Strålningsgenetik är ett område inom genetiken som studerar effekterna av joniserande strålning på arvsmassan, inklusive mutationsfrekvens, mutationstyp och mekanismer för DNA-skada och reparation.

En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.

Joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning eller subatomiska partikelstrålning som har tillräckligt hög energimängd för att frisätta elektroner från atomkärnor eller molekyler, vilket orsakar jonisering och kemiska reaktioner i livsviktiga biologiska material.

"Strålningsskador är skador på levande vävnad orsakade av exponering för joniserande strålning, vilket kan leda till cellskada, genetisk mutation och potentialen för onkogenesis beroende på dos, typ och tid över vilken exponeringen sker."

Den vetenskapsgren som är inriktad på att undersöka sätten för och följderna av överföring och uppkomst av det biologiska arvets alla komponenter.

Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.

"Strålningstolerans refererar till den maximala exponeringen av joniserande strålning som anses säker för människor under specifika omständigheter, utan att det föreligger en signifikant risk för onkologiska eller icke-onkologiska hälsoproblem."

Strålning är en allmän term för energi som utsänds i form av elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, och kan vara naturligt förekommande eller skapad av mänsklig aktivitet.

Radiation protection, also known as radiological protection, is the science and practice of protecting people and the environment from harmful ionizing radiation exposure while allowing for the beneficial uses of radiation in medicine, industry, and research.

Radiation monitoring is the continuous or periodic measurement of radiation levels, typically in the environment or on individuals, to ensure compliance with exposure limits and to take appropriate protective actions when necessary.

Radiation oncology är en medicinsk specialitet som involverar användning av joniserande strålning för behandling av cancer och andra abnormiteter i kroppen.

En vetenskapsdisciplin inom vilken man studerar populationers genetiska sammansättning och effekter av sådana faktorer som genetisk selektion, populationsstorlek, mutationer, migration och genetisk drift på frekvensen av olika genotyper och fenotyper, med hjälp av ett antal genetiska undersökningsmetoder.

Högenergistrålning eller partiklar från yttre rymden som träffar jorden, jordatmosfären eller rymdfarkoster och som kan ge upphov till sekundär strålning vid kollision med atmosfären eller rymdfarkoster.

"Experimentelle Strahlenschäden beziehen sich auf die Schädigungen von Zellen, Gewebe oder Organismen, die durch kontrollierte Bestrahlungsexperimente in wissenschaftlichen Studien verursacht werden, mit dem Ziel, das Verständnis der biologischen Wirkungen ionisierender Strahlung zu verbessern und mögliche Auswirkungen auf menschliche Gesundheit abzuschätzen."

Strålningspneumonit är en lungsjukdom orsakad av exponering för höga doser joniserande strålning, som kan leda till inflammation och skada på lungvävnaden, vanligtvis i de övre delarna av lungorna.

Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.

Elektromagnetisk, joniserande högenergistrålning med kortare våglängd än röntgenstrålar och med stor genomträngningsförmåga. Strålningen avges vid kärnsönderfall, vanligtvis mellan 0.01 och 10 MeV.

Strålning från andra källor än den specifikt undersökta. Bakgrundsstrålningen utgörs av kosmisk strålning och den naturliga radioaktiviten i omgivningen.

"Strålbehandling, eller radioterapi, är användning av joniserande strålning för att eliminera, hämma eller störa celldelningen i sjukdomar, oftast cancer."

Det experimentella studiet av förhållandet mellan en organisms genotyp och dess beteende. Fältet spänner över allt från genernas effekter på enkla sensoriska förlopp till komplex organisering av nervsystemet.

Radiometri är en teknik inom fysiken som mäter strålningens intensitet hos olika typer av elektromagnetisk strålning, till exempel gamma-, röntgen- och ultraviolett strålning. Radiometri används ofta inom områden som medicin, astronomi och miljöövervakning för att mäta strålningsnivåer och skydda mot onödvändig exponering av strålning.

En strålbehandlingsdos är det exponerade läkemedelsmängden, som mäts i grå (Gy), av joniserande strålning som absorberas av ett given volymelement i ett preparat eller en levande vävnad under en given tidsperiod under en strålbehandling.

"Ultraviolett strålning (UV-strålning) är en form av elektromagnetisk strålning som har kortare våglängd än synligt ljus och längre våglängd än rent röntgenstrålning, vilket gör den osynlig för människan. UV-strålning delas in i tre typer: UVA, UVB och UVC, beroende på deras relativa våglängder och energier. Denna strålning produceras naturligt av solen, men kan också genereras syntetiskt genom artificiella källor. Överexponering av UV-strålning kan leda till skador på huden, ögonen och immunförsvaret, samt öka risken för hudcancer."

"Strålningseffekter" refererer til de skader eller fysiologiske forstyrrelser, som kan opstå som følge af eksponering for ioniserende stråling, såsom røntgenstråling og radioaktivt nedfald. Disse effekter kan variere alt efter størrelsen og varigheden af stråle dosen, samt hvordan kroppen udsættes for strålingen. Strålningseffekter kan være akutte, med symptomer som opstår hurtigt efter eksponering, eller kroniske, med symptomer som udvikler sig over en længere periode. Akutte effekter kan inkludere hudskader, sygdomme i blodet og forstyrrelser af det centrale nervesystem, mens kroniske effekter kan inkludere øget risiko for kræft og arvelige skader.

Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.

Strålsensibiliserande medel är en farmakologisk term som refererar till en substans som, när den exponeras för joniserande strålning, ökar den efterföljande skadan eller effekten av strålningen på levande vävnad. Dessa medel kan antingen öka cellens sårbarhet genom att hindra reparationen av strålningsskador eller öka direkt skadan genom att producera ytterligare fria radikaler när de utsätts för strålning.

Strålskyddsmedel, även känt som radioskyddsmedel eller radioprotektiva medel, är en substans eller en agent som används för att minska exponeringen och skadan av levande vävnad från joniserande strålning.