Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.

De utgifter en sjukvårdsinrättning eller -organisation har för sina läkemedel. Dessa utgör en del av den sjukvårdskostnad som belastar patienten.

Absoluta, relativa eller differentierde kostnader som hänför sig till tjänster, institutioner, resurser osv, eller analys av sådana kostnader.

Läkemedel som inte åtnjuter patentskydd. Sådana läkemedel kan produceras av flera tillverkare.

En ökning av penningvolym och krediter i förhållande till varuutbud, vilket leder till fortlöpande höjning av den allmänna prisnivån.

Kostnader som debiteras patienten för erhållna vårdtjänster.

Kostnader för läkemedel som betalas av patienten.

Läkemedel som anses väsentliga för att tillgodose hälsovårdsbehoven hos en befolkning och för att styra läkemedelskostnaderna.

Termen avser t ex investeringar i fonder i syfte att generera ekonomisk vinst.

Tillämpning av matematiska formler och statistiska metoder för att pröva och kvantifiera ekonomiska teorier och lösa ekonomiska problem.

Drycker innehållande etylalkohol.

Den kommersiella företagsbransch som utvecklar och tillverkar kemiska produkter för diagnos och behandling av sjukdomar och funktionshinder eller -brister.

Statistiska modeller för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster, och för finansiella överväganden. För tillämpning av statistiska metoder på prövning och kvantifiering av ekonomiska teorier finns termen "ekonometriska modeller".

Begränsning av, styrning av eller återhållsamhet med kostnader.

Verksamhet för främjande av överföring av varor eller tjänster från producent till konsument.

Den ekonomiska sektor som är inriktad på tillhandahållande, distribution och konsumtion av hälso- och sjukvårdstjänster och -produkter.

De belopp som betalas av enskilda, grupper, länder eller privata eller offentliga organisationer för hälso- och sjukvård i stort eller delar därav. Dessa belopp kan motsvara eller icke motsvara de faktiska kostnaderna ("hälso- och sjukvårdskostnader"), och kan eller kan inte vara delade mellan patienter, försäkringsbolag och/eller arbetsgivare.

Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.

Ekonomi som vetenskap, dvs läran om nyttjande, fördelning och förbrukning av tjänster och produkter.

Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.

Minskning av kostnaderna i sin helhet för eller för delar av tillhandahållna varor eller tjänster.

Tillämpning av marknadsföringsprinciper i syfte att öka efterfrågan på hälso- och sjukvårdsresurser.

De avgifter ett sjukhus har för sina tjänster. Sjukhusets kostnader är en avgörande faktor vid fastställande av avgifterna. Andra faktorer kan vara vinster, konkurrenssituation och omfördelning av kostnader för icke kompenserade vårdtjänster.

Konsumenters tillfredsställelse eller missnöje med en levererad tjänst eller vara.

Ekonomiska aspekter av farmaci och farmakologi vad gäller deras förhållande till utveckling och studier i ekonomisk läkemedelshantering och vad gäller läkemedels inflytande på vårdkostnader. Läkemedelsekonomi omfattar även ekonomiska synpunkter på läkemedelsdistributionssystem och förskrivning, särskilt vad gäller lönsamhetsvärderingar.

De faktiska kostnaderna för hälso- och sjukvårdstjänsterna, inklusive kostnader för utredningar, behandlingar och läkemedel. Dessa får inte förväxlas med hälso- och sjukvårdsutgifter, som avser de belopp som betalas för tjänsterna, eller med sjukvårdsavgift, som är det fasta belopp som debiteras, oavsett kostnaderna.

Ekonomiska aspekter på administration och drift av sjukhus.

Försäkring för täckande av läkemedelskostnader.

Samverkan mellan enskilda organisationer vid upphandling i syfte att erhålla lägre priser för varor och utrustning.

Naturliga källor för energiförsörjning.

Intäkter, förtjänster eller ersättningar till följd av affärsverksamhet, arbete eller investerat kapital.

Utövande av regeringsmakten i det staliga styret.

