Dental restoration repair refers to the process of fixing or reinforcing a previously placed dental restoration, such as a filling, crown, or bridge, that has become damaged or worn over time. This may involve removing the damaged portion and replacing it with new restorative material, or adding additional material to reinforce the existing restoration. The goal of dental restoration repair is to restore the function, integrity, and appearance of the damaged restoration and prevent further deterioration.
Tandlagning avsedd att hålla i 20 till 30 år, vanligen utförd som ingjutning eller infattning av guld eller amalgam.
En legering som används för tandreparation och som innehåller kvicksilver, silver, tenn, koppar och möjligen zink.
Proteser som helt återger ytanatomin hos den synliga delen av en tands naturliga krona. De kan antingen vara partiella, dvs täcka tre eller flera av tandens ytor, eller fullständiga, dvs täcka tandens alla ytor, och de är tillverkade av guld eller annan metall, porslin eller plastmaterial.
Protes eller tandlagning av tillfällig art, avsedd att försegla och stabilisera tanden under en kortare eller längre period, tills den kan ersättas av en permanent lagning.
Sådana material som används vid tillverkning av dentala bassubstanser, lagningar, avtryck, proteser osv.
Bettslitage på ytorna av en tandlagning eller ytslitage på löständer.
Syntetiska hartser (plaster), innehållande en inaktiv utfyllnadsmassa, med utbredd användning inom tandvården.
Den hårda tandvävnad som omger tandpulpan och som täcks av emalj på kronan och av tandcementet på roten. Den är hårdare än benvävnad, men mjukare än emaljen, vilket medför att den oskyddad lätt eroderas.
Det totala utbudet av tjänster för diagnos, förebyggande och behandling av tandsjukdomar eller tandskador.
Akrylsyror eller akrylater som ersatts med en metylgrupp i postionen C-2.
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
Oförmåga eller otillräcklighet hos en tandlagning eller tandprotes att fungera som förväntat.
Utbildning inom odontologi i allmänhet.
"Tandläkarhögskolor är högre utbildningsinstitutioner som erbjuder akademisk och klinisk undervisning för att producera tandspecialister, såsom tandläkare och ortodontister, genom att ge dem kunskaper och färdigheter inom odontologi och muntida medicin."
In medicine, 'ytegenskaper' refer to the observable characteristics or features of a disease, condition, or physical trait that can be used to describe, identify, or differentiate it from others, often based on symptoms, signs, laboratory tests, or imaging studies.
En individ som är i läroprocessen för att bli tandläkare, vanligtvis genom att studera odontologi på universitetsnivå.
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
Tandvårdsåtgärder för patienter med kronisk sjukdom, så som kroniska hjärt-/kärlsjukdomar, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar, immundefekter, tumörsjukdomar och njursjukdomar. Hit hör inte tandvård för utvecklingsstörda eller fysiskt handikappade, vilken beskrivs som "handikapptandvård".
Inrättningar eller mottagningar för patienter i behov av tandvård.
Tandvård anpassad till de speciella behoven hos barn, inklusive åtgärder för förebyggande av tandsjukdomar och handledning i tandhygien. Häri ingår även specialistvård.
Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.
I Sverige: tandvårdspersonal med särskild högskoleutbildning (80/120 p) och legitimation, vars yrkesbehörighet regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Legitimerad tandhygienist är behörig att arbeta inom offentlig tandvård (allmän-, specialist- och sjukhustandvård), privat tandvård eller i egen regi.
Avdelning för tandläkarutbildning vid universitet eller högskola, eller den personal med högre akademisk utbildning som ansvarar för avdelningen.
Tandvård för känslomässigt, mentalt eller fysiskt handikappade patienter. Termen omfattar inte tandvård för kroniskt sjuka.
Tandvårdsrädsla, eller odontophobia, är en irrationell och bestående rädsla för tandvård som kan leda till undvikande av nödvändig dentalbehandling och därmed orsaka negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa och välbefinnande.
Försäkring som täcker kostnader för tandvård.
