I jord och vatten vanligt förekommande saprofytisk, grampositiv bakterie.

En art av bakterier med sporer som varierar från runda till avlånga i form. Den är en vanlig, jordlevande saprofyt.

En bakterie som orsakar mjältbrand hos människor och djur.

En stavformad bakterie som är en vanligt förekommande saprofyt i jord. Dess sporer finns överallt, och den förekommer mestadels i grödor och livsmedel, vilket kan leda till matförgiftning.

Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.

En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.

Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.

Förekomst av bakterier, virus och svampar i luften.

Ett släkte parasitära protozoer som tidigare ansågs höra till Sporozoea, men som nu anses tillhöra klassen Microsporea.

Ett fylum svampar som omfattar små, intracellulära, encelliga parasiter med svampsporer. Det finns två klasser, Rudimicrosporea och Microsporea.

Infektioner orsakade av svamporganismer tillhörande fylet Microsporidia.

En art av parasitära protozoer. Denna intracellulära parasit påträffas i hjärna, hjärta och njurar hos ett flertal däggdjur. Smitta sker sannolikt via sporer i födan.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

En mikroorganisms förmåga att överleva under givna betingelser. Den kan även avse en kolonis förmåga att föröka sig.

Icke-fröiga, icke-blommande växter i familjen Polypodiaceae, divisionen Pteridophyta. Förökningen sker via sporer som bildas i sporangierna på de starkt flikiga bladens undersida. Det finns ca 9000 arter, från örtliknande till trädliknande.

Infektion orsakad av protozoer tillhörande släktet Encephalitozoon. Vanligtvis förekommer skador i hjärna och njurkanaler. Andra infektionshärdar hos däggdjur kan ses i lever, binjurar, synnerver, näthinna och hjärtmuskulatur.

Ett släkte protozoer som tidigare även betraktades som en svampart. Den naturliga hemvisten är skogens förmultnande löv, där protozoerna livnär sig på bakterier. D. discoideum är den mest välkända arten och används i stor utsträckning i biomedicinsk forskning.

Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.

Ett rike av eukaryota, heterotrofa organismer som lever som saprofyter eller parasiter, omfattande svampar, jästarter, mögel osv. De kan fortplanta sig sexuellt eller asexuellt och ha mer eller mindre komplexa livscykler. Trådsvampar bildar flercelliga kolonier.

En ordning parasitsvampar som huvudsakligen förekommer hos leddjur, fiskar och vissa ryggradsdjur, inkl. människor. Den har två underordningar, Pansporoblastina och APANSPOROBLASTINA.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

En sorts interferensmikroskopi där variationer i objektets brytningsindex omvandlas till intensitetsvariationer i bilden. Denna effekt uppnås med hjälp av en faskontrastplatta.

De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.

Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av mjältbrand.

Graden av vatten(ånga) i en gas, t ex luft.

Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.

Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.

En icke-essentiell aminosyra, alfaaminopropansyra, som finns i proteiner. Kan förekomma fritt i höga halter i plasma.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett mitosporiskt mögelsläkte tillhörande Loculoascomycetes, omfattande vissa växtparasiter av ekonomisk betydelse. Till teleomorferna hör Mycosphaerella och Venturia.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Ett fylum av svampar (sporsäcksvampar) med skiljeväggar i mycelet, vilka bildar sporangier av säckliknande celler (asci) som innehåller ascosporer. De flesta patogena svampar med sådant sexualstadium tillhör detta fylet.

Ett svampsläkte av Loculoascomycetes som omfattar ett flertal växtpatogener och åtminstone en art som producerar ett kraftigt fytotoxiskt antibiotikum. Dess teleomorf är Lewia.

Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.

En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.

Oskadliggörande av mikroorganismer genom upphettning, bruk av antiseptiska medel, antibakteriella preparat osv.

Ett släkte parasitära protozoer inom familjen Enterocytozoonidae som infekterar människor. Enterocytozoon bieneusi har påträffats i tarmarna hos AIDS-patienter.

Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.

Alla proteiner som förekommer i svampar.

Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.

En långsamt växande elakartad tumörform med ursprung i broskceller, vanligast i bäckenets ben eller nära ändarna på långa benpipor, hos medelålders eller äldre människor. De flesta kondrosarkom uppkommer "de novo" (utan föregående förändringar), men några kan uppstå i en befintlig, godartad broskvävsförändring eller hos patienter med enkondromatos.

Närvaron av bakterier, virus och svampar i jord. Termen är inte begränsad till att gälla sjukdomsalstrande organismer.

Den genetiska massan hos bakterier.

En mitosporsvamp av släktet Oxygenales som orsakar olika hud- och hårsjukdomar. Arten Microsporum canis ger upphov till tinea capitis och tinea corporis, vilka vanligen överförs från katter och hundar. Bland telemorfer finns Arthroderma (Nannizzia).

Atmosfäriska förhållanden som sammanhänger med klimat och väder.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

En stor och heterogen grupp av svamporganismer som saknar sexuellt stadium. Många humanpatogena svampar tillhör denna grupp.

Ett vanligt röntgenkontrastmedel. I formerna diatrizoatmeglumin och natriumdiatrizoat används det vid tarmundersökningar, angiografi och urografi.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos svampar.