Streptococcus agalactiae
'Streptococcus agalactiae', ofta kallat grupp B-streptokocker, är en grampositiv bakterie som normalt koloniserar huden och slemhinnor hos många vuxna, särskilt i slidan, urinblåsan och tarmen. Vid födseln kan den överföras från mor till barn, vilket kan orsaka allvarliga infektioner hos spädbarn, som sepsis, pneumoni och meningit. Äldre vuxna med nedsatt immunförsvar kan också drabbas av infektioner orsakade av 'Streptococcus agalactiae'.
Streptococcus
'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.
Streptokockinfektioner
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
Streptococcus pyogenes
'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.
Streptococcus pneumoniae
'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.
Streptococcus mutans
Serotypning
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Streptococcus-fager
"Streptococcus-angina" är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Streptococcus pyogenes, och kännetecknas av inflammation i hals- och svalgregionen. Också känd som stafylokockangina eller enbart streptokock. Sjukdomen kan ge upphov till komplikationer om den inte behandlas korrekt, såsom reumatisk feber och glomerulonefrit.
Hjärnhinneinflammation, bakteriell
Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.
Erytromycin
Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Streptococcus suis
'Streptococcus suis' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakterie som förekommer hos grisar och kan orsaka infektioner såsom meningit, artrit, pneumoni och sepsis hos både grisar och människor. Den är en zoonotisk patogen, vilket betyder att den kan överföras från djur till människa, ofta genom direkt kontakt med infekterade grisar eller deras produkter. Infektioner hos människor är ovanliga men kan vara allvarliga och livshotande, särskilt för personer som arbetar med grisar eller slakterier.
Bakterie-DNA
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Antibakteriella medel
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Streptococcus bovis
'Streptococcus bovis' är en gram-positiv, fakultativt anaerob bakterie som kan orsaka infektioner hos både djur och människor. Den är normalt förekommande i tarmfloran hos nötkreatur, men hos människor kan den kolonisera urinvägar, slemhinnor och hjärtklaffar, vilket kan leda till infektioner som endokardit, meningit och pyelonefrit. Bakterien är också associerad med kolorektal cancer, så förekomsten av 'Streptococcus bovis' i kroppen kan vara ett tecken på en underliggande malignitet.
Bakteriell vidhäftning
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Slida
'Slida' refererar till slemhinnan, en tunn, fuktig skiljeväv som löper längs med inre ytor av kroppen, såsom näsa, mun, tarmar och könsorgan. Den producerar slem som hjälper till att skydda, renhålla och fuktighålla kroppens ytor.
Streptococcus mitis
Streptococcus mitis är en art av grampositiva, kokoidformade bakterier som tillhör β-hemolytiska streptokocker i grupp Streptococcus viridans. Denna normalt mun- och näsgropsflorabefintliga art kan dock orsaka infektioner, särskilt vid immunförsvagning, då den kan kolonisera andra vävnader i kroppen. Exempel på sådana infektioner innefattar endokardit, meningit och sepsis. Streptococcus mitis är vanligen mycket svår att skilja från den närstående arten Streptococcus oralis, och de två arterna klassificeras ibland som subspecies av samma art.
Bakterikapslar
Ett geleartat hölje runt en bakteriecell som är av betydelse för patogena bakteriers virulens. En del kapslar är väl avgränsade, medan andra kan utgöras av oregelbundna slemskikt, som kan flyta ut. Ka pslarna består som regel av enkla polysaccharider, men vissa bakterier har kapslar av polypeptider.
Mikrobiologisk resistensbestämning
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Streptococcus equi
Bakteriegener
Den genetiska massan hos bakterier.
Molekylsekvensdata
Streptococcus oralis
Streptococcus oralis är en grampositiv bakterie som normalt förekommer i munhålan hos människor. Den är en del av den normala munfloran, tillsammans med andra mikroorganismer. S. oralis är vanligen icke-patogen och betraktas som en kommensal, men under vissa omständigheter kan den vara associerad med sjukdomar såsom tandköttsinflammationer (gingivit) och tandsäckinfektioner (parodontit). I sällsynta fall kan den också orsaka systemiska infektioner, särskilt hos immunosupprimierade individer.
