"Välgörenhet är en handling eller ett system av insamling och delning av resurser, som inkluderar pengar, kläder, mat och tid, till dem som befinner sig i nöd eller fattigdom, ofta organiserat av ideella organisationer eller enskilda individer."

En syn på etiken som fokuserar på teorier om vikten av allmänna principer, som t ex respekt för självständighet, godhet och rättvisa.

"Personlig autonomi" kan definieras som en persons förmåga att ta självständiga och oberoende beslut om sin egen livsföring, värderingar och preferenser, utan påverkan eller begränsning från andra. Det innebär att en person har rätt att ta egna beslut och handla efter eget tycke och smak, inom rimliga lagliga gränser. Personlig autonomi är grundläggande för individens psykologiska och moraliska integritet och är viktigt för att uppnå personlig tillväxt, självförverkligande och välbefinnande.

Förpliktelser grundade mer på etik än på lagstiftning.

Karaktärsdrag som anses moraliskt lovvärda.

Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.

En idélära omfattande moraliska, etiska och politiska frågeställningar uppkallad efter den kinesiske tänkaren Konfucius (551-479 f.Kr.).

En samling filosofiskt samhöriga idéer (som t ex utilitarianism), vars avsikt är att tillhandahålla allmänna normer för vägledning och värdering av moraliskt beteende.

"Social justice" som medicinsk concept refererar till ett samhälle där hälsa och sjukvård är tillgängliga, rättvisfördelade och tillgängliga oavsett en persons ekonomiska status, etnicitet, kön eller sociala bakgrund. Det innebär att alla individer har rätt till lika tillgång till medicinsk vård och behandling, oavsett deras förmåga att betala för den. Social justice inom hälsa strävar efter att eliminera sociala orsaker till ohälsa och hälsoskillnader genom att främja jämlikhet, rättvisa och mänskliga rättigheter.

Bioetiska angelägenheter är etiska frågor och dilemmor som uppstår i samband med biomedicin, hälsovård, forskning och teknikutveckling, som rör gränserna för liv och död, människans värdighet, autonomi, integritet och rättigheter, samt justice och jämlikhet.

"Förmyndarmentalitet" är ett psykiologiskt begrepp som refererar till en persons tendens att uppföra sig och tänka på ett sätt som är beroende och underordnad en annan person, liknande den relationen mellan en förmyndare och deras skyddsling. Denna mentalitet kan uttryckas genom att personen undviker självständiga beslut, undviker ansvar och istället ser till att någon annan tar dessa beslut för dem.

Frivilligt medgivande av en patient eller försöksperson med full insikt i riskerna med deltagande i diagnostiska eller forskningsundersökningar, eller med medicinsk eller kirurgisk behandling.

Individers rätt att handla och fatta beslut utan yttre inskränkningar.

Bruk av systematiska, etiska undersökningsmetoder, så som kasuistik eller etisk teori, i arbeten om moraliska frågeställningar.

Begrepp för hänsyn till och omsorg om andra människor, till skillnad från självupptagenhet och själviskhet. Motsatsen till egoism.

Identifiering av, analys av och beslut i etiska frågeställningar som uppkommer i samband med patientvård.

En gren inom tillämpad etik med inriktning på värderingsfrågor vid tillämpningar och utveckling inom biovetenskaperna.

Uppförandenormer som skiljer mellan rätt och fel.

Yppande av information, muntligen eller skriftligen.

Undersökningar utförda på människor.

De moraliska förpliktelser som skall ligga till grund för hur forskning bedrivs. Termen avser forskningsetik generellt.

En försöksperson, även känd som en proband eller studienteilnehmer, är en individ som deltar i en kontrollerad undersöknings- eller behandlingsstudie inom medicinsk forskning, där deras respons och data samlas in för att utvärdera effekterna och säkerheten hos ett specifikt ingrepp, läkemedel eller procedur.

Upplysningar av personlig karaktär som lämnats i förtroende och som har en etisk eller rättslig innebörd. Syn. förtrolighet.

Läkare-patientrelationer refererar till den professionella, etiska och samarbetsbaserade relation som etableras mellan en läkare och patient för att främja individuell vård, stöd och behandling av medicinska problem. Denna relation karaktäriseras av tvåvägig kommunikation, respekt, tillit och samtycke, med fokus på patients behov, preferenser och beslut om sin egen vård.

Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Icke-vinstdrivande organisationer som ägnar sig åt olika aspekter av hälso- och sjukvård, t ex utbildning, kampanjer, behandling, olika tjänster osv.

"Socialt arbete" är ett begrepp inom humaniora och samhällsvetenskap som refererar till professionell hjälp och intervention för att stödja individers och gemenskapers sociala välbefinnande och funktion. Detta kan involvera att arbeta med enskilda individer, familjer eller grupper för att stötta deras sociala kompetens, emotionala utveckling och interaktion med andra. Socialt arbete kan också innefatta att arbeta för att främja social rättvisa, minska orättvisor och främja positiva förändringar på samhällelig nivå. Det kan ske genom en rad olika metoder, såsom individuell terapi, gruppterapi, policyadvocacy, community organizing och socialt programutveckling.

'Sverige' är ett land i Nordeuropa, känt för sitt avancerade sjukvårdssystem, med höga standarder på vården och lika tillgång till vård oavsett bakgrund eller ekonomisk status.

"Psykosocialt arbete" är ett begrepp som ofta används inom socialt arbete, psykiatri och relaterade områden. Det refererar till ett samarbete mellan en professionell och en individ, familj eller grupp med syfte att stödja, förändra eller lösa psykosociala problem eller utmaningar. Psykosocialt arbete innefattar både den sociala och den psykologiska aspekten av en persons liv och hur de två relaterar till varandra. Det kan handla om att stödja någon i samband med en kris, att hjälpa en person att hantera sin vardagliga stress, att förbättra kommunikationsmönster inom en familj eller att stötta en persons utveckling och tillväxt. Psykosocialt arbete kan också involvera att reflektera över och förändra sociala strukturer som kan påverka en persons psykiska hälsa, såsom diskrimin

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.