En kategori av tandvårdspersonal i USA.
Studier av lagar, teorier och hypoteser baserade på granskning och tolkning av tillämpliga fakta inom tandvården.
Tjänster avsedda att främja, upprätthålla och återskapa tandhälsa.
Tandvård anpassad till äldre människors speciella behov. Häri ingår även specialistvård.
Den linje som tänderna i käken beskriver.
Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.
Tandvårdspatientdata som används för studier, diagnos eller behandlingsplanering.
Hit räknas samtliga utrymmen som ingår i tandläkarmottagningens lokaler.
Icke specialiserad tandvård, med inriktning på primärtandvård.
Den del av tandläkarmottagningens utrustning som inte är att betrakta som förbrukningsmaterial.
Yrkespersonal som ger patienter tandvård inom en organiserad inrättning.
Biokompatibla material som monteras i (benförankrade) eller på (subperiosteala) käkbenet som bas för en krona, brygga, tandprotes eller för att stabilisera en försvagad tand.
Personal som assisterar tandläkaren eller tandhygienisten.
Utbildningsprogram avsedda att ge tandläkare kunskaper om den senaste utvecklingen inom deras område.
"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.
"Tandröntgen" är en typ av medicinskt dental imaging som använder sig av röntgensstrålning för att producera detaljerade tvådimensionella bilder av tänder och käkbenet, vilket hjälper odontologer att diagnostisera och behandla tand- och oralhälsorelaterade problem.
"Tandmodeller" är en term inom tandvården som refererar till exakta repliker av patientens tänder och mun. De används ofta för att underlätta planeringen av komplexa behandlingar, såsom ortodonti, prostetik och oral kirurgi. Tandmodeller kan skapas från avgjutningar av patientens tänder eller genom digitala tekniker och används som ett verktyg för att studera tandsätten, simulera behandlingar och tillverka tandproteser.
Avdelning för tandvård på sjukhus.
"Dental technology" refers to the application of scientific principles and technological advances to prevent, diagnose, and treat dental diseases and conditions. It encompasses a wide range of tools, materials, techniques, and methods used in the field of dentistry to improve oral health and enhance patient care. This includes but is not limited to:
Personer med legitimerad behörighet att utöva tandläkaryrket.
Utbildningsprogram för tandläkare som vill vidareutbilda sig till specialister. Häri ingår såväl formell specialistutbildning som forskningsarbete i klinisk och grundläggande odontologi.
De yrkesprinciper eller den yrkeskodex som rör tandläkares rättigheter och skyldigheter, förhållandet till patienter och kollegor, samt tandläkarens åtgärder i vården och förhållande till patienters anhöriga.
Förfarande för avlägsnande av kariesangripet material från tänderna och biomekaniskt rätt förberedelse för lagning. Ett stående krav är att vidta åtgärder för att förhindra att lagningen misslyckas pga fortskridande karies eller otillräckligt motstånd mot yttre påfrestningar.
"En tandläkarsällskap är en professionell organisation som samlar tandläkare för att främja kunskapsutbyte, etik, forskning och utveckling inom odontologi, stärka yrkesmässiga normer och intressen, erbjuda möjligheter till fortsatt utbildning samt bidra till allmän tandhälsa och patientsäkerhet."
Systematiska sammanställningar av data rörande tand- eller munhälsotillståndet hos en population inom ett givet geografiskt område.
En kronisk, endemisk form av tandemaljshypoplasi som orsakas av intag av vatten med hög fluorhalt under tandbildningsperioden. Tillståndet kännetecknas av bristfällig kalkbildning och kritliknande emalj, som med tiden får en brunaktig missfärgning.
Formell licensiering för rätten att utöva tandläkaryrket.
Lokaler avsedda för tandvårdstekniska arbeten som inte utförs i patientens mun.
Personer som yrkesmässigt sysslar med tandtekniska arbeten, såsom t ex tillverkning av tandproteser, bryggor, tandkronor, tandregleringsdetaljer osv, oftast på uppdrag av tandläkare.
