Stem Cell NicheStamcellerVuxna stamcellerBlodstamceller: Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.StamcellstransplantationCelldifferentiering: Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.Embryonala stamcellerNeural Stem CellsMeristem: En grupp växtceller som kan dela sig oändligt och vars främsta funktion är att ombesörja tillväxten i den yttersta spetsen av en rot eller en stjälk.Pluripotenta stamcellerCellhärkomst: Cellers utvecklingshistoria som den kan följas från den första delnningen av embryots ursprungliga cell eller celler.SpermatogonierCellproliferation: Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.Mesenchymal Stromal CellsBlodstamcellstransplantationMultipotenta stamceller: Specialiserade stamceller med uppgift att ge upphov till celler med någon särskild funktion, som t ex myoblaster, myeloida stamceller och hudstamceller.SignalomvandlingVävnadsnybildningHårsäck: En tubliknande inbuktning i epidermis, ur vilken hårskaftet/hårstrået utvecklas och i vilken talgkörtlar utmynnar. Hårsäcken har en inre och yttre cellulär rotskida av epidermalt ursprung och är inklädd i ett fibrigt, dermalt hölje. Hårsäckar till mycket långa hårstrån kan sträcka sig ned i underhudsvävnaden.Hornhinnekant: En ringformad övergångszon, ca 1 mm bred, mellan hornhinnan och ögonglobens bind- och senhinna. Den är rik på blodkärl och deltar i hornhinnans ämnesomsättning. Kanten är oftalmologiskt betydelsefull genom att framträda på ögonglobens yta som en liten fåra, som utgör skiljelinjen mellan den klara hornhinnan och senhinnan.Könsceller: Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.Cellular MicroenvironmentTumörstamcellerInduced Pluripotent Stem CellsEpendym: Ett tunt membran som omger hjärnventriklarna och ryggmärgens mittkanal.Modeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurMesenkymal stamcellstransplantationBenmärgsceller: Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.EphB3-receptorStemcellsfaktorNotchreceptorerBlodbildning: Utveckling och bildande av olika typer av blodceller. Blodbildningen (hematopoesen) kan ske i benmärgen (medullär) eller utanför benmärgen (extramedullär).Cellodlingsmetoder: Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.VäxtrötterMöss, inavlade C57BLBlodstamcellsmobilisering: Frisättning av stamceller från benmärgen till den perifera blodbanan för leukaferes, inför stamcellstransplantation. Ofta används hematopoetiska tillväxtfaktorer eller kemoterapeutiska preparat för att stimulera mobiliseringen.Satellitceller, skelettmuskulaturLaterala ventriklar: Hålrum i de båda hjärnhalvorna som härrör från embryots nervrör. De är åtskilda genom skiljeväggen septum pellucidum, och båda sidoventriklarna kommunicerar med den tredje ventrikeln genom Monros foramen, genom vilken även sidoventriklarnas plexus choroidei hänger samman med den tredje ventrikelns plexus choroideus.NeurogenesReglering av genuttryck, utveckling: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.PanethcellerOct-3-transkriptionsfaktorIndolättiksyrorTestikelStromacellerCellrörelse: Cellers förflyttning från en plats till en annan.Flödescytometri: En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.ArabidopsisproteinerOsteoblasterStem Cell ResearchNeuroepitelkropparSTAT-transkriptionsfaktorerBenmärg: Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.SädeskanalerVäxtstammarCellseparationFetala stamcellerNestinArabidopsis: Ett släkte blommande växter i den norra tempererade zonen. Arten A. thaliana används för växtgenetiska studier.Cellkommunikation: Varje form av kommunikation mellan levande celler i en organism, antingen genom direktkontakt mellan cellerna eller med hjälp av kemiska signalsubstanser, hormoner och cykliskt AMP.Drosophilaproteiner: Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.Blodbildning, extramedullär: Bildande och utveckling av blodceller utanför benmärgen, som t ex i mjälten, levern eller lymfknutorna.Möss, genetiskt förändrade: Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.Homeodomänproteiner: Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.TranskriptionsfaktorerBromdeoxiuridin: En nukleosid som ersätter tymidin i DNA och därmed verkar som antimetabolit. Den orsakar kromosombrott och har föreslagits som medel mot virus och tumörer. Celldelning: En cells förökning genom delning.SpermiebildningVävnadsteknikEpitelceller: Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.VäxtskottOvaryCellantal: Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.CXCL12-kemokinJanuskinaserAmeloblaster: Cylindriska epitelceller i emaljorganets inre lager. De bidrar bl a till bildandet av dentin-emaljkontakten, genom deponering av ett matrixlager.Biologiska markörer: Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.Immunhistokemi: Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.NervcellerKokulturmetoder: Odling av normala celler eller vävnader i samma kultur som