Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.
En gren av data- eller biblioteksvetenskap inriktad på lagring, sökning, återvinning och urval av information inom ett visst ämnesområde eller viss frågeställning.
Ett journalsystem som innehåller en förteckning över patientens problem, där all sjukhistoria, diagnoser, laboratoriefynd osv specifika för varje problemställning är införda under den problemrubriken.
Ett persondatorprogram med användarvänligt gränssnitt mot MEDLARS på ELHILL-systemet vid National Library of Medicine. Hösten 2001 hade programmet ersatts av andra, webbaserade sökfunktioner.
Medline är NLMs (National Library of Medicine) mest betydande bibliografiska databas. Den utgör huvuddelen av den biomedicinska referensdatabasen PubMed och är sökbar via NLMs webb. Posterna i Medline är indexerade med termer ur MeSH (Medical subject headings).
Tesaurus bestående av ett kontrollerat ordförråd och producerad av National Library of Medicine i USA.
Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.
Strukturerade samlingar av dokument, med standardiserade format och innehåll, som lagras i någon maskinläsbar form.
Ett område av informationsvetenskaperna som är inriktat på analys och spridning av medicinska data genom utnyttjande av datorer inom sjukvård och medicin.
Vetenskapen om språk, omfattande bl a fonetik, fonologi, formlära, ordfogningslära, semantik, pragmatik och historisk lingvistik.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Den gradvisa utvidgningen av och förståelsen av symbolers och språkljuds komplexitet och innebörd hos en människa genom perception och tolkning under en mognads- och inlärningsprocess.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
Tillstånd kännetecknade av brister i förståelse eller uttryck av skrivet eller talat språk. Hit hör såväl förvärvade tillstånd som utvecklingsbetingade störningar.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Tillstånd där språkförmågan (språklig förståelse och språkligt uttryck) är sämre än vad som förväntas vid en given ålder, oftast utan försämrad intellektuell förmåga. Dessa tillstånd kan ha samband med dövhet, hjärnsjukdomar, mentala störningar eller miljöfaktorer.
Ett verbalt eller icke-verbalt kommunikationsmedel för utbyte av ideer eller känslor.
Ett löst samordnat, världsomfattande datornätverk. De nätverk som utgör Internet är sammankopplade via ett flertal stamnätverk. Internet har sitt ursprung i det amerikanska statliga ARPAnet-projektet, som utvecklades för att underlätta informationsutbyte.
Rehabilitering av personer med språkstörningar eller träning av barn med språkutvecklingsstörningar.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Ett kategoriseringssystem i vilket sjukdomstermer kan införas enligt vedertagna kriterier. Det omfattar alla sjukdomstillstånd i ett hanterbart antal kategorier, gruppindelade för att underlätta mortalitetsrapportering. Ansvarig för systemet är Världshälsoorganisationen (WHO) (från versionen ICD-10). I USA används en utvidgad variant, med tillägget "Clinical Modifications", för morbiditetsstatistik och allmänna epidemiologiska ändamål.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En adenovirusinfektion som ger feber, ödem, kräkningar och diarré hos hundar, särskilt valpar. Hos rävar orsakar infektionen akut hjärninflammation med kramper, förlamning, koma och död.
Den molekylära utformningen av läkemedel för specifika ändamål (såsom DNA-bindning, enzymhämning, verkan mot tumörer osv), baserad på kännedom om molekylära egenskaper, som t ex funktionella gruppers aktivitet, molekylgeometri, elektronstruktur och information om analoga molekyler. Läkemedelsdesign bygger på datorstödd molekylär modelleringsteknik och omfattar inte farmakokinetik, dosanalys eller analys av läkemedelsadministrering.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.