en rad cellulära processer, inklusive celldelning, signalering och apoptos (programmerad celldöd). De kan också ha en skyddande effekt mot skada från fria radikaler och andra reaktiva syremolekyler.
Deuterium utbyte mätning
"Deuterium exchange measurement refers to a scientific technique used in studying the structure and dynamics of proteins and other biomolecules, where the replacement of hydrogen (protons) with deuterium atoms is measured over time, providing information about the rate of exchange and mobility of various parts of the molecule."
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Immobiliserade enzymer
Enzymer som fixerats på eller i någon form av vattenlöslig eller vattenfast matris, med obetydlig eller ingen förlust av sin katalytiska förmåga. Eftersom immobiliserade enzymer kan återanvändas fortlöpande, har de fått utbredd användning inom industri, medicin och forskning.
Enzymhämmare
Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.
Enzymaktivering
Ferriföreningar
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Desinfektion
Anaerobios
En livsmiljö utan syrgas.
Tandemaljgenomtränglighet
Tandemaljens egenskap att tillåta ljus, värme, gas, vätskor, metaboliter, mineraljoner och andra ämnen att passera. Mikroorganismers förmåga att tränga igenom emaljen räknas inte hit.
2,2`-dipyridyl
alfa,alfa-dipyridyl. Används som reagens för bestämning av järn.
Hem
Magnetisk resonansspektroskopi
Pyrogallol
Pyrogallol är ett organisk ämne som används inom laboratoriemedicin och forskning. Det är ett phenol med tre hydroxylgrupper (-OH) som är kemiskt reaktivt och används som reducerande agent i vissa typer av analytiska metoder, såsom oxdation-reduktionstester. Pyrogallol är även känt för att ha potentialen att vara irritant och senstizer för hud och slemhinnor.
Bindningsplatser
Respiratory Burst
'Respiratory burst' är ett biologiskt fenomen som sker inne i vissa typer av vita blodceller, kända som fagocyterande celler (t.ex. neutrofila granulocyter och makrofager). Det innebär en kraftig acceleration av cellandningen, eller respirationen, under en mycket kort tidsperiod, vilket leder till en ökad produktion av reaktiva syrearter (ROS) som superoxidradikaler och väteperoxid. Denna process är en del av det immunförsvar som hjälper cellerna att bekämpa infektioner genom att eliminera inkräktare som bakterier och svampar. Även om respiratory burst är en naturlig och viktig del av vår immunitet, kan överdriven aktivering leda till skada på kroppens egna celler och är associerad med flera sjukdomstillstånd, inklusive autoimmuna sjukdomar och åldersrel
Fenoler
L-Amino Acid Oxidase
Ampyron
NAD
NAD (Nicotinamid Adenin Dinukleotid) är ett viktigt koenzym som deltar i flertalet biokemiska reaktioner inom kroppen, särskilt vid cellandningen där det hjälper till att konvertera energireserver i form av kolhydrater, fetter och protein till ATP (Adenosintrifosfat), som används som direkt energikälla i cellerna. NAD förekommer i två former: NAD+ (oxiderad form) och NADH (reducerad form). Vid cellandningen oxideras NADH tillbaka till NAD+, vilket genererar elektroner som driver den elektrontransportkedja som producerar ATP. Därutöver är NAD också inblandat i andra processer såsom DNA-reparation och cellulär signalering.
Syrgasförbrukning
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Sulfider
I en enkel medicinsk definition, är "sulfider" kemiska föreningar som innehåller svavelatomer (S) i sin molekylstruktur, vanligtvis bundna till kol (C) i organiska sulfider eller till metaller i metalloorganiska sulfider. Organiska sulfider kan också benämnas "tioeter" och förekommer naturligt i vissa livsmedel som exempelvis vitlök och lök. Vissa sulfider kan ha farmakologisk aktivitet och användas inom medicinen, medan andra kan vara skadliga eller toxiska i högre koncentrationer.