Läkemedelsresistens, bakteriell
Sjukdomsalstrande förmåga
Profager
I en enkel medicinsk definition är ett profag prosjektet eller en del av ett bakteriechromosoms DNA som inte är del av den genetiska koden för bakteriens eget protein, utan istället kapslar in virus-liknande gener. När profagen induceras kan detta resultera i produktion och frisättning av viruslika partiklar, även kallade bakteriofager, som kan infektera andra bakterier. Detta är en del av bakteriens överlevnadsmekanism där den kan använda profagen för att ta över andra bakteriers DNA och öka sin egen fitness.
Bakteriella antigener
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Streptococcus sobrinus
Aminoacyltransferaser
DNA-sekvensanalys
Bakterietypningstekniker
Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.
Linkosamider
Linkosamider är en grupp av antibiotika som är verksamma mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. De fungerar genom att störa bakteriens cellväggssyntes. Exempel på linkosamider är klindamycin och lincomycin.
Enterococcus faecalis
En art av grampositiva, kockoida bakterier som ofta ses vid klinisk provtagning och i tarmkanalen hos människor. De flesta stammar är icke-hemolytiska.
Grampositiva bakterier
Bakteriologiska tekniker
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Virulensfaktorer
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
Nötkreatur
Keratin-4
Keratin-4 är ett proteinfibrilt som förekommer naturligt i huden och särskilt i hårfästet, naglar och munhåla. Det är ett av de huvudsakliga strukturproteinerna i de yttre skikten av huden, där det hjälper till att ge styrka och integritet åt cellerna. Keratin-4 är också en del av den naturliga barriär som skyddar kroppen mot skador, infektioner och uttorkning.
Adhesiner, bakteriella
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
Pneumokockinfektioner
Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.
Streptococcus gordonii
'Streptococcus gordonii' är en grampositiv, fakultativt anaerob bakterie som tillhör den oralna mikrobiotan hos människor och kan vara en del av dental plaque. Den är vanligen icke-patogen men kan under vissa omständigheter orsaka infektioner, särskilt i immunförsvagna individer eller vid komplikationer som endokardit.
Reglering av genuttryck, bakterier
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Pulsfältgelelektrofores
En elektroforesteknik där riktningen på det elektriska fältet ändras periodiskt. Tekniken liknar andra elektroforesmetoder för separering av dubbelsträngat DNA med molekylstorlekar upp till tiotusentals baspar. Men genom att alternera riktningen på det elektriska fältet kan DNA-molekyler med flera miljoner baspar separeras.
Teikoinsyror
Teicoic acids are a type of complex polysaccharide found in the cell walls of certain gram-positive bacteria, such as Bacillus subtilis and Staphylococcus aureus. They play a role in the bacterium's resistance to phagocytosis and contribute to the overall structure and integrity of the cell wall.
Pyometra
Amobarbital
Tetracyklinresistens
Tetracyklinresistens är ett tillstånd där mikroorganismer, såsom bakterier, har utvecklat förmågan att motstå antibiotika av typen tetracykliner. Detta beror på förändringar i bakteriens genetiska material som gör att de kan överleva behandling med dessa läkemedel. Tetracyklinresistens är ett alltmer vanligt problem inom medicinen och en betydande utmaning inom global hälsa, eftersom det begränsar möjligheterna att behandla infektioner som orsakas av resistenta bakterier.
RAPD-PCR
RAPD-PCR, eller Random Amplified Polymorphic DNA-Polymerase Chain Reaction, är en molekylärbiologisk teknik som används för att undersöka genetisk variation mellan individuer eller populationer genom att amplifiera (kopiera) slumpmässigt valda, korta och upprepade DNA-sekvenser. Denna metod ger en fingeravtrycksliknande profil av DNA-fragment som kan jämföras mellan olika individer för att fastställa släktskap eller skillnader på genetisk nivå. RAPD-PCR är en enkel, kostnadseffektiv och snabb metod som ofta används inom forskning och klinisk diagnostik.
Streptococcus thermophilus
'Streptococcus thermophilus' är en grampositiv, katals- och oxidasnegativ bakterie som tillhör α-hämgrupperingen inom släktet Streptococcus. Denna art föredrar att växa vid högre temperaturer (35-48°C) och är vanligen termofil, men inte obligat termofil. 'Streptococcus thermophilus' används ofta inom livsmedelsindustrin, särskilt i yoghurt- och osttillverkning, på grund av dess förmåga att producera syra och ge specifik smak till slutprodukten. Den är också en vanlig del av människans normala tarmflora.
