Kronisk inflammation av hudens talgkörtlar med förhöjd utsöndring av talg. Sjukdomens kännetecken är bl a porrmaskar. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men ärftlighet och åldern kan vara bidragande faktorer.
En kronisk, inflammatorisk hudsjukdom med okänd etiologi. Den kännetecknas av måttlig rodnad, torr, fuktig eller fet fjällning, och gulaktiga krustor på olika områden, särskilt i hårbotten. I hårbotten börjar eksemet som små fläckar av fjäll, för att gradvis utvidga sig till att omfatta hela skalpen, med avlossning av stora mängder torra fjäll (mjäll).
Den del av ansiktet som är ovanför ögonen.
Ett hudpreparat för lokal behandling av akne och ett flertal andra hudåkommor. Medlet har såväl teratogena som andra biverkningar.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Glycerylestrar av en eller flera fettsyror. Vanligtvis är de luktfria, färglösa och utan smak i rent tillstånd, men de kan smaksättas. Fetter är olösliga i vatten, men lösliga i de flesta organiska lösningsmedel. De förekommer i djur- och växtvävnad, och kan utvinnas genom kokning eller extrahering under tryck. Matfetter är viktiga energikällor i födan.
En fettemulsion av vatten eller mjölk i fett av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Margarin används som ersättning för smör.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Sjukdomar hos tamboskap av släktet Bos. Hit räknas sjukdomar hos ko, yak och zebu.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Ett myggsläkte tillhörande Culicidae som är vanligt förekommande i tropiska områden. Arter av detta släkte fungerar som vektorer för St. Louisencefalit och många andra sjukdomar hos människor och djur.
Insulinpreparat som fördröjer upptaget av insulin.
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Den sirap som återstår efter utkristalliseringen av socker ur saften från sockerrör eller sockerbetor. Molassen används som kreatursfoder eller industriellt för jäsning till etylalkohol och alkoholdrycker.
Av djur utsöndrade giftiga ämnen i form av vätskeblandningar, innehållande många olika enzymer, toxiner och andra kemiska ämnen. De produceras i speciella körtlar och utsöndras genom speciella utförsgångar (nässelkapslar, taggar, huggtänder osv) för att oskadliggöra byte eller anfallare.
Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Ett sjukligt tillstånd, där blodglukosnivån är under 140 mg/100 ml plasma vid fasta, och över 200 mg/100 ml plasma vid 30-, 60- och 90-minutersintervall vid glukostoleranstest. Tillståndet är vanligt vid diabetes mellitus, men kan även förekomma i samband med andra sjukdomar och undernäring.
Ett tillstånd som beror på avsaknad av eller brist på enzymet laktas i tarmarnas slemhinneceller, och oförmåga att bryta ned mjölksocker (laktos) för absorption. Bakteriell jäsning av oabsorberat laktos leder till symtom som kan variera från nedsatt matsmältning (dyspepsi) till allvarlig diarré. Laktosintolerans kan vara medfödd eller förvärvad.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
En autosomalt recessiv fruktosomsättningsstörning som beror på bristande fruktos-1-fosfataldolas-(EC 2.1.2.13)-verkan, vilken leder till ansamling av fruktos-1-fosfat. Det ackumulerade fruktos-1-fosfatet blockerar glykogenolys och glukoneogenes, vilket orsakar svår hypoglycemi efter intag av fruktos (fruktsocker). Fortsatt tillförsel av fruktsocker hos barn medför slutligen leversvikt och död. Dessa patienter utvecklar en kraftig avsmak för söt mat och undviker ett kroniskt sjukdomsförlopp genom att hålla en fruktos- och sukrosfri diet.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Radionuklidventrikulografi där skintigrafiska data fångas upp under upprepade hjärtcykler vid bestämda tidpunkter under cykeln med hjälp av en apparat för elektrokardiografisk synkronisering. Högerkammarfunktion är dock svår att mäta med denna teknik och bedöms bäst med bolusventrikulografi (förstastegsventrikulografi).
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Upprepad användning av utrustning, instrument, artiklar eller annat material, oberoende av tillverkarens avsikter vad gäller användning eller hållbarhet.
Apparater eller artiklar avsedda att användas en gång eller tillfälligt.
Sådana faktorer, som t ex skillnader i språkliga, sociala eller kulturella förhållanden, som är till hinder för ett meningsfullt utbyte av idéer mellan individer eller grupper.
Grundämne med kemiskt tecken Eu, tillhörande gruppen sällsynta jortartsmetaller. Atomnummer är 63 och atomvikt 152. Naturligt förekommande isotoper är 151, 152 och 153. Metallen oxiderar lätt i luft och reagerar med vatten. Den används inom elektroniken, bl a i TV-bildskärmar för att ge röd färg, och vid NMR-spektroskopi.
Tiden från 1801 till 1900.
Tiden från 1901 till 2000.
Tiden från 1601 till 1700.