Tandvårdsspecialiteter är inriktningar inom odontologi som utövas av tandläkare efter specialistutbildning och examen, exempelvis ortodonti (behandling av tandsättning och ansiktsförändringar), oral kirurgi (kirurgiska ingrepp i munhålan), endodonti (behandling av pulpa och periapikregionen i tänderna), parodontologi (preventiva och terapeutiska åtgärder för att behandla och förebygga sjukdomar i tandbett och mjukvävnader) samt prostodonti (ersättning och restaurering av tänder och/eller munhålor med proteser).
Färdigheter, metoder, teknik och principer för förbättring av tändernas och ansiktets symmetri i syfte att uppnå såväl bättre uttseende som funktionalitet hos tänder, mun och ansikte.
Kostnader för tandvård som betalas av patienten.
En tandläkarpraktik, organization är en strukturerad enhet där odontologisk vård och behandling erbjuds under ledning av en auktoriserad tandläkare. Praktiken kan variera i storlek från en enskild praktiker till flera samverkande tandläkare, hygienister, administrativ personal och specialister, beroende på behov och resurs. Den organiserade strukturen innefattar standarder för vård, sterilitet, patientsäkerhet, dokumentation och regelbundna kvalitetskontroller för att garantera effektiv, komfortabel och säker odontologisk behandling.
Tätt, fibröst skikt av mesodermvävnad som omger emaljorgansepitelet. Cellerna vandrar så småningom till utsidan av det nyss bildade rotdentinet och ger upphov till cementoblasterna, som avsätter cement på roten som håller på att utvecklas, till fibroblasterna som bildar det parodontala ligamentet, och till osteoblasterna i det växande alveolarbenet.
Konstgjord ersättning för en eller flera tänder, del av en tand eller intilliggande strukturer, vilken kan bestå av allt från en tanddetalj till en komplett uppsättning. Tandprotesen kan ha både kosmetisk och funktionell betydelse. Det finns speciella termer för löständer och specifika typer av löständer.
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
En typ av porslin som används till tandlagning, antingen för jacketkronor eller inlägg, konstgjorda tänder eller metallokeramiska kronor. Råvaran för porslinet utgörs av fältspat och kvarts, och porslinet tillverkas genom att det keramiska pulvret (även innehållande kaolin, färgämnen, grumlingsmedel, flussmedel och andra ämnen) blandas med destillerat vatten.
Vetenskapsgren och yrkesområde inriktade på tänderna, munhålan och deras vävnader och anatomi, samt diagnos och behandling av deras sjukdomar, inklusive förebyggande och återställande insatser vid vävnadsdefekter eller -brist. Syn. odontologi.
Den gren av den kliniska odontologin som är inriktad på återställande eller reparation av defekta tänder, som antingen skadats genom sjukdom eller olyckshändelse eller utvecklats onormalt, så att de får normal funktion, hälsa och estetisk utformning. Verksamheten omfattar såväl förebyggande, diagnostiska, biologiska, mekaniska och terapeutiska metoder och teknik som kunskaper om och tillämpning av material och instrument.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av tandhälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Tandvårdsprogram omfattande allt från diagnos och behandling till uppföljning och rehabilitering.
En blandning av metaller eller metallföreningar med andra metalliska föreningar i varierande proportioner för bruk som tandreparationsmaterial.
Utkast och utformning av tandproteser i allmänhet eller av en specifik protes. Hit hör inte design av löständer. Stommen består vanligtvis av metall.
Olika aspekter av det psykologiska förhållandet mellan tandläkare och patient.
Insättning av en protetisk detalj av något alloplastiskt material i tandvävnad under slemhinne- eller periosteumskiktet eller i benvävnaden. Dess funktion är att utgöra stöd åt en partiell eller hel protes.