infekterade celler eller vävnader av samma typ. Embryo, däggdjur: Det tidiga, prenatala stadiet i däggdjursutvecklingen, kännetecknat av snabba morfologiska förändringar och differentiering i organismens grundläggande strukturer.Extracellulär matrix: Nätverksliknande ämne i det extracellulära utrymmet och i förbindelse med cellytans basalmembran. Det främjar cellförökningen och erbjuder en stödstruktur för celler och lysat i odlingsskålar.Wnt-proteinerFramtand: Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.Hjärnventriklar: Vätskefyllda och med varandra förbundna hålrum i hjärnan.Fenotyp: Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.Hornhinneepitel: Skiktat, skvamöst (fjällande) epitel som täcker hornhinnans ytteryta. Det är slätt och innehåller många fria nervändar.Homeostas: Ett tillstånd av balans och stabilitet i en organisms inre miljö.Grönfluorescerande proteiner: Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.Genuttrycksmönster: Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.Möss, knockout: Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.Drosophila: Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.Omvänt transkriptaspolymeraskedjereaktionDrosophila melanogaster: En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.Reglering av genuttryck, växter: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.Cellöverlevnad: Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.Reglering av genuttryck: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.Cellcykel: En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.Cellåldrande: Avtagande förmåga hos en cell att föröka sig med tiden. Varje cell är programmerad för ett visst antal celldelningar, varefter förökning upphör. Cellen hamnar i ett stilleståndsstadium, som följs av c elldöd genom apoptos.Konfokal mikroskopi: En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.Hedgehog ProteinsRegenerativ medicinSertolicellerMutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.Hydrogeler: Vattenbemängda, fasta, tredimensionella nätverksstrukturer (fasta kolloider) av korslänkade hydrofila makromolekyler, med 20-95% vatten. De används i målarfärg, tryckfärger, livsmedel, läkemedel och kosmetika.Benmorfogenesproteiner: Icke-kollagena faktorer, förmodligen proteiner, som finns i demineraliserad benmassa och stimulerar osteogenes (benbildning). De kan sätta igång benbildning i ektopiska områden och kan sålunda vara po tentiellt användbara för benreparation.BetakateninIntercellulära, signalöverförande peptider och proteiner: Reglerproteiner och -peptider som ugör signalmolekyler i den parakrina kommunikationsprocessen. De betraktas normalt som faktorer, uttryckta hos en cell, som receptorer på en närliggande cell reagerar på. De skiljer sig från hormoner huvudsakligen genom att deras verkan är lokal snarare än distal.AutotransplantationCD34-antigener: Glykoproteiner på omogna hematopoetiska celler och endotelceller. De utgör de hittills enda kända molekyler som kommer till uttryck i blodsystemet genom ett begränsat antal progenitorceller i benmärg en.Epidermis: Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.Cellvidhäftning: Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.Perifer stemcellstransplantationDNA-mikromatrisanalys: Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.TidsfaktorerTotipotenta stamcellerTarmar: Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.AllotransplantationMesoderm: Det mellersta germinallagret i ett embryo. Det härrör från tre pariga mesenkymaggregat längs neuralröret.SOXB1-transkriptionsfaktorerImmunfluorescensteknik: Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.GDNFNervvävnadsproteinerOogenesisKolonibildande enheter, test: Cytologisk teknik för mätning av stamcellers funktionella kapacitet genom undersökning av deras aktivitet.CellinjeNeurogliaBen och benvävnadRNA, budbärarBlodkärl: Alla rörformiga, blodförande kärl, som t ex artärer, vener, kapillärer.Möss, SCID: Möss som är homozygota för den muterade autosomalt recessiva "scid"-genen, som är belägen på centromeränden av kromosom 16. Dessa möss saknar mogna, funktionella lymfocyter och är därför synnerligen mottagliga för dödliga opportunistiska infektioner om de inte får ständig antibiotikabehandling. Bristen på B- och T-cellsimmunitet liknar det svåra immundefektsyndromet SCID (severe combined immunodeficiency) hos barn. SCID-möss är användbara som djurmodeller, då de genom att vara mottagliga för implantat från mänskliga immunsystem kan producera hematochimära möss med humant SCID-syndrom (SCID-hu).Apoptos: En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.BenvävsbildningSjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.Protonkogenproteiner c-kitDNA-bindande proteiner: Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.TumörerCell- and Tissue-Based TherapyTunntarm: Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.Tissue Scaffolds