Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
Begränsning av rörelsefriheten för personer som varit utsatta för smittsam sjukdom, i syfte att förhindra smittspridning. Härmed kan även avses isoleringsperiod för fartyg, fordon eller resande från smittade områden eller kvarhållande på misstanke om smitta. Hit räknas även nationella lagar och förordningar för kvarhållande och isolering av djur vid gränspassager eller hamnar för förebyggande av smittspridning innan dessa efter viss tid kan tillåtas föras in i landet.
Rapportering om nya eller återuppståndna infektionssjukdomar och studier som försöker utöka förståelsen av faktorer av betydelse för uppkomst, förebyggande och utrotning av sådana sjukdomar.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Det administrativa styrandet av olika folkhälsoorganisationer.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.
En kommittes sammansättning eller det att vara medlem i en kommitte.
Medelhavet, medelhavsöarna och de till Medelhavet gränsande länderna.
Medicinsk disciplin för fastställande och beskrivning av sjukdomsorsaker, incidens och sjukdomsutbrott i befolkningsgrupper. Den omfattar sambanden mellan värdar, verksamma ämnen och miljön med avseende på spridning och kontroll av sjukdom.
Den centrala myndigheten i USA för kontroll och förebyggande av sjukdomar i samhället.
Utvecklingsländer, dvs länder som är i en fas av utveckling mot ekonomisk tillväxt, ökad produktion, ökad konsumtion och inkomst per capita, genom bättre utnyttjande av naturens och människans resurser. Benämningen används för en stor grupp länder i Afrika, Asien och Latinamerika.
Spridning av infektionssjukdom eller sjukdomsalstrande organismer. När överföringen sker inom samma art kan överföringen vara horisontell eller vertikal.
Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.
Samverkan mellan människor eller grupper av människor från olika länder i strävan efter ett gemensamt mål eller intresse.
Företrädesordning för verksamhetsområden och funktioner vid hälso- och sjukvårdsplanering.
Ett begrepp för hälsotillståndet för världens människor i stort.
I vid bemärkelse det samma som renlighet, men även vetenskapen om skapande och upprätthållande av en för individ och grupp hälsofrämjande miljö.
Tiden från 2001 till 2100.
Tiden från 1901 till 2000.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
En mycket smittsam infektionssjukdom som orsakas av Morbillivirus och som är vanlig hos barn, men även hos icke-immuna av alla åldrar. Virus kommer in i andningsvägarna via droppsmitta och förökar sig i epitelcellerna, och sprider sig till hela systemet av mononukleära fagocyter.
Utflyttning från sitt hemland i syfte att bosätta sig i annat land.
En del av kungadömet Storbritannien. England gränsar i väster mot Wales och i norr mot Skottland, iövrigt mot vatten. Landets yta är 130 441 km2, och folkmängden uppgår till ca 50 miljoner invånare. Huvudstad är London.
Beslut, oftast fattade av politiskt ansvariga, rörande de övergripande målen för dagens och framtida hälso- och sjukvårdssystem.
Utbildningsprogram avsedda att ge läkare kännedom om den senaste utvecklingen inom deras fält.
Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.
Män och kvinnor som arbetar inom sjukvårdstjänstsektorn, privat eller offentlig, antingen i egen praktik eller som anställda vid någon hälso- och sjukvårdsinrättning, med eller utan yrkesutbildning.
Världsdel som utgör ca en femtedel av den eurasiska kontinenten. Ytan är ca 10.6 miljoner km2, och den samlade folkmängden uppgår till ca 730 miljoner invånare (1999).
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
Kritisk och genomträngande undersökning, även experimentell, med syftet att ådagalägga och tolka nya fakta, att revidera tidigare vedertagna slutledningar, teorier eller lagar i ljuset av nya fakta, eller att i praktiken tillämpa sådana nya eller omprövade slutsatser.
Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.
Alla aspekter av tillhandahållande av sjukvård för en befolkningsgrupp.
Representationen av olika åldersgrupper i en given population. Fördelningen kan hänföra sig antingen till antal personer eller till gruppens relativa storlek.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Samtal med en eller flera personer i syfte att få uppgifter om deras bakgrund och andra personliga, biografiska data, ställningstaganden och åsikter m m. Hit hör inträdesintervjuer och anställningsintervjuer.
Antalet individer av hankön och honkön i en given population. Fördelningen kan avse antalet män eller kvinnor eller andelen av de båda i gruppen. Populationen utgörs vanligtvis av patienter med en specifik sjukdom, men begreppet är inte begränsat till människor och inte till det medicinska området.
Kunskaper, attityder och beteende förknippade med hälsofrågor, som t ex sjukdomsförlopp eller sjukdomar, förebyggande och behandling. Termen avser såväl människor i allmänhet som verksamma inom vårdyrken.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.