I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.
Otologic surgical procedures refer to a group of surgeries that are performed on the ear with the goal of treating various conditions affecting hearing, balance, and inner ear functions. These procedures can range from relatively simple ones such as myringotomy (incision in the eardrum to relieve pressure and drain fluid) to more complex ones like cochlear implantation (surgical implantation of an electronic device that provides a sense of sound to a person with severe to profound hearing loss). Other examples of otologic surgical procedures include stapedectomy (removal or modification of the stapes bone in the middle ear to improve hearing), tympanoplasty (reconstruction of the eardrum), and mastoidectomy (removal of mastoid air cells to treat chronic ear infections).
En del av tinningbenet.
De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.
Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.
Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.
Skalltumörer är onormala, icke-kanterade tillväxtarter av celler eller vävnader i kraniet eller halsbenet.
"Runda fönstret, öra" refererar till det cirkulära fenestrala öppningen i tinningbenet (os temporale) som leder till den mediale vindögatskeletten och ger protection till labyrinten, en del av innernan hörselorganet.
Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.
Tumörsjukdomar i ytter-, mellan- eller innerörat.
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
I den medicinska kontexten, refererar "stygbygel" till ett instrument som används under kirurgiska ingrepp för att hålla together olika vävnader eller strukturer. Det är ofta gjort av ett slags plastmaterial och har en böjlig, skålformad design som möjliggör anpassning efter de specifika anatomiska behoven under operationen. Stygbygelns huvudsakliga funktion är att hjälpa till att upprätthålla en visuell orientering och kontroll över operationsområdet, samt att stödja och hålla isär vävnader för att underlätta precisionen under kirurgiska procedurer.
I en enskild medicinsk definition kan "benledning" (eng. shunting) syfta på en kirurgisk procedure där en abnormalt stört cirkulationsflöde i kroppen korrigeras genom att skapa en ny väg för blodet eller cerebrospinalvätskan att flyta fritt. Detta kan användas för att lindra ödem, minska intrakraniell tryck eller behandla vissa former av hydrocefalus.
Inneröra, eller inre öron, refererar till den innersta delen av örat som innehåller cochlea (hörselorganet), vestibularapparaten (som hjälper till att upprätthålla balansen) och det auditiva nervsystemet.
En hörselbensprotes är en medicinsk implantat som ersätter den skadade eller sönderslitna cochlea (hörselbenet) i innerörat, med syfte att stimulera nervcellerna i hörselsystemet och förbättra hörseln hos personer med svårigheter att uppfatta tal och andra ljud.
Läckage av cerebrospinalvätska genom den yttre hörselgången eller örontrumpeten till nasofarynx. Detta hänger ofta samman med skallskada (t ex tinningsbenfraktur), neurokirurgiska ingrepp eller har an dra orsaker. Läckaget kan även uppkomma spontant.
Förlust av benvävnad till följd av osteoklastisk aktivitet.
Kolesteatom som vanligtvis åtföljs av kronisk infektion och som ofta drabbar tympanum (trumhålan), epitympanum (övre delen av trumhålan) och antrum (klippbenets hålrum).
Sjukdomar i innerörat.
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
Inflammation i det bikakeliknande utskottet (processus mastoideus) på klippbenet bakom örat. Den är ofta en komplikation till öroninflammation (otitis media).
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.
En vanligtvis godartad tumör, bestående av kondroblastutvecklade celler eller deras prekursorceller med benägenhet att differentieras till broskceller. Den uppträder främst i epifyserna hos unga människor. Tumören är förhållandevis sällsynt och representerar mindre än 2% av alla primära skelettumörer. Den högsta incidensen infaller under det andra årtiondet i livet, och tumören är dubbelt så vanlig hos män som hos kvinnor.
Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.
En skallfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns en brytning eller spricka i ett eller flera ben i skallbenen, ofta orsakat av trauma eller olyckshändelser.
Blåsan vid slutet av endolymfakanalen.
Den vestibulära akvedukten (vestibular aqueduct) är en tunn kanal inne i innerörat som sträcker sig från hjärnbalken och ut till innerörats blygdlansliknande struktur, sakculus. Den innehåller en enda tub med vätska, endolymfan, som kommunicerar med den närliggande hörselorganet, cochlea. Vestibulära akvedukten har en viktig funktion i att reglera volymen och trycket på endolymfan. En abnormal utvidgning eller annan skada på den vestibulära akvedukten kan leda till hörsel- och jämviktssymtom, som exempelvis Menières sjukdom.
'Båggångar' är en medicinsk term som refererar till de smala, tunnvävnadsfyllda kanaler som löper genom benen och för in nerver och blodkärl till benens olika delar, underlättande således deras rörlighet och känsel.
Ett sjukdomstillstånd i innerörat (labyrinten) som kännetecknas av varierande sensoriskt hörselbortfall, tinnitus, yrselanfall och örontäppa.