Hemolysinproteiner
Polysackarider, bakteriella
Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.
Fascit, nekrotiserande
En fulminant grupp A-streptokockinfektion som börjar med svårartad cellulit och sprider sig till såväl de yttre som inre bindvävshinnorna, med proppbildning i underhudskärlen och gangrän i de underliggande vävnaderna. Oftast utgör ett hudsår ingångsplatsen för infektionen, men ibland kan inget sådant sår påvisas.
Laktoperoxidas
Arcanobacterium
'Arcanobacterium' är ett släkte av grampositiva, aerotoleranta (vilket betyder att de kan tolerera, men inte behöver, syre för tillväxt) kocker som normalt förekommer i människors och djurs sköldmjuka hud och slemhinnor. Några arter av Arcanobacterium kan orsaka infektioner hos människor, framför allt A. haemolyticum som är känt för att orsaka infektioner i övre luftvägarna och hudinfektioner. Emellertid är Arcanobacterium-infektioner relativt sällsynta och ofta milda, men kan i vissa fall vara allvarliga eller livshotande, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Makrolider
Mjölk
DNA-fingeravtryck
Förfarande för framställning av flerbandade mönster av ett DNA-prov genom spjälkning av DNA med restriktionsenzymer och med efterföljande elektrofores och visualisering genom hybridisering med sökfragment, specifika för repetitiva sekvenser. Inom rättsmedicin är de sökfragment som används grundsträngar som är specifika för enkla tandemupprepningar (minisatellitupprepningar; VNTR). De flerbandade mönstren, vilka kallas DNA-fingeravtryck, jämförs med en persons DNA.
Prokaryotisk initieringsfaktor-2
Prokaryotic Initiation Factor-2 (IF2) är ett protein som spelar en central roll i initieringen av proteinsyntesen hos prokaryota celler, såsom bakterier. IF2 hjälper till att positionera den mindre subenheten av 30S ribosomen och initiator Met-tRNA följt av startkodon AUG i rätt läge för att initiera translationsprocessen. Det gör det möjligt för de stora subenheterna av 50S ribosomen att ansluta sig till 30S komplexet och bilda en initieringskomplex som är redo för elongationen av peptidkedjan.
Smittbärare
Mykoplasmainfektioner
Mykoplasminfektioner är infektioner orsakade av små, självreproducerande bakterier som saknar celldelning och cellvägg, kända som Mycoplasma arter. De är unika bland bakterier eftersom de inte har en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen.
Fibrinogenreceptorer
Fibrinogenreceptorer är proteiner på cellytoskelettet hos blodplättar (trombocyter) och andra celler, som binder till fibrinogent protein när ett vävnadsblödningstoppar (hämostas) process inleds. Denna binding orsakar aktivering av blodplättarna och bildandet av aggregat, vilket hjälper till att stänga av blodflödet från skadan. Fibrinogenreceptorerna spelar därför en viktig roll i blodstillningsprocessen.
Gener, hoppande
Kopior av omflyttningsbara (transponerbara) element, spridda i genomet, av vilka några fortfarande är aktiva och ofta kallas hoppande gener. Det finns två klasser av sådana komponenter. Klass 1-element (retroelement, som t ex retrotransposoner, retrovirus, långa och korta spridda nukleotidsegment) ändrar läge genom omvänd transkription av en RNA-intermediär. Klass II-element (omflyttningsbara DNA-segment, som t ex transposoner, Tn-element, infogningssekvenssegment och rörliga genpaket av bakterieintegroner) byter plats direkt från ett läge i DNA till ett annat.
Omflyttningsbara DNA-segment
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
Hjärnhinneinflammation
Inflammation av hjärnans eller ryggmärgens skyddshinnor, dvs mjuka hinnan, spindelvävshinnan och hårda hinnan. Infektioner (av virus, bakterier eller svamp) är de vanligaste orsakerna till inflammation, men även subaraknoidalblödning, kemisk retning, granulomatösa tillstånd, tumörer och andra inflammatoriska tillstånd kan ge detta syndrom.
