Total Disc Replacement (TDR) är en metod för att behandla smärta och funktionsnedsättning i ryggraden orsakad av skadade intervertebrala skivor i ryggkotorna. TDR innebär att man ersätter den skadade skivan med en konstgjord protes, som är konstruerad för att efterlikna den normalt förekommande rörelsen och funktionen hos en frisk intervertebral disk. Protesen består vanligtvis av två metallplattor, en övre och en undre, som är fästade vid de överliggande och underliggande ryggkotorna, samt en gummi-liknande kärna emellan dem för att möjliggöra flexion och extension. TDR utförs vanligtvis genom en kirurgisk operation och kan vara ett alternativ till fusion av ryggkotorna vid vissa typer av diskoskleros eller diskushernier.

En intervertebral disc är en skiva av vävnad som sitter mellan varje ryggkotstock (vertebra) i ryggraden (columna vertebralis). Den består av ett yttre skikt av tufft bindväv, annulus fibrosus, och ett inre geléartat kärnmaterial, nucleus pulposus. Intervertebral discen fungerar som en kuddning och amortisering mellan ryggkotorna, samt möjliggör flexibilitet och rörelse i ryggraden.

I en enkel mening kan 'protesimplantation' definieras som en medicinsk procedur där en konstgjord (konstruerad) protes utplaceras och fästes i kroppen för att ersätta eller stödja en defekt, skadad eller saknad del av kroppen. Detta kan gälla olika slags proteser såsom öronsnäckproteser, linsproteser, knä- eller höftproteser och så vidare. Protesimplantationen utförs vanligtvis under operation och syftet är att förbättra patientens funktion, rörelsefrihet och livskvalitet.

I en enstaka medicinsk mening kan 'Längdkotor' (eller "Longitudinal ligaments" på engelska) definieras som en typ av bindvävsband som löper parallellt med ryggkotornas längdaxel i ryggraden. Dessa ligament är viktiga för att stödja och stabilisera ryggraden genom att hålla ryggkotorna på plats och begränsa deras rörelse. Det finns två huvudtyper av längdkotor i ryggraden: anterior (främre) och posterior (bakre) längdkotor. De anteriora längdkotorna hjälper till att stabilisera intervertebrala skivor, medan de posteriora längdkotorna stödjer baksidan av varje ryggkota.

Kirurgiskt avlägsnande av en ryggradsdisk, helt eller delvis. Den vanligaste indikationen för ingreppet är diskförskjutning eller bråck. Förutom genom sedvanligt kirurgiskt ingrepp kan operationen utföras som perkutan diskektomi eller laparoskopisk diskektomi, av vilka den perkutana metoden är vanligast.

Fullständigt eller partiellt utbyte av en led.

Intervertebral Disc Degeneration (IDD) refers to the structural and functional changes that occur in the intervertebral discs of the spine due to aging, injury, or disease. These changes include loss of water content, decreased disc height, tears or fissures in the annulus fibrosus (the outer layer of the disc), and degeneration of the nucleus pulposus (the inner, gel-like portion of the disc). IDD can cause pain, stiffness, and reduced mobility in the spine, and is often associated with other spinal conditions such as herniated discs and degenerative joint disease.

"Proteaser und implantat är två olika typer av medically inserted or surgically placed devices, where proteaser är en grupp enzymer som bryter ner proteiner i kroppen, medan ett implantat är en främmande substans eller enhet som placeras kirurgiskt in i kroppen för att ersätta eller stödja en struktur eller funktion."

Intervertebral Disc Displacement, även känt som discprotrusion eller diskbråck, är ett tillstånd där en del av den mjuka, skivformade strukturen (disken) mellan två ryggradsben (vertebrae) i ryggen pressar ut sig genom en svag punkt eller spricka i den yttre ringen som omger disken. Detta kan resultera i irritation och tryck på de nervrötter som passerar nära diskens yta, vilket kan orsaka smärta, kramper, stickningar eller svaghet i ryggen, benen eller armarna beroende på vilken del av ryggraden som är drabbad.

Spinal fusion är en neurokirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment kirurgiskt förenas till ett kontinuerligt segment för att korrigera en deformitet, stabilisera en instabil region av ryggraden eller eliminera smärta orsakad av oartikulerade rörelser mellan vertebrala segment. Detta åstadkommes vanligen genom att placera bengraftmaterial och/eller hårdvara (skruvar, stänger, plattor) mellan de två segmenten för att främja benbildning och skapa en fast struktur.

Proteser avsedda att delvis eller helt ersätta leder hos människor eller djur.

"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."

Syn. cervikalkotor; C1-C7.

Kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet.

Spinal osteophytes, also known as bone spurs, are bony projections that develop on the vertebrae in the spine due to wear and tear or degenerative changes in the joints between the vertebrae. These growths can cause stiffness, pain, and limited mobility, especially when they compress nerves or surrounding tissues. Osteophytes are a common finding in older adults and may be asymptomatic, but in some cases, they may require medical treatment or surgery to alleviate symptoms.

'Viktbärande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala belastningen eller påfrestningen på kroppen orsakad av att bära vikt, vanligtvis i form av kroppsfett och muskler. Detta inkluderar också faktorer som relaterar till hur vikten fördelas över kroppen, såsom central eller perifer, då detta kan ha en betydande effekt på hälsa och sjukdom.

I prosthetics, a "prosthetic construction" typically refers to the artificial limb or body part that is created to replace a missing or damaged one. This construction is designed to replicate the function and, in some cases, the appearance of the original body part as closely as possible. It is usually composed of various materials such as plastics, carbon fiber, and metal, and is custom-made to fit the individual's specific needs and anatomy. The prosthetic construction may include components like joints, hinges, or motors to help restore mobility and independence for the person.

Akut eller kronisk smärta i den nedre delen av ryggen som kan vara förknippad med muskel- eller ledbandssträckningar, diskbråck och andra tillstånd.

"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.

Två långa, fibrösa band som sträcker sig längs hela ryggkotpelaren. Det främre ledbandet (ligamentum longitudinale anterius; lacertus medius) förbinder kotornas främre ytor. Det bakre ledbandet (ligamentum longitudinale posterius) binder samman de bakre ytorna. Det vanligaste kliniska problemet är benbildning i det bakre ledbandet.

Den del av ryggraden som ingår i bäckengördeln.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

Leden mellan ytorna på det nedre och det övre ledutskottet hos angränsande kotor.

Ett tillstånd av ihållande smärta och obehagskänsla i rygg och ben efter ländryggsoperation, vanliga symtom hos patienter på smärtkliniker.

Radikulopati är en medicinsk term som refererar till ett tillstånd där en eller flera nerver i ryggraden komprimeras eller skadas, ofta orsakat av en herniell disk eller annan form av spondylos (ryggskiva- eller ledbråck). Detta kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och/eller förlorad reflex i de områden som nerverna innerverar. Radikulopatin kan vara akut eller kronisk och kan påverka både översta (cervicala), mellersta (torakala) och nedre (lumbala) ryggraden, även om det är vanligast i nacken och ländryggen.

Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.