Alla stadier av skelettutveckling från foster till vuxen ålder, inklusive osteogenes, som endast avser bildandet och utvecklingen av ben från de odifferentierade cellerna i embryots groddcellskikt. Hi t hör dock inte osseointegrering.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
Stort eller fullständigt bortfall av motoriska muskelfunktioner i ansiktet. Tillståndet kan bero på central eller perifer skada. Skador på nervbanor i centrala nervsystemet från hjärnbarken till ansiktets nervkärnor i pons medför muskelsvaghet som oftast ej omfattar pannans muskler. Ansiktsnervsjukdomar ger vanligtvis generaliserad, halvsidig ansiktssvaghet. Sjukdomar i de neuromuskulära förbindelserna och muskelsjukdomar kan också ge upphov till ansiktsförlamning eller -försvagning.
Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller häulsjukvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnosen och behandlingen av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen, inklusive öronsjukdomar, näsa, svalg, struphuvud och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller häulspecialist.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.
"Vävnadsinbäddning, även känd som 'tissue embedding', är en process inom patologi där ett tissuexemplar placeras in i ett stödmedium, ofta paraffin, för att sedan skivas till tunna skivor med hjälp av en mikrotom. Detta möjliggör att tissuen kan undersökas under ett mikroskop för att studera dess struktur och cellulära detaljer."
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
Otoskleros är en medfödd eller acquisitiv sjukdom som orsakar förtjockning och hårdning av benet i inner ORL-organet, vilket kan leda till hörselförlust.
Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.
Scala tympani är en del av innerörat och är en av de två luftfyllda ledningsgångarna i cochleae (hörselorganet) i innerörat. Scala tympani löper parallellt med den andra ledningsgången, scala vestibuli, och de två gängsler är separerade av membranet basilare.
Hörselförlust pga skada på öronsnäckans sensoriska delar, vilka är belägna på insidan av det runda och det ovala fönstret, och till vilka hör hörselnerven och dess förbindelsepunkter i hjärnstammen.
Sjukdomstillstånd i ansiktsnerven eller dess kärnor. Störningar i pons (hjärnbryggan) kan återverka på ansiktets nervkärnor eller nervknippen. Nerven kan vara påverkad intrakraniellt, längs den del som passerar tinningsbenet, eller längs nervbanorna utanför skallbenet. Till de kliniska tecknen hör svaghet i ansiktsmusklerna, bortfall av smaksinnet i främre delen av tungan, hyperakusi (ljudöverkänslighet) och minskat tårflöde.
Alla typer av ospecificerade öronsjukdomar.
Kirurgisk isättning av en elektronisk apparat under huden, med elektroder kopplade till hörselnerven, för att skapa ljudåtergivning hos personer med sensorineural hörselnedsättning.
En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
En kanal som förbinder endolymfasäcken med hinnlabyrinten.
"Ovala fönstret är en del av mellanörat (öronmedlet) som är formad som ett ovalt, hårt membran som vibrer när ljudvågorna når det, vilket i sin tur stimulerar innerörats hörselorgan och möjliggör vår förmåga att uppfatta ljud."
Förnyelse eller reparation av förlorad benvävnad. Processen omfattar ej kallus som bildas efter benfrakturen, men inte ersatts av hårt ben.
Hörselbortfall till följd av skada på såväl örats konduktiva som sensoriska delar.
Stapeskirurgi är en typ av öronkirurgi där den del av mellanörat som kallas stapediusbenet (ett av de tre benen i hörselorganet) ersätts med ett konstgjort material, ofta en liten prostetisk skruv. Detta görs vanligtvis för att korrigera en hörselfunktionsnedsättning orsakad av en sjukdom som kallas otoskleros, där stapediusbenet blir fastväxt i det omgivande benet i innerörat och hindrar ljudvågor från att passera korrekt. Stapeskirurgi är ett relativt smärtfritt ingrepp som ofta utförs under lokalbedövning och kan förbättra patientens hörselkvalitet avsevärt.
Catarrhini är ett taxonomiskt begrepp inom primatologin och zoologin som används för att beskriva en grupp av primater, inklusive människor, som delar vissa gemensamma morfologiska och genetiska drag. Catarrhini innefattar två överfamiljer: Cercopithecoidea (markattaaporna) och Hominoidea (människoapor).
Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.
I can provide a medical definition for "benmatrix" in one sentence:
Osteoblastom är en sällsynt, godartad ben tumör som utgår från osteoblasterna, de celler som producerar och bygger upp benvävnaden. Tumören växer långsamt och orsakar ofta smärta eller svullnad i det drabbade området. I allmänhet är osteoblastom relativt harmlöst, men i sällsynta fall kan den bli malign och övergå till en ondartad ben tumör. Behandlingen består vanligen av kirurgisk excision med målet att fullständigt avlägsna tumören och förhindra återfallsrisk.
Elektroniska apparater som satts in under huden, med elektroder till hörselnerven, för att skapa ljudkänsla hos personer med sensorineural hörselnedsättning.