Reduktanter
I medicinen, refererer ‘reduktanter’ til en klasse af enzymer som hjælper med at katalyse kemiske reaktioner, der involverer nedbrydning (reduktion) af substrater gennem at fjerne en eller flere hydrogenatomer og/eller at tilføje en ilt-atom. Disse enzymer er vigtige for mange biologiske processer, herunder cellemetabolisme og nedbrydning af xenobiotiske stoffer i leveren.
Ultraviolettspektrofotometri
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Cerium
Ett grundämne tillhörande gruppen sällsynta jordartsmetaller. Kemiskt tecken är Ce, atomnummer 58 och atomvikt 140.12. Cerium är en smidbar metall med industriella tillämpningar.
Elektrontransport
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Thiobarbituric Acid Reactive Substances
Thiobarbituric acid reactive substances (TBARS) refer to a group of compounds that react with thiobarbituric acid (TBA) to produce a colored product that can be measured and quantified. TBARS are often used as a marker for lipid peroxidation, which is the oxidative degradation of lipids. This process is initiated by free radicals and results in the formation of various compounds, including malondialdehyde (MDA), one of the most abundant and well-studied TBARS.
Cystationin-gammalyas
Ett pyridoxalfosfatenzym med flera funktioner. I det sista steget i cysteinbiosyntesen katalyserar det klyvningen av cystationin till cystein, ammoniak och 2-ketobutyrat. EC 4.4.1.1.
Biosensortekniker
Oniumföreningar
Tiocyanater
Tiocyanater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller jonerna SCN-, även kallad tiocyansyrajon. Denna jon består av en kolsticklung (svavel) atom, en kväveatom och en syreatom. Tiocyanater är isocyanater substituerade med en thiolgrupp (-SH). De kan förekomma naturligt eller syntetiskt och har antimikrobiella, herbicida och andra industriella användningsområden.
Masspektrometri
Varm temperatur
En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.
NADH, NADPH-oxidoreduktaser
NAD(P)H-oxidoreduktaser är ett samlingsnamn för en grupp enzymer som katalyserar oxidationen av NADH (reducerad nicotinamidadenindinukleotid) eller NADPH (reducerad nicotinamidadenindinukleotidfosfat) till NAD+ (oxiderad nicotinamidadenindinukleotid) eller NADP+ (oxiderad nicotinamidadenindinukleotidfosfat), samtidigt som de reducerar ett elektronacceptor. Denna katalytiska process är central för cellens metabolism och energiproduktion, särskilt inom cellandning (oxidativ fosforylering) där NADH och NADPH fungerar som elektrondonatorer i den elektrontransportkedja som genererar ATP (adenosintrifosfat). NAD(P)H-oxidoreduktaserna kan också spela en viktig roll i det redoxbalansen
Ditiotreitol
Ett reagensmedel som vanligtvis används vid biokemiska undersökningar för att förhindra oxidation av SH-grupper (tiolgrupper) och för arr reducera disulfider till ditioler.
Bassekvens
Reaktiva kväveradikaler
Reaktiva kväveradikaler är kortlivade, mycket reaktiva molekyler eller radikaler som innehåller kväveatomer och bildas som en del av olika biologiska processer, såsom cellandning och oxidativ stress. De kan skada cellulärt DNA, proteiner och lipider, vilket kan leda till celldamage och sjukdomar.
Aldehyder
En stor klass organiska föreningar med radikalen -CHO, som oxideras till syror och reduceras till alkoholer. Aldehyder anges med prefixen oxo- eller formyl-, eller med suffixen -al, -dial, -trial osv.
Tiomalater
"Tiomalater" är ett organisk kemiskt sammansatt kolväte som innehåller tio kolatomer och två malatsyrafunktionella grupper. Det är ett dikarboxylatförening med formeln C10H12O4. Tiomalater förekommer naturligt i vissa växter, till exempel i oljeväxter som sennepsfrö och rapsfrö. Den används också inom industrin som en plastifieringsmedel och som en lösning för att underlätta bearbetning av termoplastmaterial.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
NADP
NADP, eller mer formellt NADP+ (nicotinamidadenindinukleotidfosfat), är ett viktigt koenzym i celler och spelar en central roll i cellers energihushållning och metabolism. Det är ett vattenlösligt koenzym som deltar i redoxreaktioner, det vill säga reaktioner där elektroner överförs mellan molekyler. NADP+ kan acceptera två elektroner och en proton (H+), vilket resulterar i att den reduceras till NADPH.
