Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment (SELEX) är en teknik inom molekylärbiologi och biokemi som används för att identifiera specifika bindande molekyler, till exempel DNA eller RNA-sekvenser (oligonukleotider), peptider eller små molekyler, till en given målmolekyl. Tekniken bygger på repetitiva selektions- och amplifikationscykler där en stor pool av slumpmässigt syntetiserade ligander utsätts för en bindningsreaktion med målmolekylen, varefter de bundna liganderna separeras från de icke-bundna. De bundna liganderna amplifieras därefter genom till exempel PCR och används sedan i nästa selektionsrunda. Genom flera iterativa cykler konvergerar poolen av ligander mot en population med högre andel molekyler som har större affinitet och specificitet för målmolekylen. SELEX-tek
Aptamers are short, single-stranded oligonucleotides (DNA or RNA) that bind to specific targets with high affinity and specificity, similar to antibodies. They are identified through an in vitro selection process called Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment (SELEX). Aptamers have potential applications as therapeutics, diagnostics, and research tools. Nucleotides are the building blocks of nucleic acids, including DNA and RNA, consisting of a sugar molecule, a phosphate group, and a nitrogenous base.
Aptamers are short, single-stranded oligonucleotides or peptides that bind to specific targets with high affinity and specificity, similar to antibodies. They are generated through an in vitro selection process called SELEX (Systematic Evolution of Ligands by EXponential enrichment). Peptide aptamers are composed of a short peptide sequence displayed on a scaffold protein, which allows them to fold into specific three-dimensional structures and interact with their targets. They have potential applications in diagnostics, therapeutics, and research.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
RNA, eller Ribonukleinsyra, är ett biologiskt molekyll som består av en lång kedja av nukleotider. Det spelar en central roll i cellens proteinsyntes genom att transkribera DNA:t till mRNA (messenger RNA), som sedan kan översättas till protein av ribosomer. RNA förekommer också i andra funktioner, såsom reglering av genuttryck och katabolism av signalsubstanser.
A riboswitch is a genetic regulatory element found within messenger RNA (mRNA) molecules that can bind specific small molecules directly, without requiring the assistance of proteins, leading to changes in gene expression.