Bassekvens
Polysackaridlyaser
Aminosyrasekvens
Molecular Typing
"Molecular typing" är ett samlingsbegrepp för de tekniker och metoder som används för att undersöka och klargöra genetiska skillnader mellan olika mikroorganismer på molekylär nivå. Detta görs genom att analysera specifika gener eller sekvenser av DNA eller RNA, som är unika för varje mikroorganism. Molekylär typning används bland annat inom bakteriologi och virologi för att identifiera, klassificera och spåra smitta orsakad av patogena mikroorganismer i kliniska och epidemiologiska sammanhang. Exempel på tekniker som används inom molecular typing är PFGE (pulsed-field gel electrophoresis), MLST (multilocus sequence typing) och Whole Genome Sequencing (WGS).
Zimbabwe
Färgämnen
Graviditetskomplikationer, infektiösa
Tetracyklin
Tetracyklin är ett broad-spectrum antibiotikum som verkar genom att hämja bakteriens protein syntes. Det används för behandling av en rad infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, såväl som vissa parasiter. Tetracyklin är också känt för att ha effekt mot akne. Som alla antibiotika bör tetracyklin användas med försiktighet och under läkares övervakning för att undvika potentiala biverkningar och för att reducera risken för resistensutveckling hos bakterier.
Läkemedelsresistens, mikrobiell
Bakterier
Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.
Mejeriproduktion
"Mejeriproduktion" refererar till den process där mjölk från djur, vanligtvis kor eller getter, omvandlas till olika mejeriprodukter genom en kombination av filtrering, pasteurisering, homogenisering och formning. Exempel på mejeriprodukter inkluderar mjölk, yoghurt, ost, grädde, smör och cream cheese. Mejeriproduktionen kan också innefatta att tillsätta smak-, färg- och konserveringsmedel för att skapa varierande produkter som exempelvis chokladmjölk, jordgubbsgrädde och ostar med olika smaker.
Artrit, infektiös
Ledinflammation orsakad av bakterier, virus, rickettsier, mykoplasma, svampar eller parasiter. Bakteriell artrit orskas ofta av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus eller Neisseria gonorrhoeae. Virusartrit är mindre vanlig och kan vara en yttring av påssjuka, röda hund, hepatit osv.
Stafylokock
En stafylokock är en typ av grampositiv, sfärisk bakterie som tillhör släktet Staphylococcus och kan orsaka en rad olika infektioner hos människor, från milda hudinfektioner till allvarliga livshotande sjukdomar som blodförgiftning, endokardit (hjärtsacksinflammation) och nekros (död vävnad). Den mest vanliga patogena stafylokocken är Staphylococcus aureus, men det finns också andra kliniskt betydelsefulla arter som S. epidermidis och S. saprophyticus.
Multilocus Sequence Typing
"Multilocus sequence typing (MLST) is a standardized method for molecular typing of bacterial isolates, based on the sequencing of multiple housekeeping genes. This approach allows for the determination of the sequence type (ST) of an isolate, which can be used to infer information about its evolutionary history and genetic relationships with other isolates."
Cellvägg
Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.
Mun
Staphylococcus aureus
Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.
Hemolys
Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).
Mikroorganismer, antal
Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.
Streptolysiner
Streptolysiner är ett samlingsnamn för toxiner som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som grupp A-streptokocker. Det finns två typer av streptolysiner: streptolysin S (SLS) och streptolysin O (SLO).
Rectum
"The rectum is the lower end of the digestive tract, serving as a storage site for stool before it is eliminated from the body."
Graviditet
Fimbrier, bakteriella
Tunna, hårliknande bihang, 1-20 mikrometer långa och talrika, på gramnegativa bakterier, särskilt Enterobacteriaceae och Neisseria. Till skillnad från flageller saknar de rörelseförmåga, men har, som proteiner, antigena och hemagglutinerande egenskaper. De är av medicinsk betydelse, eftersom vissa fimbrier medverkar till att bakterier via adhesiner kan fästa vid celler. Bakteriella fimbrier är vanliga pili, men måste särskiljas från den gängse betydelsen av "pili", vilken avser sexpili.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Enterococcus
Ett släkte gramnegativa kulbakterier (kockoida bakterier), bestående av organismer som ingår i tarmkanalens normalflora, och som kan ge upphov till varierande grader av hemolys. Dessa räknades tidigare till Streptococcus, men har nu fått status som eget släkte.
Nötkreatursjukdomar
Antiinfektiva medel
Streptococcus intermedius
Genomöar
Distinkta enheter i vissa bakterie-, bakteriofag- eller plasmidgenom som utgör ett slags rörliga genetiska element. I dessa finns en rad olika "anpassnings"-gener, som t ex virulensfaktorer (i patogenicitetsöar), antibiotikaresistensgener och symbiosgener. De varierar istorlek från 10 till 500 kilobaser, och deras bassammansättning (GC-innehåll) och codonanvändning skiljer sig från genomet i övrigt. De innehåller vanligtvis en integrasgen, men denna har i vissa fall eliminerats, vilket leder till förankrade genomöar.