"Dental marginal adaptation" refererar till den grad av passform och anpassning som finns mellan en tandfyllning eller krona och det omgivande tandköttet (gingivan) och tanden. Den perfekta marginala anpassningen skapas när restaureringen är välformad, smidig och utan luckor eller öppna konturer, vilket förhindrar att bakterier penetrerar under restaurationen och orsakar karies eller inflammation i tandköttet. Dessutom skapas en tätt sittande marginaladaption genom att avlägsna alla överflödiga materialrester och polera ytan för att uppnå en glatt, jämn yta som underlättar plackreduktion och minskar risken för komplikationer.
"Infektionskontroll inom dentalt område handlar om att förebygga och begränsa spridning av infektioner i tandläkarvården genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för smitta mellan patienter, personal och yttre miljö. Detta inkluderar metoder såsom personlig hygien, användning av skyddsutrustning som munskydd och handskar, sterilisation av instrument och desinfektion av ytor och utrustningar."
En tapp av mesodermalt bindväv som omges av tandemaljorganet och ger upphov till dentin och pulpa.
En medicinsk definition av 'kariesanlag' är 'en område på tanden där bakterier har börjat angripa hård substance, ofta mellan tänderna eller vid tandens bas, och bildar kaviteter genom att bryta ner emaljen.' Detta kan leda till en hål i tanden om det inte behandlas. Kariesanlag orsakas vanligtvis av dålig oral hygien, konsumtion av sockerrika livsmedel och drycker, och vissa munbakteriers förmåga att metabolisera sockret till syra som angriper tänderna.
Det inbördes förhållandet mellan alla delar av tuggapparaten i normal funktion. Särskilt avses tändernas läge och kontakt för bästa tuggresultat vid käkens tuggrörelser. Syn. sammanbitning.
Alla avfallsprodukter från tandläkarmottagningar, tandvårdskliniker, tandtekniklaboratorier osv, inklusive amalgam, saliv och sköljvatten.
Handverktyg som tandvårdspersonal använder i sitt kliniska arbete.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
Rådande praxis inom odontologin vad gäller diagnostik och behandling.
Tandsjukdomar är sjukdomar eller skada som drabbar tänderna och orala hålrumen, inklusive tandkött, käkar och käkleder.
Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.
Detaljerad genomgång och sakkunniggranskning av valda kliniska journaler för utvärdering av tandvårdskvaliteten.
Slipning och polering av protes- eller amalgamytor.
Teknik för ljuspolymerisering av härdande tandlagningsmaterial. Termen används ofta även för själva det ljushärdande limmet.
Ekonomiska aspekter på tandvården.
"Dental cement" är ett samlingsbegrepp för olika typer av material som används för att fästa, skapa eller reparera tänder och tandproteser inom stomatologin. Dessa cement kan vara av organiska eller anorganiska typ, och de kan vara permanenta eller temporära beroende på deras användningsområde. Exempel på dental cement är glasjonomer, zinkoxid-eugenol-cement och kompositcement.
Borttagning av plack och tandsten från en tandyta.
Utnyttjande av dator- och informationsteknik för att förbättra odontologisk behandling, forskning, utbildning och administration.
Skötsel av den personliga munhygienen. Hit hör att hålla munnen ren och fin och främja god munhälsa i allmänhet.
Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.
Insättning av ett implantat i underkäkens eller överkäkens benvävnad. Implantatet har en överdel ovanför slemhinnan som används som protesförankring.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
Tunna skal av tandfärgat material, vanligtvis porslin eller akrylplast, som fästs på den naturliga tandens yta, på en krona eller pontic genom sammansmältning, limning eller på mekanisk väg. Syn. skalfasader.
Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.
"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.
Naturliga tänder eller tandrötter som används som fästen för fasta eller avtagbara tandproteser eller implantat. Syn. tandförankringar.
En tandvårdsinrättning är en organiserad och auktoriserad facilitet där tandläkare, stomatologer och andra odontologiska professionella erbjuder preventiva, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliterande tjänster av hög kvalitet för att främja och upprätthålla oral hälsa och funktion hos individen och populationen i stort.
Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en metod för att genom regelbunden undersökning, rengöring och undervisning om god oral hygien förebygga tanderosion, karies, parodontit och andra muntliga sjukdomar, förbättra och upprätthålla en bra dental hälsa och därmed även stödja allmän hälsa och livskvalitet.
