The temporomandibular joint (TMJ) disc, also known as the articular disc, is a fibrocartilaginous structure located within the TMJ, which is the joint that connects the mandible (lower jaw) to the temporal bone of the skull. The disc functions to cushion and facilitate smooth movement between the bones during activities such as chewing, speaking, and yawning. It divides the joint space into two compartments and glides along with the movements of the jaw.
En ledförbindelse mellan underkäkens ledhuvud och tinningsbenets ledutskott.
En rad sjukdomstillstånd som påverkar käkledens anatomiska och funtionella egenskaper. Faktorer som bidrar till tillståndens komplexitet beror på ledens förhållande till tänder och tuggande och de symtom från andra områden som har samband med smärtor i käkleden, samt svårigheterna att använda traditionell diagnostisk teknik vid käkledspatologi, då vävnad sällan tas och röntgen är otillräcklig eller ospecifik. Vanliga sjukdomstillstånd är missbildningar, fysiska skador, subluxation, luxation, artrit och tumörer.
Allmän benämning på fellägen.
Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.
Ett symtomkomplex bestående av smärta, muskelömhet, ledknäppande och begränsad rörlighet i käkleden. Symtomen är subjektiva och ger sig till känna mer i tuggmusklerna än i själva käkleden. Etiologin är oklar, men kan omfatta t ex onormalt bett och psykofysiologiska faktorer.
Det bakre utskottet på underkäkens ramus, bestående av två delar, den övre leddelen och den nedre kondylnacken.
Smärta i ansiktsområdet, även omfattande munnen och övergången mellan ansikte och skalle. Associerade sjukdomstillstånd inkluderar infammatoriska och tumörsjukdomar, samt nervsmärtssyndrom som utgår från trigeminusnerven, ansiktsnerven och de glossofaryngiska nerverna. Sjukdomstillstånd som har återkommande eller ihållande ansiktssmärta som främsta manifestation benämns ansiktssmärtsyndrom.
Orörlighet eller stelhet i en led.
Sällsynt, godartad, kronisk och fortskridande metaplasi, med broskbildning i ledernas synovialhinnor, senskidor eller slemsäckar. Några utväxter kan lossna och bilda lösa kroppar. När dessa genomgår s ekundär förkalkning kallas tillståndet synovial osteokondromatos.
Medfödd eller förvärvad osymmetri i ansiktet.
"Pterygoid muscles" refers to a pair of muscles in the head, specifically in the deep portion of the cheek, near the jaw joint (temporomandibular joint). These muscles consist of two parts: the larger medial pterygoid and the smaller lateral pterygoid. The medial pterygoid helps with closing the jaw and moving it side to side, while the lateral pterygoid assists in opening the jaw and positioning the jaw joint during movements like chewing and speaking.
Muskler som utgår från okbågen och stänger käkarna. Tuggmuskelnerven utgår från mandibularnervens förgrening på trigeminalnerven (femte hjärnnerven).
I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.
Vanemässigt, ofrivilligt malande eller gnidande av tänderna mot varandra, ofta med krampaktigt hopbitna käkar och oftast i sömnen. Störningen kan leda till skada och spänningshuvudvärk. Underliggande orsaker tros vara känslomässiga, som t ex undertryckt aggression, spänningstillstånd, ilska, rädsla eller frustration. Syn. bruxism.
I en enkel mening kan bettskenor definieras som smala, böjliga rör av plast eller metall som används under behandlingen av bråckoperationer för att stötta och hålla tarmslemhinan på plats i bukhålan. De fästs vid insidan av buken och hålls fast med klister eller sömmar, och sedan leds de genom en liten öppning i muskulaturen till en punkt under huden där de kan lätt tas ut om behov ska uppstå. Bettskenor används vanligen inte längre än några veckor efter operationen, då det naturliga läkprocessen har stabiliserat bråcket.
I en medicinsk kontext, kan 'led' definieras som ett sammansatt ledvävnadsstruktur som möjliggör rörelse och stöd mellan två eller flera skelettben. Leden består av en gles yta på varje ben, övervikad av en glänsande vit vätska (sinovialvätska) fylld kapsel som hjälper till att reducera friktionen mellan de två benen. Leden kan även innehålla inre ledstrukturer såsom menisken i knäleden och läderskivan i handleden, vilka hjälper till att fördela trycket och ge extra stöd under rörelse.
Registrering av lägesförhållandet mellan underkäke och överkäke. Måtten kan avse såväl vertikala som horisontella och riktningsförhållanden.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.