Struphuvudmuskler
Struphuvudets egna muskler omfattar aryepiglotticus, arytenoideus, cricoarytenoideus, cricothyroideus, thyroarytenoideus, thyroepiglotticus och vocalis.
Struphuvud
Larynxnerver
Grenar av vagusnerven. De övre laryngealnerverna utgår från det nodösa gangliets närhet och delar sig i yttre grenar som försörjer krikoidalmusklerna med motorfibrer, och inre grenar som bär känselledare. Recurrensnerven utgår längre bakifrån och leder efferenta trådar till alla struphuvudets muskler utom cricothyroideus. Laryngealnerverna och deras förgreningar leder, förutom till struphuvudområdet, även känseltrådar och autonoma trådar till svalget och områdena kring luftröret och hjärtat.
Röststörningar
Recurrent Laryngeal Nerve
The recurrent laryngeal nerve (RLN) is a branch of the vagus nerve (cranial nerve X) that supplies motor function to all intrinsic muscles of the larynx, except for the cricothyroid muscle, and provides sensory innervation to the mucous membrane below the vocal folds. The RLN has a distinctive and unusual anatomical course, which makes it vulnerable to injury during certain surgical procedures. In both humans and most non-human mammals, the left RLN hooks around the arch of the aorta and ascends to the larynx, while the right RLN loops around the subclavian artery on its way to the larynx. This nerve provides critical functions for voice production, swallowing, and protecting the airway, making its preservation during surgical procedures essential for maintaining these vital functions.
Stämband
Stämband, även kända som rörelseband eller stimmål, är en par av muskulära membran som reglerar tonhöjden och ljudstyrkan under fonation, eller röstproduktion, i den mänskliga struphuvudet. De två stämbanden är fästade vid varsin ryggradsbensprocess i halsen och spänns samman när de vibrerar för att producera ljud.
Ljudbildning
Framkallande av ljud genom stämband som vibrerar under utandning.
Andningsfysiologiska processer
Andningsfysiologiska processer refererar till den serie av mekanismer och funktioner som involveras i respirationen, inklusive ventilation (luftutbyte mellan lungorna och atmosfären), diffusion (transport av syre och kolmonoxid mellan alveoler och blodet), perfusion (blodflöde genom lungorna) och kontroll av andningen (hjärnans reglering av andningsfrekvensen och djupet).
Myosin, tung kedja
Myosin, tung kedja, refererar till den större av de två typerna av myosinkedjor, den andra är lätta kedjan. Myosin är ett protein involverat i muskelkontraktion och består av en tung kedja och en eller flera lätta kedjor. Tunga kedjan har en molekylvikt på ungefär 230 kDa och innehåller en ATPas-domän, en motordomain som kan hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi till muskelkontraktion. Den tunga kedjan är också ansvarig för att binda till aktinfilamenten i muskeln.
Muskelsammandragning
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Elektromyografi
Tal
I medicinsk kontext, betyder "tal" ofta att räkna eller mäta olika aspekter av en patients tillstånd. Exempelvis kan man tala om talande puls (hjärtslag per minut), talande temperatur (kroppstemperatur i grader Celsius) eller talande syrehalt (mängden syre i blodet). Detta står i kontrast till kvalitativa observationer, där man istället beskriver symptomen på ett mer subjektivt sätt.
Nervsystemets fysiologi
Den fysiologiska nervsystemet är ett komplext nätverk av nervceller och signaler som kontrollerar och koordinerar kroppens funktioner. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen). Nervcellerna, eller neuronerna, kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser längs sina axoner. Dessa signaler kan sedan tolkas och leda till en fysisk respons, som muskelrörelse eller hormonutsöndring. Det fysiologiska nervsystemet styr allt ifrån sensoriska upplevelser, kognition, rörelse, andning, hjärtslag, till digestion och reproduktion.
Muskelproteiner
Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.
Glatt muskulatur
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Skelettmuskulatur
Androgener
Könskarakteristika
Muskelfibrer
Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.
Xenopus laevis
*Xenopus laevis* är ett grodartat vattenlevande laboratoriedjur, ursprungligen från Afrika, som används inom biomedicinsk forskning på grund av sin tolerans mot labormiljö och snabba reproduktion. Det är känt för sina läppknölar och används ofta i utvecklingsbiologi för att studera embryonal utveckling, genetik och toxikologi.