Den i lag fastställda ensamrätten för författare, konstnärer och fotografer till sina verk under en viss tid. Upphovsrätten innebär såväl ekonomiskt som ideellt skydd för upphovsmannen. I Sverige regleras upphovsrätten i upphovsrättslagen (SFS 1960:729 & ändringar), som i stort överensstämmer med motsvarande lagstiftning i andra länder.

Betalning av tredje part för en vårdgivares utgifter för sjukvårdstjänster åt en försäkrad eller förmånstagare.

Stat i södra USA med en yta av 138 000 km2. Huvudstaden är Little Rock. Landskapet präglas av skogar och odlingsmarker.

Förfaringssätt för gottgörelse eller återbetalning för tjänster eller produkter.

Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.

Ekonomiska aspekter på hälso- och sjukvård. Hit hör också det ekonomiska inflytandet av sjukdom på patient, läkare, vårdpersonal och samhälle.

Försäkringsvillkor som innebär att försäkringstagaren måste betala en viss del av utbetalt försäkringsbelopp. Detta är en amerikansk sjukvårdsförsäkringsmodell med flera varianter, med t ex självrisk, delförsäkring och delbetalning. Försäkringspremier räknas inte hit.

Kontroll av läkemedelsanvändning genom internationella avtal eller genom nationella kontrollmyndigheter, vilka godkänner läkemedel för bruk och reglerar tillverkning, marknadsföring och försäljning av läkemedel. Den centrala läkemedelskontrollmyndigheten i Europa heter EMEA och den federala i USA heter FDA. I Sverige är det Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet.

Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.

Förhållanden som berör två eller fler länder.

Alla sorters utrustning, förrådsvaror, apparater, instrument osv som används inom diagnostisk, terapeutisk, kirurgisk, vetenskaplig eller experimentell verksamhet, av såväl engångs- som flergångstyp.

Utvecklingsländer, dvs länder som är i en fas av utveckling mot ekonomisk tillväxt, ökad produktion, ökad konsumtion och inkomst per capita, genom bättre utnyttjande av naturens och människans resurser. Benämningen används för en stor grupp länder i Afrika, Asien och Latinamerika.

Handlingen att välja bland två eller flera alternativ, vanligen efter en tids funderande.

Handhavande, i vid bemärkelse, av husdjur.

Den industribransch som sysslar med beredning, tillagning, distribution och tillhandahållande av livsmedel och drycker.

Fullbordan av ett instinktivt, behovstillfredsställande beteendemönster.

Läkemedel för humant eller veterinärt bruk, i sin bruksfärdiga form. Hit räknas också de ämnen som används i framställningen av den färdiga preparatformen.

Sjukhussektion eller -avdelning ansvarig för inköp av material och utrustning.

Proportionell fördelning av gemensamma kostnader på olika kostnadsställen, i förhållande till förbrukning.

Sjukförsäkringssystem för arbetstagare, vanligtvis omfattande även deras familjer och baserad på kostnadsdelning, så att arbetsgivaren betalar en viss andel av premien.

En strategi för upphandling av sjuk- och hälsovård som skall ge vårdbeställarna och vårdmottagarna maximalt värde för priset. Konceptet utarbetades främst av Alain Enthoven vid Stanforduniversitetet. Strategin är beroende av sponsorer för de befolkningsgrupper som skall försäkras. "Sponsorn", i vissa fall sjukvårdsorganisationer i samverkan, verkar som mellanhand mellan vårdtagargruppen och konkurrerande vårdgivare. Konkurrensen baseras på årliga premiekostnader för ett bestämt, standardiserat vårdtjänstpaket.

Förteckningar över läkemedel, läkemedelsrecept eller läkemedelsformuleringar, vilka är mindre uttömmande än farmakopéer.

Lagar och förordningar som gäller för tillverkning, distribution och marknadsföring av läkemedel.

Detaljerad sammanställning av beräknade intäkter och utgifter under en bestämd tidsperiod, vanligen ett åt (budgetår).