Ansamling av endolymfa i innerörat, med hörselförlust, tinnitus och ibland vertigo som följd (Ménières sjukdom). Experimentellt framkallad hydrops hos försöksdjur tjänar som djurmodell för Ménières sjukdom.
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.
Enligt Stedds Medicinskt Lexikon:
Otorhinolaryngologic surgical procedures, also known as ENT (ear, nose, and throat) surgery, refer to a range of surgical operations that are performed on the structures and tissues of the head and neck. These procedures are typically carried out by specialists called otorhinolaryngologists or ENT surgeons who have received extensive training in the medical and surgical management of conditions affecting the ears, nose, throat, and related structures.
Spindelvävshinnan; den mittersta av de tre hjärn- och ryggmärgshinnorna.
Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.
The spiral ligament of the cochlea is a fibrous structure located in the inner ear, specifically within the cochlea. It plays a crucial role in the functioning of the auditory system by helping to maintain the tension of the basilar membrane, which is essential for sound vibration and signal transduction. The spiral ligament is attached to the bony wall of the cochlea and consists of several layers, including an outer layer of fibroblasts and an inner layer of collagen fibers. It also contains blood vessels that supply nutrients to the surrounding tissues. Damage or dysfunction of the spiral ligament can contribute to hearing loss and other auditory disorders.
Tinnitus är en ohörbar ljudperception som uppstår i öronen eller huvudet, orsakad av problem med hörselnerven, inneröra strukturer eller relaterade nervbanor och center i hjärnan.
Tympanoplastik är en chirurgisk procedur där ett hål eller en lucka i trumhinnan (tympanum) repareras, ofta genom att använda ett litet stycke brosk eller en konstgjord membran. Proceduren utförs vanligtvis för att behandla hörselrelaterade problem som orsakas av skador, infektioner eller andra tillstånd som påverkar trumhinnan och/eller medelörat. Tympanoplastik kan också ingå i en kombinerad operation tillsammans med mastoidectomi (bortoperation av mastoidprocessen) för att behandla kroniska medelörsinfektioner eller kirurgiskt borttagande av kolesterolskorpor (hörselstenar).
Syntetiska eller naturliga material avsedda att ersätta ben eller benvävnad. De omfattar hårda polymerer, naturlig korall, hydroxylapatit, betatrikalciumfosfat och ett flertal andra biomaterial. Som i nerta ämnen han ersättningsmaterialen införlivas i omgivande vävnad eller gradvis ersättas av ursprunglig vävnad.
Sensorineural hörselnedsättning som utvecklas under loppet av timmar eller dagar och som varierar i svårighetsgrad från lindrig till total. Hörselbortfallet kan bero på skallskada, kärlsjukdom, infektion eller annan, icke uppenbar orsak
Scala vestibuli är en del av inneröra lagringsorganen, semicirкуlärkanalerna, och är fylld med endolymf, ett fluid som hjälper till att uppfatta rörelse och acceleration. Scala vestibuli är den övre skalan i den båda skalorna (den andra skalan är scala tympani) som tillsammans med ductus reuniens bildar den cochleära ducten, även känd som scala media. Denna struktur är viktig för att uppfatta ljud och förmedla information till hjärnan.
Metaboliska skelettsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på störningar i kroppens benmetabolism, vilket leder till skada på benvävnad och struktur. Exempel på metaboliska skelettsjukdomar är osteoporos och hypofosfatemi. Osteoporos karaktäriseras av ett förlorat benmassa och försämrad benstyrka, vilket ökar risken för frakturer. Hypofosfatemi orsakas av låga nivåer fosfat i blodet och kan leda till svaghet i muskler och ben.
I medicinen, refererar 'sideros' till någon form av järnansamling eller järndepåer i kroppen. Det kan förekomma i olika kontexter, så här är ett exempel på en enkel definition:
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Yrsel definieras inom medicinen som ett plötsligt och oförutsägt svimningsliknande tillstånd, där individen känner sig yr eller desorienterad, ofta tillsammans med symtom som svaghet, yriga känslor, dimsyn, svettningar och accelererat hjärtslag. Orsaken kan variera, men inkluderar bl.a. lågt blodtryck, sjukdom i innerörat eller neurologiska störningar.
Skallbas, även känt som otitis externa, är en infektion eller inflammation av det yttre hörselgången, vanligtvis orsakad av bakterier eller svamp.
Den vestibulära apparaten är ett delsystem av innerörat som står för att uppfatta rörelser och stillahållning av kroppen i rummet. Den består av tre halvcirkelformade kanaler och två otoliterorgan, sacculus och utriculus, som innehåller hårda celler med små hårstrån som reagerar på rörelser och lutningar. När kroppen rör sig eller ändrar läge registreras detta av vestibulära apparaten, vilket skickar signaler till hjärnan för att koordinera muskelaktiviteten och upprätthålla balansen.