Konjugation, genetisk
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Svalginflammation
Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.
Genöverföring, horisontell
Naturlig överföring av genetisk information mellan organismer, besläktade eller obesläktade, varvid överföring från föräldrar till avkomma kringgås. Horisontell genöverföring kan ske via ett antal olika naturligt förekommande förlopp, som t ex genetisk konjugation, genetisk transduktion och transfektion. Resultatet kan bli ändrad gensammansättning hos mottagarorganismen (genetisk transformering).
Blod
Plack
Bakteriemi
Närvaro av levande bakterier i blodet. Akuta tecken på bakteriell blodinfektion är feber, frossa, takykardi och takypne. De flesta fall förekommer hos sjukhuspatienter, som ofta har andra tillstånd el ler undergår behandling som gör deras blodcirkulationssystem mer mottagligt för infektion.
Lunginflammation, pneumokock
En febersjukdom orsakad av Streptococcus pneumoniae. Tillståndet kännetecknas av inflammation i en eller fler lunglober, och till symtomen hör frossa, feber, snabb andhämtning och hosta.
Molecular Epidemiology
"Molecular epidemiology" är ett område inom epidemiologi som studerar sambandet mellan biologiska och molekylära faktorer, såsom gener, proteiner eller andra molekyler, och sjukdomar eller hälsa i populationer. Det gör detta genom att använda sig av molekylärbiologiska metoder, till exempel genetisk analys, för att undersöka hur dessa faktorer påverkar individers risk att drabbas av en viss sjukdom eller reaktion på en viss exponering. Målet är att få ett djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom sjukdomar och hälsa, vilket kan användas för att utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsstrategier.
Klusteranalys
En uppsättning statistiska metoder för gruppering av variabler eller observationer i undergrupper med starkt inbördes förhållande. Inom epidemiologin kan metodiken användas till at analysera en serie av nära sammanhörande händelser eller sjukdomsfall eller andra hälsorelaterade fenomen i förhållande till tid eller plats eller båda.
Mykoplasma
Mykoplasma är en typ av bakterie som saknar celldelare och därmed även en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De är mycket små jämfört med andra bakterier och kan orsaka olika infektionssjukdomar hos människor, djur och växter. Exempel på sjukdomar orsakade av mykoplasma inkluderar lunginflammation, öroninfektioner och urinvägsinfektioner.
Fibrinogen
Plasmaglykoprotein som koagulerar av trombin och som består av en dimer av tre icke identiska par av polypeptidkedjor (alfa, beta och gamma), hoplänkade med disulfidbindningar. Fibrinogenlevring är en sol-gelförändring som utgörs av en komplex molekylär process. Medan fibrinogen spjälkas av trombin och bildar polypeptid A och B, ger andra enzymers proteolytiska verkan olika nedbrytningsprodukter av fibrinogen.
Streptokockvacciner
"Streptococcus vaccines are pharmaceutical products designed to prevent infections caused by Streptococcus bacteria, a group of gram-positive cocci that can colonize various human tissues and cause a range of diseases, from mild throat infections to severe invasive illnesses. These vaccines typically contain antigens that stimulate the production of protective antibodies against specific Streptococcus species or strains, thereby enabling the immune system to recognize and neutralize the pathogen upon exposure, thus reducing the risk of infection and associated complications."
RNA, bakteriellt
Kassettmutagenes
Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.
Gendeletion
Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Penicillinresistens
Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.
Fimbrieproteiner
Kloning, molekylär
Fårsjukdomar
Operon
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Bakteriella infektioner, grampositiva
Infektioner orsakade av bakterier som behåller sin lila färg (positiv färgning) efter gramfärgning.
Saliv
Svalg
"Svalg" är en del av matstrukturen som utgör den övre tredjedelen av det muskulära sväljet, även känt som faringe. Det är en sliddriven rörlig tunnel som förbinder munhålan med matstrupen och transporterar föda från mun till magen genom peristaltiska kontraktioner. Svalget har också en viktig roll i andningsprocessen, då det agerar som en luftväg vid andning när vi sväljer.