Hela kedjan av processer, utrustning och inrättningar förknippade med beredning och distribution av färdigmat.

Ansvar för och hantering av en institutions eller organisations ekonomi.

Kostnader för sjukvårdstjänster som betalas av patienten.

Republik i Centralasien, söder om Kazakstan. I öster gränsar landet mot Kina, i väster till Uzbekistan och i söder till Tadzjikistan. Landets yta är 198 500 km2, och folkmängden uppgår till 5,2 miljoner invånare (2005). Huvudstaden heter Bisjkek.

Betalning för sjukvårdstjänster som inte täcks av ersättning från tredje part, som t ex sjukförsäkring.

Benämning på världens högt industrialiserade och ekonomiskt utvecklade stater; motsatsen är utvecklingsland (u-land). Det finns ingen egentlig definition av begreppet i-land. Till gruppen i-länder räknas dock vanligtvis de stater vilkas tillverkningsindustri uppvisar hög produktivitet och som har hög nationalinkomst per invånare. Syn. industriländer. (Källa: Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211335. Nationalencyklopedin 2002-04-24)

De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.

Lagar och förordningar som gäller för apoteksverksamhet.

Administrativ och organisatorisk hopslagning av två eller fler hälso- och sjukvårdsinrättningars resurser.

Förnyelse och förbättring av hälso- och sjukvårdssystemet genom omvärdering, förstärkt tjänsteutbud och avskaffande av brister och fel i utbudet av till patienter erbjudna tjänster. Hit hör också ny inriktning av sjukvårdstjänster och -försäkringar att omfatta flest möjliga befolkningsgrupper (arbetslösa, obemedlade, oförsäkrade, äldre, tätorter och glesbygd), vad avser täckning, sjukhusplatser, avgifter och kostnadskontroll, kostnader för försäkringsbolag och arbetsgivare, befintliga medicinska tillstånd, läkemedelsförskrivningar, utrustning och tjänsteutbud.

Lagar och förordningar som skall förhindra konkurrensbegränsning och monopolbildning som kan hota den fria konkurrensen inom handel och affärsverksamhet (SFS 1993:20).

Förfarande för att väcka allmänhetens uppmärksamhet på en produkt eller tjänst osv genom betalda reklamannonser i dagstidningar, tidskrifter, radio eller TV.

Omfattningen av de svårigheter eller den lätthet människor har med att komma i kontakt med och utnyttja hälso- och sjukvårdssystemet. Faktorer av betydelse kan vara av geografisk, byggnadsteknisk, logistisk eller ekonomisk art.

En typ av sjukförsäkringssystem som förekommer i USA.

En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.

En måttabell baserad på modifiering av en standardlivslängdstabell och avsedd att spegla såväl livskvalité som livslängd. Tabellen kan användas för beräkning av utfallet av åtgärder och tjänster inom sjukvården.

Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.

Det organ som utövar regeringsmakten på nationell eller statsnivå.

Bedömning av sjukhusets anslagsbehov och ansvar för anslagssökande och hantering av sjukhusets budget.

Sjukvårdstjänster, för vilka ingen betalning erhålls, t ex pga välgörenhet eller betalningsoförmåga.

Förvrängning av fakta eller döljande av avsikt.

Ett system där bidragsgivare/betalare delar en del av det ekonomiska risktagandet för en viss patientgrupp med vårdgivarna. Vårdgivarna förbinder sig att hålla fasta avgifter i utbyte mot ett ökat bidragsunderlag och möjligheten att dra fördel av kostnadsbesparande åtgärder. Vanliga riskdelningsmetoder är prospektiva betalningsplaner, enhetstaxor, diagnosbaserade avgifter eller i förväg överenskomna avgifter.

Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.

Amerikanskt lagstadgat sjukförsäkringsprogram (lag 89-97, 1965) som garanterar personer som fyllt 65 år, och andra med särskilda förmåner, rätt till sjukvård.

De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.

Kostnader för tandvård som betalas av patienten.

