In a medical context, self-perception refers to an individual's own experiences, thoughts, and beliefs about their health status, symptoms, and functional abilities. It is a subjective interpretation of one's own physical and mental condition, which can influence help-seeking behaviors, treatment adherence, and overall health outcomes.

Att själv genomföra hälsovårdsåtgärder eller behandling som annars skulle ha utförts av hälsovårdspersonal. Begreppet omfattar både egenvård och vård av närstående.

"Självtolerans är den immunologiska process där systemet är programmerat att inte reagera mot kroppens egna antigen, istället accepterar och tolererar det egna vävnadsspecifika proteinet för att undvika autoimmuna sjukdomar."

En kognitiv process som inbegriper utformning av allmänna idéer utifrån kunskaper om och erfarenheter av kvaliteter hos, aspekter på och förhållanden mellan föremål.

Self-psychology is a branch of psychoanalysis that emphasizes the importance of an individual's self-concept, including their experiences of themselves as separate and unique, in understanding their psychological development and mental health. It was developed by Heinz Kohut and focuses on the role of empathy in therapeutic relationships.

"Självavslöjande" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan finnas förvirring om vad du efterfrågar, men om du avser självröjande beteende, kan definitionen vara: "Handlingar eller uttalanden som avslöjar dold information eller sanna känslor, ofta oavsiktligt, och ger insyn i någons psykiska tillstånd eller personlighet."

Det medvetna, enhetliga i psyket som tjänar som den sammanhållande kraften mellan de primitiva, instinktiva begären, inneboende hämningar eller samvetet, och verkligheten.

Självstympning kan definieras som den skadliga och ofta irreversibla förändringen av kroppen genom att ta bort, skada eller våldsamt behandla en del av sin egen anatomi, ofta utan medicinsk orsak eller professionell vägledning. Detta kan innebära allvarliga risker för individens fysiska och mentala hälsa.

"Terminologi, princip" in a medical context refers to the set of rules and guidelines that govern the creation, selection, and usage of specialized terms within the field. These principles aim to ensure consistency, accuracy, and clarity in communication among healthcare professionals and researchers, thereby reducing the risk of misunderstandings and errors in patient care and scientific research.

Självmedicinering kan definieras som användandet av självvalda läkemedel eller terapi utan rekommendation eller övervakning av en auktoriserad hälso- och sjukvårdsperson. Detta innebär att en person tar initiativet att behandla sig själv för en real- eller imagined sjukdom, skada eller obehag med hjälp av läkemedel som de har tillgång till, ofta utan att konsultera en läkare. Detta kan innebära överdosering, missbruk och biverkningar som kan vara farliga för ens hälsa.

"Självförmåga" kan definieras som en persons förmåga att hantera sina egna livsförhållanden, ta eget ansvar för sin hälsa och välbefinnande samt klara av dagliga aktiviteter och utmaningar på ett oberoende och självbestämmande sätt.

UMLS, eller Unified Medical Language System, är ett databas- och verktygssystem som etablerats av National Library of Medicine (NLM) för att stödja elektronisk informationshantering inom området medicinsk terminologi. Det erbjuder en samling relaterade filer och services, vilka standardiserar och integrerar olika medicinska termer, begrepp och ontologier från olika källor till ett gemensamt ramverk, vilket underlättar sökning, analys och informationsutbyte inom området.

"Self-report" är inom medicinen ett samlingsbegrepp för när en individ själv tillhandahåller information om sina egna symptom, känslor, tankar, vanor eller beteenden genom att fylla i en frågeformulär, skala eller intervju. Detta kan användas som ett verktyg för att diagnostisera eller mäta hälsotillstånd, kvalitet av liv eller psykologiska fenomen. Self-report är subjektivt och kan vara påverkat av minnen, fördomar, social önskvärdhet och andra faktorer som kan påverka en persons självuppfattning.

SNOMED (Systematized Nomenclature of Medicine) är ett standardiserat terminologisystem inom hälso- och sjukvården som används för att systematiskt koda och klassificera diagnoser, sjukdomar, procedurer och andra medicinska koncept. Det underlättar informationsutbyte, analys och sammanställning av elektronisk hälsoudatabas världen över.

"Självdestruktivt beteende" refererar till handlingar eller handlingar som en individ aktivt eller passivt deltar i, vilka kan leda till skada, smärta eller självskada, och ofta är ett uttryck för djupt rotade emotionella problem eller psykiska störningar.

Antigener som, trots att de utgörs av beståndsdelar av normal kroppsvävnad, blir måltavla för ett humoralt eller cellförmedlat immunsvar.

"Self-assessment" kan definieras som en individuell bedömning eller en process där en person reflekterar över och värderar sin egen kunskap, förmåga, prestanda eller kompetens inom en viss kontext eller fackområde. Detta kan involvera jämförelser med vissa kriterier, standarder eller mål för att uppnå självreflektion och förståingsförbättring. Self-assessment används ofta inom utbildnings- och arbetsmiljöer för att stödja personlig utveckling, lärande och professionalism.