Cyanider
Oorganiska salter av vätecyanid (cyanväte; blåsyra) med radikalen -CN. Hit hör också isocyanider. De skiljer sig från nitriler, vilka avser organiska föreninger med -CN-radikalen.
Peroxiredoxin III
Peroxiredoxin III är ett antioxidantt protein som skyddar celler från skada orsakad av väteperoxid och andra reaktiva syremolekyler. Det är specifikt lokaliserat till mitokondrien, där det spelar en viktig roll i att reglera oxidativ stress och underhålla celldelning och differentiering.
Spin Trapping
Spin trapping är en biokemisk teknik som används för att detektera och identifiera kortlivade fria radikaler i kemiska reaktioner och levande system. Den innebär användandet av en spin-fälla, ett ämne som reagerar med den kortlivade radikalen för att bilda ett mer stabilt, långlivat radikaljonpar. Detta nya radikaljonpar har en längre livslängd och kan detekteras och identifieras med hjälp av elektronspinnresonans (ESR) eller elektronparamagnetisk resonansspektroskopi (EPR).
Kelatkomplexbildare, järn
Peptostreptococcus
Peptostreptococcus är ett släkte av grampositiva, anaeroba kockobaciller som förekommer naturligt i människans och djurens mukosmembran, till exempel i munhålan och tarmen. De kan i vissa fall orsaka infektioner, särskilt hos immungomfoga individer eller vid komplikationer efter operationer. Exempel på infektioner som kan orsakas av Peptostreptococcus inkluderar abscesser, endokardit, meningit och skelettinfektioner.
Salicylsyra
Salicylsyra är en farmakologiskt aktiv organisk syra som är en naturligt förekommande substans i vissa växter, däribland vitklöver och pilkornslilja. Den används ofta som antiinflammatorisk, smärtstillande och febernedsättande läkemedel. Salicylsyra är också en grundkomponent i syntesen av acetylsalicylsyra, mer känt under varunamnet aspirin.
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Ultraviolett strålning
"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."
Råttor, Wistar
Modeller, biologiska
Stress, fysiologisk
Spin Labels
Spin labels are a technique in electron paramagnetic resonance (EPR) spectroscopy, where a stable radical with a unpaired electron is attached to a molecule of interest, serving as a label with a magnetic moment or "spin." This allows for the measurement and study of the local environment, dynamics, and orientation of the labeled molecule.
Aminoxidas, kopparhaltigt
Tyrosin
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Substratspecificitet
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
Luminol
5-amino-2,3-dihydro-1,4-ftalazinedion, ett ämne som vid oxidation avger ljus. Det används för kemisk bestämning.
Sanering
Hydrogenas
Ett enzym som finns i bakterier. Det katalyserar reduktionen av ferredoxin och andra ämnen i närvaro av molekylärt väte och deltar i elektrontransport i den bakteriella fotosyntesen. EC 1.18.99.1.
Metmyoglobin
Deoxiribos
Den sockerart som tillsammans med någon av de fyra kvävebaserna adenin, cytosin, guanin eller tymin bildar DNA.
Kloraminer
Chloramin är ett samlingsnamn för klorbaserade föreningar som innehåller kväve, vilka används som desinfektionsmedel och rengöringsmedel. En vanlig representant är chloramin-T, som är ett starkt oxiderande ämne och används som desinfektionsmedel i vattenrening och i laboratorier.
Ditiokarb
Vitamin K3
Vitamin K3, også kjent som menadion, er en syntetisk form for vitamin K som brukes som et koagulant i dyr og i noen tilfeller også hos mennesker. Vitamin K3 er ikke direkte forekommende i naturen, men produseres kunstiglegge gjennom en kjemisk reaksjon. Det brukes også som et additiv i dyr foder for å forbedre koagulasjonsevnen og i noen tilfeller som en supplement for mennesker med vitamin K-mangel.
