En grupp grundämnen som innehåller skandium, yttrium och lantanoiderna. Den historiska bakgrunden till namnet jordartsmetaller är att de inte påvisades i sin rena form, utan som oxider. De var dessutom mycket svåra att renframställa. Trots benämningen "sällsynta" utgör de tillsammans ca 25% av alla metaller i jordskorpan. Många har fått sina namn efter den första fyndplatsen, Ytterby på Resarö i Uppland.

Grundämne med kemiskt tecken Eu, tillhörande gruppen sällsynta jortartsmetaller. Atomnummer är 63 och atomvikt 152. Naturligt förekommande isotoper är 151, 152 och 153. Metallen oxiderar lätt i luft och reagerar med vatten. Den används inom elektroniken, bl a i TV-bildskärmar för att ge röd färg, och vid NMR-spektroskopi.

Metoder för utnyttjande av ljus i form av fysisk luminescens avgiven av ljusalstrande proteiner och andra ljusalstrande ämnen.

Pyrazolopyrimidinribonukleosider från Nocardia interforma. De har antitumör- och cytostatisk verkan.

Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.

Ytterbium (Yb) är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och sällsynta jordartsmetallerna. Det används främst inom high-tech-industrier, såsom laservapen, fiberoptik och medicinsk bildbehandling.

In medicine, energy transfer refers to the process of moving energy from one system or entity to another, such as the transfer of heat energy between molecules during a chemical reaction or the transmission of electromagnetic energy in the form of radiation for diagnostic or therapeutic purposes.

Den serie av 15 grundämnen som i det periodiska systemet börjar med lantan (atomnr 57) och slutar med lutetium (atomnr 71).

Calbindin 1 är ett protein som binder calciumjoner och fungerar som en buffert för intracellulärt calcium. Det förekommer naturligt i däggdjursvävnader, särskilt i hjärnan, där det har en roll i regleringen av neuronal excitation och signaltransduktion. Calbindin 1 är kodad av genen CALB1 och är associerat med vissa neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinsons sjukdom och epilepsi.

Pikolin syra är en organisk förening som tillhör familjen polykarboxylsyror. Det är en aromatisk förening med tre karboxylgrupper och används kommersiellt inom bland annat cementindustrin som katalysator i cementets härdprocess. I biologiska system har pikolin syra visats ha en viktig roll som en intermediär i nedbrytningen av tryptofan, ett essentiellt aminosyra, och i produktionen av niacin, också känt som vitamin B3.

Terbium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen och har symbolet Tb. Det är ett sällsynt förekommande ämne och används främst inom elektronikindustrin, bland annat i specialeffekter och fluorescerande lampor. Terbium har inga kända medicinska användningsområden.

Avgivande av synligt ljus när exciterade elektroner faller från en högre energinivå till en lägre och därvid förlorar energi i form av fotoner. Detta ljus kallas ofta kallt ljus, då det inte uppkommer till följd av upphettning, som vid incandescens. Luminiscens utnyttjas i många praktiska tillämpningar.

Prototypen för grundämnena inom gruppen sällsynta jordartsmetaller (atomnr 57-71). Kemiskt tecken är La, atomnummer 57 och atomvikt 138,91. Lantanjonen används inom experimentell biologi som kalciumantagonist, och inom optik används lantanoxid för att förbättra de optiska egenskaperna hos glas.

S100 calcium binding protein G, också känt som calgranulin A eller S100A8, är ett proteinet som tillhör S100-proteinfamiljen och deltar i inflammatoriska processer och immunresponser. Det binder till calciumjoner och andra lägre molekylviktade joner, vilket påverkar dess funktion och interaktion med andra proteiner. Proteinet uttrycks primärt i vissa typer av vita blodceller, såsom neutrofila granulocyter, och har visat sig spela en roll i patologiska tillstånd som cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner.

Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Ett slags fluorescensspektroskopi, där man utnyttjar två fluorescensfärger med överlappande emissions- och absorptionsspektra, vilket används för att ange märkta molekylers proximitet. Tekniken är användbar vid undersökning av molekylsamverkan och proteinveckning.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Ett värmestabilt aktivatorprotein med låg molekylvikt i ffa hjärna och hjärta. Genom kalciumjonbindning kan proteinet kopplas till cykliska nukleotidfosfodiesteraser och adenylcyklas och således utöva sin verkan. Därmed modulerar proteinet nivåerna av cykliskt AMP och cykliskt GMP.

Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Proteiner som kalciumjoner kan kopplas till. De fungerar som transportproteiner, reglerproteiner eller aktiveringsproteiner.

Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

Optiska komponenter är en samling av olika typer av optiska delar som används för att manipulera, kontrollera och formas av ljus i optiska system, inklusive linser, speglar, prismor, stråldelare, vinkelreflektorer och andra komponenter som används för att fånga, leda, reflektera eller bryta ljusstrålar i enlighet med specifika optiska designkrav.

Tvåvärda metaller som utgör grupp 2 (tidigare IIa) i det periodiska systemet.

Metaller med låg specifik vikt, lägre än 5, ett valenstal (1,2 eller 3), ett enkelt spektrum, stark positiv elektrisk potential, och färglösa föreningar.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Republik i Asien, belägen mellan Ryssland i norr och Kina i väster, söder och öster. Landets yta är 1 564 116 km2, och folkmängden uppgår till drygt 3 miljoner invånare (2009). Huvudstad är Ulaanbaatar.

Yttrium (Y) är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoidgruppen i det periodiska systemet. Det är inte naturligt förekommande utan hittas istället inblandat i mineraler som monazit och xenotim. Yttrium används ofta i form av yttriumoxid (Y₂O₃) och har en rad medicinska tillämpningar, framför allt inom ortopedisk kirurgi där det blandas med keramik eller metall för att skapa starka och biokompatibla implantatmaterial. Yttrium-90 är en radioaktiv isotop som används i behandlingen av vissa typer av cancer, såsom levercancer och non-Hodgkins lymfom.