Spermatider är icke-fullt utvecklade spermatozoider, eller mognande sädesceller, som förekommer under den senare fasen av spermatogenesen i hos manliga individers testiklar. De är produkten av meiosen och differensieringen av spermatocyter I och spermatocyter II, och kommer att utvecklas ytterligare för att bli fullt utvecklade spermatozoider genom en process som kallas spermiogenes. Spermatidernas morfologi är typisk med en rund huvudcell och en mindre flagell, men de saknar den fullständiga förmågan att befrukta äggceller tills de har utvecklats till fullt utvecklade spermatozoider.

Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.

En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.

En spermatocyt är en typ av könscell som förekommer hos män och produceras i testiklarna. Konkrettare är en spermatocyt en diploid cell, vilket betyder att den innehåller två uppsättningar av kromosomer (46 stycken totalt), varav 23 kommer från modern och 23 från fadern.

Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.

Sertoli celler, även kända som sustentacytceller, är stödceller i en mannens testiklar med flera viktiga funktioner. De hjälper till att underhålla och skydda de könsceller som producerar spermier (spermatozoider) och är också involverade i produktionen av hormonet testosteron. Sertolicellerna bildar en form av sköld runt varje könscell, ger näring och hjälper till att transportera bort avfall från dem. Dessutom bidrar de till att reglera spermiernas utveckling genom att producera proteiner som påverkar deras tillväxt och differentiering.

Sädesepitel, även känt som prostataepitel, är ett slags glandulärt epitel som linerar prostata-drüsorna hos män. Dess huvudsakliga funktion är att producera en del av sädesvätskan, inklusive prostataspecifika antigenet (PSA), som transporteras och skyddar spermierna under reproduktionsprocessen.

Sädeskanaler, även kända som vas deferens eller ductus deferens, är en par av tuber som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och seminala vesiklarna för att bilda sperma. Denna vätska transporteras sedan genom en tunnel, urethran, och ut ur kroppen under ejakulationen.

Hättan som täcker spermiehuvudets kärna och främre del.

I en enkel medicinsk definition är "protamin" ett lågmolekylärt protein som hittas i spermatozooiderna hos fiskar och andra djur. Det används också inom klinisk praktik, framförallt inom endokrinologi, som ett läkemedel för att neutralisera insulin efter en oavsiktlig överdos eller under operationer där patienten får heparin. Protamin bildar komplex med insulin och heparin, vilket reducerar deras verkan i kroppen.

I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.

Nedsatt eller utebliven förmåga hos en man att befrukta.

Oligospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermiekoncentrationen i ejakulatet är lägre än normalt, vanligen definierat som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter. Detta kan vara ett tecken på infertilitet, men det behöver inte alltid innebära att mannen inte kan få barn. Olika faktorer som hälsovanor, miljö, ärftlighet och medicinska tillstånd kan påverka spermieproduktionen och leda till oligospermi.

En spermatogoni är en typ av stamcell som finns i testikeln hos män och utgör startpunkten för spermieproduktionen, även kallad spermatogenes. Spermatogonierna har förmågan att dela sig och differensiera till så kallade primära spermatocyter, vilka i sin tur kan utvecklas till fullt utbildade spermatozoider, eller spermier. Denna process är kontinuerlig under mannens fertila år och möjliggör reproduktion.

Ett spermiehuvud är den del av en spermie som innehåller dess genetiska information, skyddad av en hård proteinhinna känd som akrosomen, vilken hjälper till att penetrera äggcellen under befruktning.

Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.

Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.

Enkel uppsättning av kromosomer i en cell, dvs att endast en kromosom av varje typ förekommer (hos människa är detta 23 kromosomer). Symbol: N.

I en mening kan "spermiantalt" referera till antalet spermier som en man producerar eller har i ett visst samplesätt, ofta uttryckt som miljoner spermier per milliliter (ms/ml). Detta mäts vanligtvis genom en seminogram, en typ av laboratorietest som används för att undersöka mannens fertilitet. En normal spermiantalsgräns kan variera beroende på olika källor, men ofta anges den lägsta normala gränsen för antalet spermier till 15 ms/ml enligt världshälsoorganisationen (WHO).

Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.

Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.

"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.

Pachytene Stadium är ett stadium under meiosens första division, prophase I, där homologa kromosomer parvis lägger sig intill varandra och synapser (bildar en synaps) längs sin hela längd, vilket bildar en struktur som kallas sexipel. Under detta stadium sker crossning over (korsande över) mellan de två homologa kromosomerna, vilket resulterar i genetisk rekombination och ökar den genetiska variationen bland avkomman.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

"Y-bundna gener" refererar till gener som ligger på Y-kromosomen, en av de sexuella kromosomerna hos människor. Denna typ av gener förekommer nästan uteslutande hos män, eftersom de flesta män har en Y-kromosom medan kvinnor saknar den.

En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.

Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan testikelkapillärerna och sädesförande epitel.

Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.

Steroidproducerande celler i testiklarnas interstitiella vävnad. De regleras av hypofyshormoner, luteiniserande hormoner eller interstitialcellstimulerande hormon. Testosteron är det huvudsakliga androgena hormonet som produceras.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Mekaniska eller kemiska medel som förstör spermier i de manliga könsorganen och blockerar spermaalstringen.

Spermierörlighet, även kallat spermiokinesi, är en medicinsk term som refererar till rörelsemönstret och framåtfortschrittet hos spermier i ett seminalplasma. Det mäts vanligtvis som procentsats av progressivt rörliga spermier (PRS) och ger information om spermiers förmåga att simma mot ägget för att möjliggöra befruktning.

En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.

Olika metoder för att åstadkomma ny avkomma, inklusive teknik för selektiv avel, kloning och fortplantningshjälp.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.