Fototeknik inom ortodonti, estetisk tandvård och patientundervisning.
Ett snabbt digitalt bildsystem av lågdostyp som nyttjar en liten intraoral sensor istället för röntgenfilmsutrustning. Patienten utsätts för lägre exponering, och bildförvrängningen blir minimal, men upplösning och bildbredd är sämre än vid vanlig röntgen. En mottagarenhet som vidarebefordrar signalerna till en bilddator placeras i munnen. Systemet kan även användas för digitalisering av röntgenfilmbilder eller data från andra typer av detektorer.
Lagar och förordningar som reglerar verksamheten inom tandvård.
En delprotes som cementerats fast vid naturliga tänder, rötter eller implantat.
"Barnodontologi" är en specialist area inom tandvård som fokuserar på diagnostisering, prevention och behandling av tandsjukdomar och tandsmältningsanomalier hos barn och ungdomar. Barnodontologer har speciell kompetens och träning i att hantera de unika medicinska, utvecklingsmässiga och beteendemässiga behoven som kan förekomma hos denna patientgrupp. De arbetar ofta i samarbete med barnläkare, logopeder och andra specialistter för att ge helhetliga vårdsättningar till sina patienter. Barnodontologi innefattar också undervisning av barn, föräldrar och skolpersonal om oral hälsa och förebyggande åtgärder.
Tandlagningar av metall, porslin eller plastmaterial, tillverkade för att passa i en preparerad kavitet och sedan cementeras fast i tanden. "Onlay"-lagningar läggs ovanpå bettytan på en tand eller flera. De hålls på plats genom friktion eller på mekanisk väg.
Tandvård (som i Sverige ingår i den kommunala primärvården) som har till uppgift att erbjuda program för förebyggande, diagnostik och behandling inom ett bestämt upptagningsområde.
Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.
'Munhålesjukdomar' är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar munhålan och dess slemhinnor, inklusive tänderna och tandköttet. Det kan vara infektioner, autoimmuna sjukdomar, genetiska tillstånd eller onkologiska sjukdomar. Exempel på munhålesjukdomar är karies, tandgnyen, tandlossning, glossit (tunginflammation), svalgangsinflammation och munhålecancer.
En sammanslutning av verksamma inom tandläkaryrket.
Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).
"Oral protetik" refererer til anvendelsen af removable eller fixede enheder som beskytter tænder, tandbet og/eller de omkringliggende væv mod skader, slid eller forandringer. Disse enheder kan være denture, kroner, broer, splints eller sportsmundskydd og bliver ofte anbefalet af tandlæger eller tandteknikere for at forbedre mundens funktion, æstetik eller sundhed.
Insippring av vätskor, föroreningar och mikroorganismer i skarven mellan tand och lagning.
Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.
"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.
Förening av keramer (porslin) och en legering av två eller fler metaller för användning i restorativ tandvård. Typiska metallegeringar är kobolt-krom, guld-palladium, guld-platina-palladium och nickelbaserade legeringar.
En specialitet inom odontologin med inriktning på vård av tandpulpan och behandling av pulpahålan.
Ett innerskikt av lackliknande eller annat skyddande medel som täcker väggarna i ett exkaverat hål. Det består oftast av ett hartsbaserat, filmbildande medel i en flyktig lösning, eller en kalciumhydroxidsuspension i en lösning av syntetiskt harts. Isoleringen förseglar dentinkanalerna och skyddar pulpan innan fyllningen görs.
En typ av amelogenes (amelogenesis imperfecta), kännetecknad av ofullständig emaljbildning och överförd som X-bundet eller autosomalt dominant drag. Defekten är även förenad med brist på A-, C- eller D-vitamin, infektionssjukdom, prematuritet, förlossningsskada, Rh-inkompatibilitet, traumatisk skada eller lokal infektion. I lindriga fall syns små skåror, gropar och sprickor, i svåra fall horisontella rader av djupa gropar, och i extrema fall kan emaljen saknas.
