"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.

Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.

En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).

I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.

*Sinorhizobium fredii* är en grampositiv, aerob bakterie som tillhör ordningen Rhizobiales och familjen Bradyrhizobiaceae. Den är känd för sin förmåga att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak i symbios med sojabönor (*Glycine max*) och andra värdväxter, vilket gör den till en viktig bakterie inom jordbruk och hållbar odling. *Sinorhizobium fredii* producerar också en rad bioaktiva molekyler som kan ha positiv effekt på växtväxternas tillväxt och resistens mot sjukdomar.

En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.

En växtart (lusern) i familjen Fabaceae (ärtväxter) som används för genetikstudier, eftersom den är diploid, självbefruktande och har korta förökningstider.

Ett växtsläkte av familjen ärtväxter (Fabaceae). Det skiljer sig från sötväppling (Melilotus), buskklöver (Lespedeza) och rödklöver (Trifolium).

'Plant root nodulation' refers to the process by which certain plants, particularly legumes, form a symbiotic relationship with nitrogen-fixing soil bacteria called rhizobia. This results in the formation of specialized structures called nodules on the roots of the host plant. Within these nodules, the rhizobia convert atmospheric nitrogen into ammonia, which the plant can then use for growth and development. In return, the plant provides the bacteria with carbon sources and a protected environment for growth. This mutualistic relationship helps improve soil fertility and promotes sustainable agriculture.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."

De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.

Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.

Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.

Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.

Den genetiska massan hos bakterier.

"En vegetabilisk röt som används som livsmedel, exempelvis morot, potatis och palsternacka."

Rhizobium leguminosarum är en bakterieart som förekommer i jord och som bildar noduler på rötterna hos vissa grönsaker i familjen lökväxter, särskilt klövrar. I dessa noduler konverterar bakterien kvävegas till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Denna process kallas kvävefixering och är viktig för att underhålla markens näringsstatus. I en mening kan man säga att Rhizobium leguminosarum är en symbiotisk kvävefixerande bakterie som lever i noduler på rötterna hos klövrar och andra relaterade grönsaker.

Ett växtsläkte (sötväpplingar) av familjen Fabaceae.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.

5,7,3',4'-tetrahydroxiflavon, en av flavonerna.

Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Ett test för att avgöra om komplementering (dominant kompensation) kommer att äga rum i en cell med en given mutantfenotyp när ett annat muterat genom, som kodar för samma fenotyp, förs in i cellen.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Polysackarider bestående av upprepningar av galaktosenheter. De kan utgöras av grenade eller ogrenade kedjor med alla tänkbara kopplingar.

"Agrobacterium tumefaciens" är ett gramnegativt, stavformigt bakteriesläkte som orsakar växtsjukdomen kroniska skvamosa infektion hos örter och träd. Det är speciellt känt för sin förmåga att överföra en liten plasmid, Ti-plasmiden, till värdväxternas celler genom en naturligt förekommande genetisk transformationsprocess. Denna process resulterar i oönskad växtcelltillväxt och bildandet av tumörliknande gallringar, därav bakteriens namn "tumefaciens", som latin för "galls formation".

Dihydro-2(3H)-furanon. En endogen substans, framställd ur gamma-aminobutyrat och prekursor till gamma-hydroxybutyrat, som även används farmakologiskt. Den verkar uppenbarligen som modulator vid bindni ngsstället för pikrotoxin på GABA-A-receptorer och kan också ha verkan på GABA-B-receptorer. Används huvudsakligen experimentellt. Bland andra systemiska effekter orsakar den en ökning av dopamin i hj ärnan genom att hämma frisläppandet från nervändarna. Har också bruk som industrellt lösningsmedel och prekursor.

Homogentisat-1,2-dioxygenase är ett enzym involverat i aminosyra metabolism, specifikt i nedbrytningen av aminosyran tyrosin. Det katalyserar oxidativ klövning av homogentisat till maleylacetat som en del av fenylalanin-tyrosin-metabolismens senare steg, även kallad katekolvägsmetabolismen. Defekter i genen för detta enzym kan leda till sjukdomen alkaptonuri.

En naturligt förekommande förening med betydelse för osmotisk reglering. Som läkemedel har betainhydroklorid använts som saltsyrakälla vid behandling av hypoklorhydri (saltsyrabrist i magsäcken). Beta in har också använts för att behandla leveråkommor, hyperkalemi, homocystinuri och gastrointestinala störningar.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.

Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Quorum sensing är ett biokommunikationssystem hos bakterier som tillåter dem att detektera och reagera på populationens densitet genom att producera, upptäcka och svara på signalmolekyler, kallade autoinducerer. När bakteriepopulationen når en viss tröskelvärde (quorum) av celltäthet, kommer koncentrationen av autoinducerer att vara tillräckligt hög för att utlösa ett gemensamt beteende eller svar, vilket kan inkludera bioluminescens, antibiotikaproduktion, sporbildning eller biofilmformering.

Polysackarider sammansatta av upprepade glukosenheter. De kan bestå av grenade eller ogrenade kedjor i allslags bindningar.

Ett enzym bundet till mitokondriernas inre membran som katalyserar oxideringen av kolin till betain. EC 1.1.99.1.

I molekylær biologi, er en "regulon" en gruppe gener som styres af samme regulatorprotein eller operon, der koordinerer deres udtryk i forhold til hinanden i response til ændringer i celleforholdene. Dette betyder, at når regulatoren aktiveres under visse betingelser, vil det resultere i samtidig transskription og oversættelse af alle generne i regulonen, hvilket fører til koordineret produktion af de proteiner, der kræves for at håndtere disse betingelser.

Ett släkte gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier som vanligtvis innehåller korn av polybetahydroxibutyrat. De invaderar rothåren på baljväxter där de lever i intracellulär symbios.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.

Dikarboxylsyror är organiska syror som innehåller två karboxylgrupper (-COOH). Exempel på dikarboxylsyror är oxalsyra (C2H2O4), malonsyra (C3H4O4), och succinsyra (C4H6O4). Dessa molekyler har viktiga funktioner inom kroppens energiproduktion och stoffomsättning.

En familj av organiska jontransportörer som specifikt transporterar dikarboxylsyror, som t ex alfa-ketoglutarsyra, genom cellulära membran.

Betainaldehyddehydrogenas (BADH) er ein enzym som spiller en viktig rolle i metabolismen av betain, et kompund som fungerer som osmoregulator og antioxidativt agens i mange levande organismer. BADH katalyserer omformingen av betainaldehyd til betain i den siste steget i syntesen av betain fra aminosyren glycin. Dette enzymet er viktig for å beskytte celler mot skade som kan føres tilbake til forhøht syre/base-tilstand og oxidativ stress.

En upptagningsvärdfaktor som ursprungligen identifierades som ett bakterieprotein, nödvändigt för integrering av bakteriofag Q beta (Allolevivirus). Proteins cellulära funktion kan vara att reglera mRNA-stabilitet och mRNA-processen genom att binda hårt till poly(A)-RNA och störa ribosombindningen.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Rhizobium etli är en grampositiv, strikt aerob bakterie som har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak genom symbios med vissa växtarter, särskilt bönor i familjen Fabaceae. Denna bakteriestam är ursprungligen isolerad från jordbruksmark i Mexiko och har visat sig ha en specifik interaktion med den mexikanska bönan (Phaseolus vulgaris L.). R. etli producerar ett antal enzymer och signalkemikalier som är involverade i dess symbiotiska relation med värdväxten, inklusive Nod-faktorer som initierar nodulationsprocessen och enzymkomplexet nitrogenas som katalyserar kvävefixeringen.

Acyl-butyrolactones are chemical compounds that consist of a butyrolactone ring, which is a five-membered lactone ring containing a carbonyl group and a hydroxyl group, substituted with an acyl group at the 3-position. The term "acyl" refers to a functional group that consists of a carbon atom bonded to a carbonyl group (a double-bonded oxygen atom) and a variable organic group.

I molekylærbiologi refererer et replikon til den del af DNA eller RNA, der indeholder information om og kontrollerer sin egen replikation. Det er essentielt for genetisk reproduktion og kan strække sig over flere gener eller hele et genom, alt efter organismens art og kompleksitet.

De gener hos en organism som är oumbärliga för dess livsduglighet och normala funktion.

Ett socker med fyra kol som finns i alger, svampar och lavar. Det har dubbelt så stor sötma som sukros och kan användas som kranskärlsvidgande medel.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

(2-aminoetyl)-fosfonsyra. En organisk fosforförening som identifierats i vävnader från människor och djur.

Sammanfogning av strukturella gener för analys av proteinbeteende, eller sammanfogning av reglersekvenser med strukturella gener för att fastställa reglermekanismer.

Salter och estrar av hydroxismörsyra.

Genernas ordningsföljd på en kromosom.

Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.