I medicinsk kontext, kan "straff" referera till negativa konsekvenser eller komplikationer som följd av en viss behandling eller biverkningar av en medicin. Detta inkluderar allvarliga hälsoproblem eller skador som orsakas av felaktig diagnos, behandling eller olycka. Exempelvis kan en felaktig dos av ett läkemedel leda till biverkningar och skada patienten, vilket kan ses som en "straff" för den felaktiga behandlingen. Det är dock viktigt att notera att etik i medicinen strävar efter att undvika sådana situationer genom att följa strikta riktlinjer och procedurer för att säkerställa patientens välfärd.
Spel avsedda att ge information om hypoteser, politiska mål, handlingssätt eller strategier.
Begrepp för hänsyn till och omsorg om andra människor, till skillnad från självupptagenhet och själviskhet. Motsatsen till egoism.
Bestraffning med döden för vissa brott.
En ekonomisk-matematisk teoribildning, grundad på verket "Theory of Games and Economic Behavior" (Neumann och Morgenstern, 1944), vars inriktning är att analysera situationer med konkurrerande parter.
Samverkan mellan två eller flera personer eller organisationer för ett gemensamt mål, som är till fördel för alla parter.
Upplärning och fostran av barn genom föräldrars eller fosterföräldrars försorg. Begreppet avser också fostran i olika samhällsformer, under olika ekonomiska villkor, hos olika etniska grupper osv.
I medicinsk kontext, kan 'belöning' referera till den positiva konsekvensen eller ankan som följer ett önskvärt beteende eller handling, ofta använt som motivationsverktyg för att främja patienters samarbete i behandlingsprocessen. Till exempel: "Incentivprogram med belöningar som används för att främja rökfria miljöer har visat sig vara effektiva för att uppmuntra minskad tobaksrökning hos patienter."
Den fortlöpande, sociala utvecklingen från ett enkelt till ett komplext och från ett homogent till ett heterogent samhälle.
Framkallande av en stressreaktion hos försöksobjekt med elektrisk chock. Såväl kramptillstånd som icke-kramptillstånd kan avses.
Förfaranden, genom vilka en grupp närmar sig, angriper och löser ett gemensamt problem.
Teoretiska framställningar som simulerar psykologiska och/eller sociala processer. I simuleringen kan ingå matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
En stimulus- och svarsmekanism som fortlöpande kan styra beteende, kognition, uppfattnings- och prestationsförmåga.
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
En behandlingsform som syftar till att undertrycka oönskat beteende genom att utsätta patienten för obehagliga konsekvenser.
"Ett förstärkningsschema är en metod inom medicinen där given behandling, vanligtvis i form av läkemedel eller terapi, gradvis ökar i dosering eller frekvens över en viss tidsperiod, med syfte att optimera effektiviteten och reducera potentiala biverkningar."
Behavioral economics is a branch of economics that deals with the study of how psychological, social, and emotional factors influence the economic decisions of individuals and organizations. It combines insights from psychology, judgment and decision making, and economics to develop a more accurate understanding of human behavior in economic contexts. This field challenges the assumption of traditional economics that people make rational choices based solely on objective information and self-interest, and instead considers how cognitive biases, emotions, and social norms can affect economic outcomes. By applying this understanding, behavioral economists aim to develop policies and interventions that can help individuals and organizations make better decisions and achieve their goals.
Misshandel av barn inom familj, institution eller i annat sammanhang.
"Reversible learning" in medical terms refers to the ability of the brain to temporarily store and retrieve new information or skills that can be forgotten or "reversed" if not reinforced or used over time.
Psychological anticipation refers to the mental process of expecting or predicting future events and preparing an emotional, cognitive, or behavioral response in advance. It involves using past experiences, knowledge, and current information to form a prediction about what will happen next, which can influence how a person thinks, feels, and acts in the present moment. This psychological phenomenon is important for adaptive functioning and can be seen in various contexts such as sports, performance, social interactions, and stressful situations.