Kärlendotel
Antiinfektiva medel, lokala
Preparat som används på människor och djur för att inaktivera skadliga mikroorganismer. De skall särskiljas från desinfektionsmedel, som används på icke-levande ytor och föremål.
Mangan
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
L-laktatdehydrogenas
L-laktatdehydrogenas (LDH) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-laktat till pyruvat under anaeroba glykolys, samt tvärtom från pyruvat till L-laktat under återoxidationen. Det finns i många olika vävnader i kroppen och kan öka i serum vid celldöd eller skada på cellmembranet, vilket gör att det används som ett allmänt tumör- och skademarkör.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Termodynamik
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Fluoresceiner
Tiourea
Tiourea, även känd som thiourea, är en organisk sulfurhaltig förening med formeln SC(NH2)2. Det är en isomer till cyanat och kan ses som en substituerad variant av urea där en syreatom har ersatts av en svavelatom. Tiourea används inom organisk syntes som en nukleofil reagens och förekommer naturligt i vissa proteiner.
Myoglobin
Myoglobin är ett protein som förekommer i skelettmuskler och hjärtmuskel, och har till uppgift att lagra syre för cellandningen. Det är det minsta proteinet i musklerna och innehåller en hemgrupp som ger musklerna deras röda färg. Myoglobin kan frisättas i blodbanan vid skada på muskler, vilket kan användas som markör för muskelskador eller sjukdomar som angriper musklerna, såsom exempelvis hjärtsjukdomar.
Indikatorer och reagenser
Inom medicinen, är indikatorer mätvärden eller symtom som används för att bedöma ett patients hälsotillstånd och behandlingsbehov, medan reagens är substanser som används i laboratorietester för att upptäcka eller mäta specifika molekyler eller ämnen i kroppen, som kan vara ett tecken på en viss sjukdom eller tillstånd.
Elektroder
Kontaktdon mellan en elektrisk ledare eller strömkälla och objektet för tillförsel av ström. Vid elektroterapi består elektroderna av spetsar eller plattor som används för överföring av ström till patientens kropp eller till annat instrument. Vid elektrodiagnos används elektroderna för att stimulera eller registrera elektrisk aktivitet i en vävnad.
Reglering av genuttryck, växter
Biokatalys
En biokatalys, även känd som ett enzym, är ett protein som accelererar en biokemisk reaktion genom att sänka aktiveringsenergibehovet för reaktionen. Denna minskning av energi krav gör det möjligt för reaktionen att fortgå under mildare betingelser, såsom fysiologiska temperaturer och pH-värden, jämfört med obehindrade reaktioner. Biokatalysörer är specifika för de reaktioner de katalyserar och ökar ofta reaktionshastigheten av många magnituder. De spelar en avgörande roll i alla levande system genom att underlätta metabolismen och andra biokemiska processer.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Högtrycksvätskekromatografi
Vitamin K
Vitamin K är ett samlingsnamn för en grupp kolesterolbaserade fettsolubla vitaminer som är nödvändiga för den normala blodkoagulationsprocessen och håller också andras kroppsliga funktioner i balans. Det huvudsakliga verkningsmedlet för Vitamin K är att aktivera proteiner som reglerar blodets koaguleringsfaktorer. Dessa proteiner bidrar till att ställa in rätt balans mellan blodets tendens att koagulera och dess tendens att lösa upp koagulation, förhindrar alltför mycket blödning eller alltför mycket koagulation. Vitamin K finns i två naturligt förekommande former: K1 (filoquinon) och K2 (menakinoner). K1 hittas främst i gröna vegetabilier, medan K2 huvudsakligen produceras av bakterier i tarmen.
Cytokrom c
Valar
Färgmätning
Plant Stomata
Stomata (singular: stoma) are tiny pores found in the epidermis of plant leaves, stems, and other organs. They are essential for gas exchange between the plant and the environment, allowing carbon dioxide to enter for photosynthesis while releasing oxygen and water vapor during transpiration. Each stoma is surrounded by a pair of specialized cells called guard cells, which regulate its opening and closing in response to environmental factors such as light, humidity, and temperature.
Flödesinjektionsanalys
Kaliumjodid
RNA, budbärar
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Ljus
Disulfider
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.