Ryggradslösa djur eller andra ryggradsdjur än människa som överför smittsamma organismer från en värd till en annan.
Insekter som överför smittsamma organismer från en värd till en annan eller från en icke-levande reservoar till en levande värd.
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
En form av trypanos (sömnsjuka) som förekommer endemiskt i Central- och Sydamerika. Infektionen orsakas av Trypanosoma cruzi. Sjukdomen kan visa ett akut eller ett kroniskt förlopp, det förra vanligtv is hos barn.
Ett släkte myggor (Culicidae) i tropiska och subtropiska områden. Gula febern och dengue hör till de sjukdomar som kan överföras av arter tillhörande detta släkte.
Andra leddjur (artropoder) än insekter och spindeldjur som överför smittsamma mikroorganismer från ett värddjur till ett annat eller från omgivningen till en levande värd.
En myggart i släktet Anopheles som utgör den främsta malariavektorn i Afrika.
Republik i Centralamerika, i norr gränsande mot Mexiko, i sydost mot Honduras och El Salvador, och i sydväst mot Stilla havet. Ytan är 108 890 km2, och folkmängden uppgår till drygt 13,9 miljoner invånare (juli 2003). Huvudstad är Guatemala.
En familj inom ordningen Diptera som omfattar myggorna. Larverna är vattenlevande, och de vuxna känns igen på sin speciella vingådring och indelningen längs ådrorna, samt sin långa snabel. Många arter är av medicinsk betydelse.
Medel för bekämpning av för människor skadliga insekter, antingen sådana som är direkt skadliga, som att t ex överföra smitta, eller sådana som gör indirekt skada genom att angripa grödor, livsmedel eller textilier.
Republik i södra Sydamerika, till ytan (2.767.000 km2) det näst största landet på kontinenten. Folkmängden uppgår till 35 miljoner, varav ca 12 miljoner bor i huvudstaden Buenos Aires. Officiellt språ k är spanska.
Läran om insekter.
Utveckling av motståndskraft mot insektsmedel hos insekter.
Ett myggsläkte tillhörande Culicidae som är vanligt förekommande i tropiska områden. Arter av detta släkte fungerar som vektorer för St. Louisencefalit och många andra sjukdomar hos människor och djur.
Ett släkte av myggor (Culicidae) som sprider malaria.
Skinnbaggar av familjen Cimicidae. Arten Cimex lectularius är den vanliga vägglusen. Den är rödaktig med oval, platt kropp och tillbakabildade vingar. Lusen är en blodsugare, men kan överleva länge ut an föda. Den kan överföra sjukdomar mellan människor, men är normalt inte en sjukdomsvektor.
Proteiner hos någon insektsart.
Minskning eller reglering av myggförekomst med kemiska, biologiska eller andra medel.
Byggnader för människors boende.
En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.
Bett och stick orsakade av insekter.
Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.
Alla de olika väderelementen sammantagna.
Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Republik i Mellanamerika, gränsande till USA i norr och Guatemala och Belize i söder. Landets yta är 1 972 550 km2, och folkmängden uppgår till 110 miljoner invånare. Huvudstad är Mexico.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.
Arvsmassan hos insekter.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Införande av funktionella (vanligen klonade) gener i celler. Olika sorters teknik och naturliga processer används för genöverföringen, som t ex cellhybridisering, liposomer eller mikrocellförmedlad genöverföring, elektroporering, kromosomförmedlad överföring, transfektion och genetisk transduktion. Genöverföring kan leda till såväl ombildade celler som organismer.
En familj av icke-höljeförsedda virus som infekterar däggdjur (Mastadenovirus) och fåglar (Aviadenovirus). Infektionerna kan vara symtomfria eller ge upphov till en rad sjukdomar.
Ett släkte av familjen Parvoviridae, underfamiljen Parvovirinae, vars virus är beroende av dubbellinfektion med adenovirus eller herpesvirus för att kunna föröka sig. Typarten är Adenoassocierat virus 2.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Ett släkte av familjen Retroviridae bestående av icke-onkogena retrovirus som ger flerorganssjukdomar med långa inkubationstider och ihållande infektioner. Lentivirus är unika på så sätt att de har öppna läsramar (ORF) mellan pol- och env-generna och i 3'-env-området. Fem serogrupper har påvisats, som återspeglar vilka däggdjursvärdar de är associerade med. HIV-1 är typarten.
Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
Riktad modifiering av genuppsättningen hos en levande organism genom ändring av DNA, utbyte av genetiskt material med hjälp av t ex virus, transplantation av cellkärnor, transplantation av cellhybrider osv.
Medlemmar av klassen Arachnida, särskilt spindlar, skorpioner, kvalster och fästingar, som sprider smittsamma mikroorganismer från en värd till en annan eller från omgivningen till en levande värd.
Virus som hjälper defekta virus att replikera eller bilda ett proteinhölje genom att tillhandahålla den felande genfunktionen hos det ofullständiga (satellit-) viruset. Hjälpvirus och satellitvirus kan vara av samma släkte eller olika.
De allra första virusgenprodukterna som syntetiseras sedan celler infekterats med adenovirus. Genomets E1-region har delats i två huvudtranskriptionsenheter, E1A och E1B, som vardera uttrycker protein er med motsvarande namn (adenovirus E1A-proteiner och adenovirus E1B-proteiner).
Proteiner som är delaktiga i ljusalstringsfenomen hos livsformer, vari ingår bl a enzymatiska och icke-enzymatiska system, med eller utan närvaro av syre eller kofaktorer.
Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Arter av släktet Mastadenovirus som orskar en rad sjukdomar hos människa. Infektionerna är mestadels symtomfria, men kan kopplas till sjukdomar i luftvägarna, ögonen och matsmältningssystemet.
Biologiskt aktivt DNA som sammansatts in vitro av DNA-segment från olika källor. Det innehåller sammanfogningspunkten för en heteroduplexregion, där två olika DNA-molekyler är förenade.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Införande av exogent DNA i någon organisms genom på ställen där det kan komma till uttryck på ett kontrollerat sätt. Integreringen sker som följd av homolog rekombination.
Genetisk enhet bestående av tre strukturella gener, en operator och en reglergen. Reglergenen styr syntesen av de tre strukturella generna för beta-galaktosidas, beta-galaktosidpermeas (som medverkar till laktosomsättningen) och beta-tiogalaktosidacetyltransferas.