"Evidensbaserad tandvård" refererar till praktiska tillämpningar och beslut inom odontologi som grundas på systematiskt sammanställda och bedömda forskningsresultat, med syfte att optimera patientens vårdutgång och minska variationen i behandlande metoder.
Tandläkarmottagning, där tre eller fler tandläkare samverkar och delar på lokaler, utrustning, personal och administration, och har en avtalad fördelning av inkomsterna.
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
Dental Atraumatic Restorative Treatment (DART) refererar till en minimal interventionell odontologisk behandlingsfilosofi som fokuserar på att behandla karies och andra muntliga problem på ett sätt som minimerar trauma och smärta för patienten. Behandlingarna utförs vanligen med hjälp av handverktyg snarare än high-tech maskiner, och inkluderar ofta en kombination av preventiva åtgärder, skalning och fogning av karies, samt placering av enkelkompositfyllningar. DART är särskilt användbart i utvecklingsländer och för patienter med speciella behov, där tillgången till högteknologisk odontologisk vård kan vara begränsad.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Förfarande för framställning av avtryck eller negativ avbildning av tänder eller tandlösa områden. Avtrycken görs med ett material som hårdnar på plats. Avgjutningen fylls sedan med gips eller konstgjort stenmaterial för framställning av en kopia av de befintliga munformerna. Avtryck kan göras av hela tandgarnityret, av tandlösa områden eller i en mun, där alla tänder dragits ut.
En "karieshindrande medicin" är ett medel som används för att förebygga och skydda tänder från kariesutveckling. Dessa medel innehåller vanligtvis fluor, som hjälper till att stärka tandemaljen och gör det svårare för bakterier att orsaka skada på tänderna. Andra aktiva ingredienser i karieshindrande medel kan också inkludera xylitol och kalcium, som hjälper till att reducera mängden bakterier i munnen och stärka tändernas yta. Karieshindrande medel finns i olika former, såsom tandkräm, gel, spray, tablettor och lösningar.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."
"Ett odontologiskt bibliotek är en speciell typ av medicinskt bibliotek som samlar, organiserar och gör tillgängliga informationella resurser relaterade till tandra vetenskaper, oral medicin, tandhygien, käk- och ansiktskirurgi, ortodonti och andra relaterade områden. Det stöder utbildning, forskning och praktisk tandvård genom att erbjuda tillgång till böcker, tidskrifter, databaser, webbresurser och andra former av relevant information inom odontologi."
'Tätningsmedel, dentala' refererar till material som används inom tandvården för att fylla ut och skapa en tät lämplig förslutning av hålrum (kaviteter) i tänder som orsakats av karies eller trauma. Dessa material kan vara av olika slag, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och keramerer, och väljs beroende på faktori som storlek och läge på hålrummet, estetiska krav och patientens vanor och preferenser.
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
Undersökning av munhåla och tänder för identifiering och diagnostisering av sjukdomar i munhålan eller manifestering i munhålan av icke-orala sjukdomstillstånd.
Applicering av ett skyddande medel på en exponerad pulpa (direkt överkappning) eller på ett tunt, resterande skikt av dentin över pulpan (indirekt överkappning) för att pulpan skall kunna tillfriskna och återfå sina normala funktioner.
Tandpulpa är det levande, känsliga vävnadsmaterialet inne i en tands rotkanal. Tandpulpasjukdomar är en benämning på olika tillstånd som kan drabba denna tandpulpa och orsakas av olika faktorer, såsom tooth decay (tandcaries), skada eller trauma.
Protes som stabiliseras och hålls på plats av en substruktur som implanterats under mjukvävnaden till protessätet och som har kontakt med käkbenet.
"Tandskador" refererar till skada eller skador på tänderna, vanligtvis orsakade av karies, trauma, onödigt slitage eller missanvändning.
Olika sätt att hålla en tandprotes på plats, genom t ex utformning, fastsättningsanordning eller vidhäftning.
