Planering för omhändertagande av skadade och upprätthållande av hjälpfunktioner i samband med katastrofer.
Bruk av levande organismer som stridsmedel, för att framkalla sjukdom hos människor, djur eller växter.
Taktisk krigföring med hjälp av brandstridsmedel, rök eller irriterande, brännande eller kvävande gaser.
Förebyggande skyddsåtgärder och skyddsprogram avsedda för den civila befolkningen i händelse av fientligt angrepp. Fram till 1986 var den officiella benämningen i Sverige "civilförsvar".
Kemiska substanser som används i krig för att åstadkomma oreda, sjukdom eller död.
Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.
Statistiska beräkningar utifrån förekomsten av sjukdom eller andra hälsotillstånd i definierade populationer.
Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.
Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.
Stat i Mellanöstern, belägen mellan Medelhavet, Egypten och Libanon. Ytan är 20 770 km2, och folkmängden uppgår till knappt 6,3 miljoner invånare (2005). Huvudstad är Jerusalem.
Läkare med uppgift att utreda plötsliga eller våldsamma dödsfall.
En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.
Ett semitiskt folkslag som utgör befolkningen på den arabiska halvön och flera länder i Mellanöstern och Nordafrika. Benämningen kan avse såväl forntida och medetida som nutida etniska och kulturella grupper.
Spridning av radioaktivt material från en strålkälla genom olyckshändelse. Olyckor vid kärnreaktorer kan omfatta stora befolkningsgrupper genom utsläpp av radioaktivitet till omgivningen och genom ned fall, eller ett fåtal individer med höga, skadliga doser.
Medel som motverkar eller neutraliserar gifter.
Medicinsk disciplin för fastställande och beskrivning av sjukdomsorsaker, incidens och sjukdomsutbrott i befolkningsgrupper. Den omfattar sambanden mellan värdar, verksamma ämnen och miljön med avseende på spridning och kontroll av sjukdom.
Samverkan mellan representanter för institutioner, myndigheter eller organisationer.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
Medicinsk verksamhet anpassad till särskilda, militära förhållanden.
Tiden från 1901 till 2000.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En samarbetsorganisation som i slutet av 2002 bestod av 15 medlemsländer. Unionen, som bildades genom Maastrichtfördraget i februari 1992, började formellt fungera i november 1993. Grunden för dess tillkomst var tidigare lagd genom etablerandet på 1950-talet av samarbetsorganen Europeiska kol- och stålgemenskapen, EKSG, Europeiska ekonomiska gemenskapen, EEG, och Europeiska atomenergigemenskapen, Euratom. Dessa tre hörnstenar kompletterades på 1990-talet med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, GUSP, och samarbetet i polisiära och straffrättsliga frågor. Inom gemenskapen skall råda fri rörlighet för varor, tjänster och arbetskraft. Flera europeiska länder står på tur att inlämmas i gemenskapen. Mer information finns på http://www.riksdagen.se/eu/fakta/index.asp?rubrik1=faktaomEU. Syn. EU.
Förmågan att lära och att hantera nya situationer, även sådana som omfattar abstraktioner.