Handling som är straffbelagd enligt lag (brottsbalken), dvs som bryter mot den lag och ordning som staten fastställer. Genom sina olika rättsinstanser kan staten åtala lagbrytare och utdöma straff. Begreppet omfattar brottsliga handlingar oavsett om de leder till rättslig påföljd eller ej.

Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.

Kostnadsförslag som utgör underlag för eventuell beställning av varor eller tjänster.

Socio-ekonomiskt tillstånd där levnadsstandarden för en individ, familj eller samhällsgrupp är under den för samhället gällande standardnormen. Den står ofta i förhållande till en viss inkomstnivå.

Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.

Den av ansvarig myndighet utfärdade behörigheten eller formella tillståndet att utöva verksamhet som enligt lag kräver sådant tillstånd. Legitimationen kan avse såväl institutioner som individer.

Sjukförsäkringsprogram avsedda att minska onödiga sjukvårdskostnader genom en mängd olika mekanismer, så som ekonomiska incitament för läkare och patienter att välja mindre kostsamma vårdformer, kritisk granskning av behoven av specialvård, större andel frivilligfinansiering, bättre styrning av inskrivning och tiden för sjukhusvård, styrmedel för kostnadsfördelning för öppenvårdskirurgi, selektivt val av vårdgivare och prioriterad handläggning av högkostnadsfall. Programmen kan tillhandahållas av olika sorters vårdgivarorganisationer.

Privata, självständiga sjukhus som inte drivs med vinstintresse.

Försäkring som täcker kostnader för sjukvård.

Samma beteende hos individer i en grupp, uppvisande enighet i fråga om attityd, känsla och motivation.

Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.

Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.

En familjs storlek och sammansättning.

Den frivilliga delen av det amerikanska Medicare-programmet, omfattande sjukvårdstjänster utöver dem som ingår i den obligatoriska delen, som t ex hemsjukvård, öppenvård, laboratorieundersökningar m fl. Dessa förmåner förutsätter dock erläggande av en månatlig försäkringspremie.

Utveckling av bibliotekssamlingar, omfattande bl a förvärvspolicy, bedömning av nuvarande och framtida användares behov, användarstudier, utvärdering av resurser, behovsinventering, urval, samordning, vård och gallring av material, samt budgetering.

En del av arbetsgivarens sociala avgifter (arbetsgivaravgiften).

Den organisation av politiska institutioner, lagar och regelverk, genom vilken regeringsmakten utövas.

Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.

Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.

Republik i Centralamerika, i norr gränsande mot Mexiko, i sydost mot Honduras och El Salvador, och i sydväst mot Stilla havet. Ytan är 108 890 km2, och folkmängden uppgår till drygt 13,9 miljoner invånare (juli 2003). Huvudstad är Guatemala.

Impulser bakom en organisms strävan efter ett visst mål eller viss tillfredsställelse. Impulserna kan påverkas av fysiologiska behov eller yttre stimuli. Syn. motivation.

Skriftligt, juridiskt bindande avtal mellan två eller fler parter. Det kan även användas för att definiera förhållandet mellan vårdgivare och patient.

Nyttjande av avtalsbaserade externa tjänster.

Användande av epidemiologiska, sociologiska, ekonomiska och andra analysmetoder i studier av hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa studier omfattar vanligtvis förhållandena mellan behov, efterfrågan, försörjning, nyttjande och utfall på sjukvårdsområdet. Målet för forskningen är utvärdering, särskilt i fråga om struktur, processer, prestationer och utfall.

Amerikanskt, federalt sjukvårdsprogram som garanterar sjukvård åt fattiga, medicinskt behövande personer.

En delstat i USA, belägen i sydvästra hörnet av landet, vid Stilla havet. Ytan är ca 411 000 km2, och folkmängden uppgår till ca 33 miljoner invånare. Huvudstaden heter Sacramento.

Rapporterad förbrukning av läkemedel enligt sjukhusutredningar och andra statistiska utredningar, marknadsanalyser osv. Termen omfattar även lagerhållning, hamstring och patientanvändning.