Kalkavlagringar på tänder och tandproteser.
Pulpaförkalkning, även kallad dental caries eller tandcancer, är en progressiv, kaviterande sjukdom orsakad av mikroorganismer som metaboliserar kolhydrater och producerar syra, vilket sänker pH-värdet i tandplacken och leder till demineralisering av tandhartsets emalj och dentin, med efterföljande infektion och inflammation av pulpan.
Vanligtvis alloplastiska detaljer som opereras in i eller på käkbenet som stöd åt en enda protetisk tand, antingen som stödtand eller som kosmetisk korrigering för en saknad tand.
Tillämpning av odontologisk vetenskap i rättsfall.
En polymer som erhålls genom att polyakrylsyra får reagera med ett särskilt anjonläckande glas (aluminiumsilikat). Det erhållna cementet är hårdare och mer hållfast än andra typer, eftersom de ämnen som utgör polymerbasen inte lakas ur.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
'Rotfyllning' är en odontologisk term som refererar till proceduren där en tandrot fylls med ett lämpligt material, vanligtvis cement eller gummi, för att återställa dess funktion och skydda den mot ytterligare skada eller infektion efter en rotbehandling.
En måttskala för placktillväxt.
I en enkel mening kan 'Hartscement' definieras som ett medicinskt preparat som används för att stoppa blödningar och underlätta läkningen av sår eller sår i tarmen. Det består av en blandning av celulosa, kaolin och andra ingredienser som formar en geléartad massa när den kommer i kontakt med vätska. Denna massa hjälper till att stänga av blodflödet och skapa ett skyddande lager runt sårvävnaden.
Tanderosion, även känt som abrasiv erosion, är en medicinsk term som describing en process där tanden successivt bryts ned på grund av mekanisk påverkan och kemisk reaktion med syra. Detta orsakas vanligtvis av att individen har ett upprepat mönster av sura måttlighet i saliven, ofta som en följd av återkommande sjukdomar eller dåliga livsstilsval, såsom konsumtion av syrorika drycker. Tanderosion kan leda till att tändernas ytor blir tunnare och mer känsliga, samt öka risken för kariesutveckling.
"Tandborstning är den aktiviteten där en borste används för att mekaniskt rensa tänder och tandkött från plack, matrester och andra föroreningar, med syfte att främja god oral hälsa och förebygga sjukdomar som karies och gingivit."
"Tooth wear" refererer til den progressive nedbrydning eller slidning af tænderne, der sker som følge af forskellige faktorer som f.eks. tannslid i forbindelse med parafunktioner (som bl.a. knusesyge), fejlagtig brug af tandsøm, kemisk påvirkning eller slid som følge af malingen på tænderne. Det er en naturlig proces, der foregår over tid, men forstærkes ofte af de nævnte faktorer.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
Förfarande för reparation eller utbyte av trasig eller sliten tandprotes eller någon del av den.
"Tandbildning, även kallad odontogen bildning, är en process där tandkvalster, som är specialiserade celler av ektodermiskt ursprung, differenieras och utvecklas till tänder genom embryologisk utveckling."
En "kariesaktivitetstest" är ett laboratoriediagnostiskt test som mäter aktiviteten hos kariespatogener bakterier i oral håla, vanligtvis genom att mäta syrautvecklingen efter kolhydratkonsumtion. Det hjälper till att bedöma individens risk för kariesutveckling och kan användas som en del av en preventiv tandvårdsstrategi.
"Oral diseases" refer to a range of conditions that affect the mouth, teeth, and gums. These can include dental caries (cavities), periodontal disease (gum disease), oral cancer, tooth loss, and other disorders. Many oral diseases are preventable with good oral hygiene practices, regular dental check-ups, and a healthy diet. However, certain factors such as genetics, lifestyle choices, and socioeconomic status can increase the risk of developing these conditions. Early detection and treatment of oral diseases is important to maintain overall health and prevent more serious complications.
De 32 tänder som delvis ersatt och delvis tillkommit utöver de 20 mjölktänderna.