"Subject Headings" är en kontrollerad och standardiserad terminologi som används för att katalogisera och indexera information inom medicinsk litteratur, för att underlätta sökning och åtkomst till relevant information.

"Controlled vocabulary" in a medical context refers to a specific set of standardized terms and definitions that are used consistently within an electronic health record system or during the indexing and retrieval of biomedical literature, ensuring accurate communication, searchability, and data analysis.

I medicinsk kontext, refererer semantik til studiet af betydning og interpretation av medisinsk terminologi, begreber og information, for at sikre klarhed og præcision i kommunikationen mellem sundhedspersonale, patienter og it-systemer.

Tiden från 1901 till 2000.

Medical philosophy kan definieras som ett studieområde där filosofiska principer och metoder appliceras på medicin och hälsa. Det inkluderar analyser av begrepp som sjukdom, dödlighet, autonomi, värdighet och rättvisa i en medicinsk kontext. Medical philosophy undersöker också etiska frågor relaterade till medicinska behandlingar, forskning och policyer. Det kan hjälpa till att klargöra grundläggande antaganden och värderingar som ligger till grund för medicinsk praktik och beslutsfattande.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

'Matematiska begrepp' är abstrakta idéer och operationer som inte har någon direkt koppling till den fysiska världen, men som kan användas för att beskriva, analysera och förstå fenomen inom medicin, såsom statistik, geometri, algebra och differentiell ekvationsteori, för att nämna några exempel.

"Processering av naturligt språk (NLP) är ett område inom artificiell intelligens som handlar om att utveckla och bygga datorbaserade system som kan förstå, tolka och generera meningsfullt mänskligt språk, såsom text eller tal, genom att analysera dess struktur, semantik och kontext för olika tillämpningar inom bland annat medicin, utbildning och kommunikation."

Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.

Tiden från 1801 till 1900.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Allmänhetens inställning till hälsa, sjukdom och sjukvård.

Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.

Autoimmunitet betecknar en fellaktig immunrespons hos en individ, där kroppens egna celler och vävnader behandlas som främmande ämnen och angripas av det immuna systemet. Detta orsakas av att antikroppar eller T-celler i det immuna systemet förväxlar egna kroppsproteiner med patogener, vilket leder till autoimmunreaktioner som kan skada olika organ och vävnader i kroppen. Autoimmunitet kan leda till sjukdomar såsom reumatoid artrit, diabetes typ 1 och systemisk lupus erythematosus (SLE).

"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.

Specifik avsaknad av immunreaktion mot ett visst antigen hos en individ med iövrigt normalt immunförsvar. Bristen kan bero på tidig kontakt med antigenet hos en immunologiskt omogen individ (foster eller nyfödd) eller hos en vuxen som utsatts för extremt stora doser eller ytterst små mängder av antigenet, eller genom exponering för strålning, antimetaboliter, antilymfocytserum osv.

Läran om levande organismers och deras delars funktioner, och de fysiska och kemiska faktorer som är en del av dessa.

T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.

Förkortning eller sammanfattning av dokument; tilldelning av deskriptorer för dokumentreferens.

En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.

"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Annan hjälp i hemmet än medicinsk vård, som t ex matlagning, badning och städning, åt sjuka, handikappade eller äldre. I Sverige är hemtjänsten ett kommunalt åliggande som regleras i socialtjänstlagen.

Personer som hjälper sjuka, äldre eller funktionshindrade i hemmet, t ex med personlig vård och hushållsuppgifter.

I en mening kan 'Independent Living' definieras som en situation där en person med någon form av funktionsnedsättning eller äldre ålder bor och hanterar sitt liv på egen hand, utan stöd eller vård från anhöriga eller yrkesverksamma vårdpersonal. Denna form av livsföring innebär att individen har full kontroll över sin vardag, har möjlighet att ta egna beslut och är kapabel att hantera sina dagliga behov och aktiviteter, såsom matlagning, rengöring, shopping, personlig hygien och administration av mediciner.

Individens rätt till de kulturella, sociala, ekonomiska och utbildningsmöjligheter som samhället erbjuder, som t ex rätten till arbete, till utbildning och till social trygghet.

Icke kroppsanslutna anordningar eller apparater, avsedda att vara till rörelsehjälp för personer med muskuloskelettala eller neuromuskulära handikapp.

Republik i Centralasien, söder om Kazakstan. I öster gränsar landet mot Kina, i väster till Uzbekistan och i söder till Tadzjikistan. Landets yta är 198 500 km2, och folkmängden uppgår till 5,2 miljoner invånare (2005). Huvudstaden heter Bisjkek.

Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.