En strålningschimär är en genetisk mutation som uppstår som ett resultat av exponering för joniserande strålning, där två eller fler distinkta celllinjer med olika gener inkorporeras i samma organism eller del av en organism.

En individ som har cellpopulationer från olika zygoter.

En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.

Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.

Genetiskt identiska individer framavlade genom syskonparning i tjugo eller fler generationer, eller genom parning mellan föräldrar och avkomma med vissa restriktioner. Alla djur inom en inavlad stam kan spåras tillbaka till en gemensam anfader till den tjugonde generationen.

En stråldos är ett mått på den mängd ioniserande strålning som absorberas av ett material och uttrycks vanligtvis i grå (Gy), vilket är definierat som en energimängd på 1 Joule per kilogram.

Joniserande strålning är en form av elektromagnetisk strålning eller subatomiska partikelstrålning som har tillräckligt hög energimängd för att frisätta elektroner från atomkärnor eller molekyler, vilket orsakar jonisering och kemiska reaktioner i livsviktiga biologiska material.

I medicinsk kontext, refererar "bräss" till det övre fronteriala området på bröstkorgen, ovanför revbenen och under nyckelbenen. Det innehåller strukturer som överhornstarmen, lymfknutgrupper och blodkärl. Brässet är också känt som den fronteriala mediastinum och skiljs från bakre mediastinum av det bröstben som bildar ryggen på bröstkorgen.

Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.

H-2-antigener är ett samlingsnamn för en grupp genetiskt relaterade molekyler hos mus, som utgör en central del av deras major histokompatibilitetskomplex (MHC). Dessa antigener delas in i två huvudklasser: klass I och klass II. Klass I-molekylerna består av tre komponenter - ett transmembrant protein som kallas alpha-1, alpha-2 och alpha-3, samt en lättare peptidkomponent som kallas beta-2 mikroglobulin. De klasa II-molekylerna består av två transmembrana proteiner, alpha och beta.

Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.

"Strålningsskador är skador på levande vävnad orsakade av exponering för joniserande strålning, vilket kan leda till cellskada, genetisk mutation och potentialen för onkogenesis beroende på dos, typ och tid över vilken exponeringen sker."

T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.

Allotransplantation är inom medicinen definierat som en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en genetiskt skild individ till en annan individ av samma art. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika genetiska makeup, vilket medför ett större risk för avstötning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att minska risken för avstötning används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar mot det nya organet eller vävnaden.

"C3H mice are a strain of laboratory mice that have been inbred for scientific research, characterized by their genetic makeup which includes the "C3H" histocompatibility complex."

Förhållandet mellan en given stråldos och organismens eller vävnadens gensvar på strålningen.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

"Strålningstolerans refererar till den maximala exponeringen av joniserande strålning som anses säker för människor under specifika omständigheter, utan att det föreligger en signifikant risk för onkologiska eller icke-onkologiska hälsoproblem."

Strålning är en allmän term för energi som utsänds i form av elektromagnetisk strålning eller partikelstrålning, och kan vara naturligt förekommande eller skapad av mänsklig aktivitet.

"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."

Radiation protection, also known as radiological protection, is the science and practice of protecting people and the environment from harmful ionizing radiation exposure while allowing for the beneficial uses of radiation in medicine, industry, and research.

Radiation monitoring is the continuous or periodic measurement of radiation levels, typically in the environment or on individuals, to ensure compliance with exposure limits and to take appropriate protective actions when necessary.

Radiation oncology är en medicinsk specialitet som involverar användning av joniserande strålning för behandling av cancer och andra abnormiteter i kroppen.

Högenergistrålning eller partiklar från yttre rymden som träffar jorden, jordatmosfären eller rymdfarkoster och som kan ge upphov till sekundär strålning vid kollision med atmosfären eller rymdfarkoster.

"Experimentelle Strahlenschäden beziehen sich auf die Schädigungen von Zellen, Gewebe oder Organismen, die durch kontrollierte Bestrahlungsexperimente in wissenschaftlichen Studien verursacht werden, mit dem Ziel, das Verständnis der biologischen Wirkungen ionisierender Strahlung zu verbessern und mögliche Auswirkungen auf menschliche Gesundheit abzuschätzen."

Strålningspneumonit är en lungsjukdom orsakad av exponering för höga doser joniserande strålning, som kan leda till inflammation och skada på lungvävnaden, vanligtvis i de övre delarna av lungorna.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Elektromagnetisk, joniserande högenergistrålning med kortare våglängd än röntgenstrålar och med stor genomträngningsförmåga. Strålningen avges vid kärnsönderfall, vanligtvis mellan 0.01 och 10 MeV.

Tumörer som orsakas av strålning är abnorma massor av celler som har skadats och muterats till att växa och dela sig oregelbundet, främst på grund av exponering för joniserande strålning.

Strålning från andra källor än den specifikt undersökta. Bakgrundsstrålningen utgörs av kosmisk strålning och den naturliga radioaktiviten i omgivningen.

"Strålbehandling, eller radioterapi, är användning av joniserande strålning för att eliminera, hämma eller störa celldelningen i sjukdomar, oftast cancer."

En transplantationschimär är ett individuellt orsakat tillstånd som uppstår när celler, vävnader eller organ från en individ transplanteras till en annan individ av samma art och de båda individernas celler koexisterar och fungerar i symbios. Detta kan inträffa vid transplantation av stamceller eller benmärg, där donatorns celler kan integreras med mottagarens celler och bildar en blandning av båda individernas celler i vissa eller alla delar av kroppen.