Färglösa, endogena eller exogena förstadier till färgämnen, som genom biologiska mekanismer kan omvandlas till färgämnen. De används i biokemiska analyser och som diagnostiska markörer, särskilt i for men av enzymsubstrat. Den kortare synonymen kromogen skall ej förväxlas med färgalstrande bakterier, som också benämns kromogena.

Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.

"Svalg" är en del av matstrukturen som utgör den övre tredjedelen av det muskulära sväljet, även känt som faringe. Det är en sliddriven rörlig tunnel som förbinder munhålan med matstrupen och transporterar föda från mun till magen genom peristaltiska kontraktioner. Svalget har också en viktig roll i andningsprocessen, då det agerar som en luftväg vid andning när vi sväljer.

'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.

Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.

Inflammation i halsmandlarna, ofta orsakad av bakterieinfektion. Den kan vara akut, kronisk eller återkommande.

Otorhinolaryngologic diseases, also known as ENT (ear, nose, and throat) disorders, refer to a group of medical conditions that affect the ears, nose, and/or throat. These specialized areas of the head and neck are closely related in both anatomy and function, and many conditions can affect one or more of these areas simultaneously.

En onaturligt djup, raspig eller väsande röst.

Penicillin V är ett antibiotikum som tillhör gruppen penicillerin och är verksamt mot grampositiva bakterier. Det används främst för behandling av infektioner i mun, svalg, öron och luftvägar. Penicillin V intas vanligen per oral (genom munnen) och är tillgängligt som tabletter eller vätska.

Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller häulsjukvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnosen och behandlingen av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen, inklusive öronsjukdomar, näsa, svalg, struphuvud och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller häulspecialist.

'Svalgsjukdomar' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för olika sjukdomar eller tillstånd som påverkar strukturer i hals- och svalgregionen, vilket kan leda till besvär med sväljning, andning och tal. Detta kan omfatta problem relaterade till muskler, senor, nerver, kärl och andra vävnader i området. Exempel på svalgsjukdomar är exempelvis struphuvudscancer, achalasi, spasmer i matstrupen och refluxsjukdom.

Den nionde kranialnerven, nervus glossopharyngeus. Denna nerv är såväl motorisk som sensorisk. Den leder ut somatiska och autonoma signaler, och leder in allmänna och speciella impulser, samt signaler från inre organ. Bland ledarna finns motornerver till stylopharyngeusmuskeln, parasympatiska nervfibrer till öronspottkörtlarna, generella och smaknerver från den bakre tredjedelen av tungan, nasofarynx och gommen, samt nerver från tryck- och kemoreceptorer i karotissinus.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Sjukdomar i den nionde kranialnerven (nervus glossopharyngeus) eller dess kärnor i den förlängda märgen. Nerven kan ta skada av sjukdom som berör den nedre hjärnstammen, bakre skallgropens botten, foramen jugulare, eller den del av nerven som är utanför skallen. Kliniska kännetecken är känselbortfall i svalget, minskad salivproduktion och synkope. Glossofarynxneuralgi avser ett tillstånd med återkommande ensidig, häftig smärta i tungan, käkvinkeln, yttre hörselgången och halsen, och som kan hänga samman med synkope. Anfallen kan utlösas av hosta, nysning, sväljning eller tryck mot tragus.

En gren av ansiktsnerven (7. kranialnerven) som löper igenom mellanörat och fortsätter genom den petrotympaniska fåran. Trumhålesträngen förmedlar smakförnimmelser från de främre två tredjedelarna av tungan och leder parasympatiska impulser till spottkörtlarna.

The glossopharyngeal nerve, also known as cranial nerve IX, provides motor innervation to the stylopharyngeus muscle and sensory innervation to parts of the pharynx, tongue, and middle ear. Glossopharyngeal nerve injuries refer to damage or dysfunction of this nerve, which can result in symptoms such as difficulty swallowing (dysphagia), impaired taste sensation on the posterior third of the tongue, and decreased sensitivity to touch and temperature changes in the pharynx and ear. Injuries to the glossopharyngeal nerve can occur due to various causes, including trauma, surgical complications, or neurological disorders such as multiple sclerosis or tumors affecting the brainstem.

Nervsmärtssyndrom och andra tillstånd som har kroniska eller återkommande ansiktssmärtor som primära symtom. Sjukdomar i trigeminusnerven och ansiktsnerverna är ofta förknippade med dessa tillstånd.

Den 11. hjärnnerven (kranialnerven). Nervus accessorius utgår från nervcellerna i medulla och halsryggmärgen. Den har en kranialrot som förenar sig med vagusnerven (den 10. hjärnnerven) och skickar mo toriska nervtrådar till strupens muskler, och en spinalrot som skickar trådar till musculus trapezius och nackens sneda muskler. Skador på nerven orsakar försvagad huvudvridnings- och axelryckningsför måga.