Stramenopiles är ett taxonomiskt begrepp inom systematiken för levande organismer, som främst används inom gruppen eukaryoter (d.v.s. celler med kärnmembran). Stramenopiler definieras som en grupp av encelliga och flercelliga organismer som har två gemensamma morfologiska drag: flageller (små, rörliga utskott) med hår (filament) som kallas "stramen" eller "mastigonemer", och cellväggar byggda av cellulosa.

Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.

Haptophyta är ett fylum (en taxonomisk grupp) av encelliga fotosyntetiserande alger som inkluderar både autotrofa och heterotrofa arter. De flesta Haptophyta-arter har två flageller (smala utskott) som används för att röra sig, men det är deras yttre skal av kalkkristaller eller organiska ämnen som är deras mest distinkta kännetecken. Haptophyta-arter inkluderar bland annat kokkoliter (Coccolithophoridae), som producerar de kalkrika skalen som ofta ses i sediment från oceanerna och används för att studera klimathistoria. Dessa alger är viktiga primärproducenter i världshaven och spelar en viktig roll i kolcykeln. De kan också producera toxiner som kan ha negativa effekter på andra marina livsformer och på människor som äter kontaminerad

18S rRNA (ribosomal RNA) är en typ av RNA-molekyler som är en viktig komponent i de ribosomer som finns i alla levande celler. Ribosomen är ansvariga för att syntetisera proteiner genom att översätta informationen från mRNA (messenger RNA) till aminosyror som bildar proteinerna. 18S rRNA utgör en del av de mindre subenheterna i eukaryota ribosomer och har en viktig roll i initieringen av translationsprocessen.

Mikroskopiska, encelliga kiselalger. De förekommer såväl i sötvatten som i bräck- och saltvatten. Algernas "skelett" består av kiseldioxid. Syn. diatomacéer.

Phaeophyta är en taxonomisk division som inkluderar bruna alger, även kända som sjögräs. Dessa organismer består av flera cellagren och kan vara mycket stora i storlek. De flesta arterna lever i marina miljöer, men några kan hittas i sötvatten. Phaeophyta är kända för sin förmåga att utföra fotosyntes och innehåller ett pigment som ger dem deras distinkta bruna färg. De flesta arter har också en komplex livscykel med både haploida och diploida generationer. Phaeophyta inkluderar många ekonomiskt viktiga arter, såsom kelp, som används som mat, gödsel och för produktion av alginat, ett kolhydrathaltigt ämne som används i industriella tillämpningar.

Den deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan i alger.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.

Plankton är en samlingsbeteckning för de organismar som lever i ett suspended state och drifts med vattnets strömningar i sjöar, hav och andra vattenmiljöer. Plankton består av både vegetativt plankton (fitoplankton) och djurplankton (zooplankton) och kan variera i storlek från mycket små encelleda alger och bakterier till större djursamhällen som kräftdjur och blötdjur. Plankton utgör en viktig del av näringskedjan i vattenmiljöer, då de bildar föda för många andra marina djur, inklusive fiskar och valar.

Plastider är membranomslutna organeller som förekommer hos växter, alger och vissa protister. De innehåller fettlösliga pigment och är huvudsakligen involverade i fotosyntesen, ett process där solljusenergi omvandlas till kemisk energi i form av ATP (adenosintrifosfat) och NADPH (nikotinamidadenindinukleotidfosfat). Plastider kan också fungera som lagringsplats för näringsmolekyler, till exempel stärkelse och oljor. De kan utvecklas från protoplastider, som är små sfäroidiska organeller som finns i cytoplasman hos celler som genomgår en process som kallas endosymbiontteorin. Plastider kan vara gröna (kloroplast), röda (rhodoplast) eller färglösa (leukoplast, etioplast).

Högre organismers celler, vilka innehåller en riktig cellkärna med kärnmembran.

Utveckling på molekylär nivå i DNA-sekvenser och proteiner.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

Samlingsnamn på republikerna Estland, Lettland och Litauen på östra sidan

Gastropoda är en systematisk grupp (taxon) inom djurriket som omfattar de flesta snäckor och blötdjur med en spiralformad skal. Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskan och betyder "mage-fot" vilket refererar till deras särskilda kroppsplan där foten och magen är sammanvuxna. Gastropoderna utgör den största klassen bland blötdjuren och inkluderar en mängd välkända arter som exempelvis sniglar, musslor och havsbräckor.

"Hälsoinformation refererar till vetenskapligt underbyggda och opartiska kunskaper om hälsan, sjukdomar, preventiv åtgärder, behandlingsalternativ och livsstilsval som delas ut till allmänheten för att stödja individers möjlighet att ta informerade beslut om sin egen hälsa."