Ett flyktigt, lättantändligt bränsle (bestående av flytande kolväten) som erhålls ur råolja genom destillation, polymerisering osv.

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Program och verksamheter som genomförs på initiativ av regeringen.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.

En procedur som krävs för att ett läkemedel skall godkännas för användning av en tillståndsgivande myndighet. I processen ingår prekliniska eller kliniska prövningar, vetenskaplig rapport, ansökan, utvärdering av underlag och testresultat, samt uppföljning och kontroll av effekterna av läkemedlet.

Världens till ytan tredje största land, med en yta av 9 958 319 km2. Landet utgör den nordligaste, och största, delen av Nordamerika, och består av tio provinser och tre territorier. Kanada är en federation inom det Brittiska Samväldet. Invånarantalet är ca 30 miljoner, och huvudstaden, belägen i provinsen Ontario, heter Ottawa.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Beteende sammanhängande med alkoholkonsumtion, inklusive socialt drickande.

Preparat för behandling av plattmaskinfektioner hos människa och djur.

En inrättnings fysiska utrymme eller dimensioner. Storleken kan t ex anges med sängkapacitet.

Drycker med tillsats av koldioxid.

Namnet avser det geografiska området "Latinamerika" när inget land inom området specificeras. Området omfattar vanligtvis Centralamerika, Sydamerika, Mexiko och den karibiska övärlden.

De ersättningar som omfattas av ett försäkringsavtal med ett försäkringsbolag.

Ett geografiskt begränsat sjukvårdsansvarsområde.

Republik i östra Afrika, gränsande mot Rwanda i norr och Tanzania i söder, som till stora delar utgörs av ett bördigt högplatålandskap. Ytan är 27 800 km2, och folkmängden uppgår till ca 6,5 miljoner invånare. Befolkningen består av hutu (ca 85%) och tutsi (ca 15%). Huvudstaden heter Bujumbura. Huvudspråken är franska, kirundi och swahili.

Organiserade system (USA) för omfattande, förskottsbetald hälsovård, som utgår från fem grundvillkor: 1) att vård erbjuds inom ett givet geografiskt område; 2) att ett överenskommet utbud av grund- och tilläggstjänster tillhandahålls; 3) att vård ges till personer, frivilligt anslutna till systemet; 4) att de anslutna utnyttjar angivna vårdgivares tjänster; och 5) att förskottsbetalning sker genom förutbestämd, periodisk inbetalning av ett fast belopp av vårdtagaren, utan hänsyn till vårdtjänsternas omfattning.

En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.

Personliga kostnader för akut eller kronisk sjukdom. Kostnaden för den enskilde patienten kan vara av ekonomisk, social eller psykologisk natur, eller personlig förlust - för patienten själv, för familjen eller den närmaste omgivningen. Kostnaden för sjukdomen kan återspeglas i frånvaro, nedsatt prestationsförmåga, behandlingsutfall, sinnesfrid, livskvalitet osv. Sjukdomskostnader skiljer sig från sjukvårdskostnader, som avser samhällets kostnader för att ge vård till en patient.

Statistiska mått på nyttjande och andra aspekter av utbudet av hälso- och sjukvårdstjänster, inklusive sjukhusvistelse och öppenvård.

Revisionsgranskning av bokföring. Syn. bokföringsrevision.

Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.

En separat läkemedelsförsäkring kopplad till det amerikanska sjukförsäkringsprogrammet Medicare.

Kostnader som direkt kan hänföras till en bestämd tjänst.

En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.

Republik i östra och centrala Asien. Oftast avses Folkrepubliken Kina. Med en folkmängd på 1,3 miljarder invånare är Kina världens folkrikaste land. Till ytan (9,6 miljoner km2) är Kina det tredje stö rsta landet i världen. Landets historia sträcker sig bakåt i tiden till ca 3000 f Kr. Fram till år 1912 kallades landet det Kinesiska riket. Sedan 1950 har Kina ett kommunistiskt statsskick. Huvudstad är Beijing (tidigare Peking).

Vätskor som kan drickas.